Diskussion

I följande avsnitt diskuteras metoden och resultatet utifrån egna tankar och åsikter, tidigare forskning samt läroplansteorin. Följande rubriker kommer tas upp: skillnaden på anpassning och vanlig lektion, undervisningsinnehåll eller undervisningsform, metoddiskussion, resultatdiskussion samt slutsatser och fortsatt forskning.

9.1. Skillnaden på anpassning och vanlig lektion?

Under studiens gång har det väckts en fundering på vad som räknas till en anpassning. Furthenbach (2012) tipsar om att eleverna ska få göra en egen dans i 9:an och att detta är något som de flesta tycker är roligt och deltar på. Han framför förslaget som om det vore ett smart sätt att anpassa lektionerna i 9:an på. Fyra av fem utav idrottslärarna i den här studien har redan detta i sin planering och ser det som en vanlig lektion, även om det kanske från början var en anpassning för att inkludera alla elever i lektionen.

En anpassning som man kommer på och provar kan visa sig vara ett vinnande koncept som man provar igen. Till slut har anpassningen blivit en del av lektionsinnehållet som återkommer i alla klasser. Lucas säger att han anpassar lektionerna så att alla kan vara med redan från början av momentet dans och att detta är något som han gör i alla klasser. I studien har det inte tagits några ställningstaganden till vad som räknas och vad som inte räknas som en anpassning utan det lärarna har angivit som en anpassning har även räknats som en anpassning.

9.2. Undervisningsinnehåll eller undervisningsform

I resultatet framkommer det att alla lärare i den här studien har anpassat undervisningsinnehållet för de elever som inte har fått godkänt och fyra av fem lärare har anpassat undervisningsformen. Ser vi istället till anpassningar under momentet dans har fyra av fem lärare gjort anpassningar i undervisningsinnehållet och tre av fem har anpassat undervisningsformen. Något som också kan vara värt att nämna är att en av lärarna uppgav endast en anpassning som han använde för att eleverna skulle nå godkänt.

Lärarna i denna studie anpassar oftare undervisningsinnehållet än undervisningsformen. Detta behöver inte betyda att undervisningsinnehållet är viktigare att anpassa än undervisningsformen. Anledningen till att fler lärare använder sig av att anpassa undervisningsinnehållet än undervisningsformen är inget som frågades i intervjun. Jag tänker att undervisningsinnehållet kan vara lättare att anpassa än undervisningsformen. En annan orsak tänker jag kan vara att det är många elever som inte når upp till ett godkänt betyg för att de väljer att inte delta på lektionen, för dessa elever kanske en anpassning av undervisningsinnehållet fungerar bättre än en anpassning av undervisningsformen.

9.3. Metoddiskussion

Målsättningen från början var att hitta sex personer som ville ställa upp i studien. Då endast fem lärare svarade på förfrågan om att delta i studien valde jag att nöja mig med dessa fem personer eftersom detta troligen gav mig ett ganska likvärdigt resultat som om sex personer hade ställt upp. Som beskrivits tidigare i studien är tre av fem lärare som är med i studien från samma skola. Ofta när lärare jobbar på samma skola använder de liknande upplägg och kan dela med sig av sina tips och idéer till varandra på anpassningar som de har gjort. Detta kan vara en förklaring till varför resultaten i studien är ganska liknande varandra. Trost (2010) föreslog två sorters urval man kan använda sig utav för att få så stor variation som möjligt i resultatet. Till en början var tanken att använda både strategiskt urval samt bekvämlighetsurval men då det var svårt att hitta lärare som ville delta i studien uteslöts det strategiska urvalet. I och med att urvalet inte är ett strategiskt urval och över hälften av respondenterna tillhör samma skola går det inte att dra några slutsatser av den här studien. Däremot är inte den här studien i första hand gjord för att dra slutsatser utan studien är gjord för att inspirera och ge förslag till olika anpassningar som kan göras under momentet dans i skolan för att hjälpa alla elever att nå ett godkänt betyg.

Intervjuerna genomfördes utan problem där Google Meet har varit ett användbart verktyg för att vidga det geografiska området som respondenterna befunnit sig på. Däremot skedde några intervjuer på plats

24

och några via videosamtal vilket kan ha lett till skevhet i studien. Detta då intervjuerna inte genomfördes i samma miljö. En av intervjuerna genomfördes med två respondenter samtidigt. Trost (2010) antyder att detta är något som ska undvikas så långt det går eftersom det kan medföra att den som är mer tystlåten inte kommer till tals på samma sätt som om denna skulle vara ensam respondent. Detta var något som var ett orosmoment inför intervjun men som även motbevisades. Ingen av lärarna var tystlåtna och samtalet flöt på bra. Ett annat problem som kan uppstå är att respondenterna påverkas av den andres svar. Detta var något som skedde i den här studien men med en positiv effekt, lärarna blev inspirerade av varandra och kom på nya saker allt eftersom den andre berättade om sina anpassningar. Tack vare det blev detta den intervju som gick smidigast och som gav mest information.

Fördelarna med att ha intervju som undersökningsmetod i den här studien har varit att följdfrågor har kunnat ställas för att fördjupa svaren och förtydliga oklarheter i svaren. Med en enkätstudie är risken att svaren inte hade blivit lika utförliga och mycket viktig information hade kunnat gå förlorad. I och med att studien endast innehåller intervjuer är alla svar som givits endast det lärarna upplever att de har med i sin undervisning. Om mer tid hade funnits till studien hade det varit roligt att komplettera intervjuerna med en observation på momentet dans för att se hur lärarna applicerar sina anpassningar under lektionen samt om lärarna gör något mer än det som är sagt under intervjun. Här hade nya anpassningar kunnat framkomma som lärarna gör utan att tänka på det alternativt som de inte tänkte på undertiden de blev intervjuade.

En förbättring av studien skulle vara att försöka få en så stor variation som möjligt av resultatet genom att använda både strategiskt urval och bekvämlighetsurval där minst två är kvinnliga lärare, en som jobbat länge som lärare och en som inte jobbat så länge som lärare, och minst två manliga lärare med samma krav. Utöver detta skulle det även vara bra om alla lärare kom från olika skolor.

9.4. Resultatdiskussion

Här kommer resultatet att diskuteras utifrån studiens två frågeställningar: hur bedöms och examineras momentet dans? samt vilka anpassningar görs för de elever som lärarna upplever har svårt att nå målen i dans?

9.4.1. Hur bedöms och examineras momentet dans?

Då lärarna svarade på frågan om hur eleverna bedöms blev svaren ganska skilda. Trots de olika kraven för godkänt uppger lärarna att det oftast bara är de som väljer att inte delta under momentet dans som blir underkända. Vad detta beror på är dock oklart. Till en början fanns mina tankar på att kravet för godkänt är så pass lågt i dans överlag att alla klarar det så länge de är med på lektionen. Vid fundering på fler förklaringar kom jag fram till att det även kan bero på att lärare som har högre krav för godkänt även är mer villiga till att anpassa lektionerna och se till att eleverna når upp till ett godkänt betyg.

Två av respondenterna gav som svar att de inte kollar på något specifikt krav utöver att de är med på lektionen och gör sitt bästa för att få ett godkänt betyg. I kunskapskraven för idrott och hälsa står det däremot att eleverna ska till viss del anpassa rörelserna till takt och sammanhang för ett E (Skolverket, 2019). Här kan man fråga sig varför eleverna inte blir bedömda efter hur de kan hålla takten till musiken.

Mina tankar är att de här lärarna inte har så stort intresse i momentet dans. Jag tänker att de antingen inte orkar engagera sig för att få eleverna godkända i momentet dans eller så anser de att kunskapskravet för dans inte är så viktigt inom idrott och hälsa. Fredriksson (2010) nämner också att lärarna bedömer elever på om de är motiverade och deltar istället för efter kunskapskraven. Hon menar att det inte blir en likvärdig bedömning då man inte utgår ifrån några krav. Till skillnad från Fredriksson anser jag att det är lika svårt att göra en likvärdig bedömning av hur elever till viss del kan hålla takt och rytm i sin dans. Det finns ingen självklar gräns mellan godkänt och underkänt när det kommer till att bedöma eleverna efter om de anpassar sina rörelser till viss del efter takt och rytm.

De fyra lärare från den här studien som låter eleverna göra en egen dans i 9:an låter sedan eleverna visa upp dansen för klassen. Att visa upp dansen för klassen är ett bra mål för att träna och få dansen att bli bra. Jag tänker att den här examinationen kan bli lite roligare genom att låta eleverna få lära ut en liten del av dansen till hela klassen. Utöver att det kanske blir roligare för eleverna får de även träna på att lära ut dansen. Själva examinationen blir även mer aktiv för alla elever då de efter varje dans får öva på en bit av den dansen istället för att bara sitta och se på den. Detta är något som Furthenbach (2012) gör.

25

Han förklarar att momentet dans examineras i 9:an med att visa upp sin egen dans samt att gruppen som dansat sedan får lära ut en del av dansen till hela klassen.

9.4.2. Vilka anpassningar görs för de elever som lärarna upplever har svårt att nå målen i dans?

Lärarna har trots allt en liten begränsning när det kommer till vad de ska behandla inom momentet dans;

de måste behandla det som står i det centrala innehållet i kursplanen. I och med att lärarna i den här studien har mellan fyra och åtta lektioner under ett år där momentet dans behandlas finns det inte särskilt mycket tid över för att planera in övriga danser och rörelser till musik. Om momentet dans hade fått mer tid hade lärarna hunnit behandla fler delar av dans och rörelse till musik där planeringen hos lärarna hade kunnat vara mer skilt ifrån varandra. Detta kan vara en anledning till att lärarna i studien har så pass liknande planering över momentet dans. Som nämnt tidigare kan det även bero på att över hälften av lärarna kommer från samma skola. Linde (2012) förklarar att tolkningarna av läroplanen på transformeringsarenan skiljer sig mindre i ett ämne som har starka avgränsningar. Idrott och hälsa har egentligen inte så starka avgränsningar, men däremot i momentet dans är det tydligt beskrivet vad det ska innehålla.

När lärarna svarade på vad de gjorde för anpassningar kom det fram en hel del olika förslag. Sett till alla svaren är det en stor variation i anpassningarna men det finns även flera anpassningar som mer än en lärare använder sig av. Det som slår mig är att idrottslärare kan vara väldigt kreativa när de planerar och genomför momentet dans. Trots att det finns några utvalda delar inom dansen som lärare måste behandla finns det utrymme för så mycket mer att göra för att samla information om eleverna och få dem godkända. Lundvall och Meckbach (2007) beskriver momentet dans som ett ganska stort område som innehåller allt ifrån lekar till färdiga danser. Detta då begreppet dans behandlar allt som är rörelse i takt till musik. Något som även är intressant är att många av anpassningarna som tas upp i den tidigare forskningen är även anpassningar som lärarna i studien tar upp att de använder sig av.

Ett spännande resultat som framkom är att Lucas säger att han anpassar sina lektioner genom att behandla gruppträningspass trots att det centrala innehållet tar upp att rörelse- och träningsprogram ska behandlas. Vad detta kan bero på är svårt att säga men mina tankar är att även bland idrottslärare är dans ett laddat ord som bär med sig vissa förväntningar på vad det innehåller. Genom att utveckla dansen till ett träningsprogram eller rörelseprogram kan läraren se detta som en anpassning trots att det är precis vad som ska behandlas i innehållet.

En annan spännande upptäckt i resultatet är att flera av anpassningarna är gjorda för att motivera eleverna till att delta och dansa under lektionen. Alla lärare nämner att de får kämpa med elever som inte vill vara med under momentet dans. Lösningen har blivit att lärarna har försökt göra dansen på ett annorlunda sätt för att eleverna inte ska ha fördomar om vad de ska göra. Detta leder då till att anpassningarna kan bli svårare rörelser till musik istället för enklare.

9.5. Slutsatser och fortsatt forskning

Studiens syfte var att undersöka om hur lärare i idrott och hälsa på högstadiet planerar och genomför lektioner i dans med hänsyn till de elever som har svårt att nå godkänt inom det området. Resultatet i den här studien visar att det finns en mängd olika anpassningar som lärare använder sig av för att hjälpa eleverna att nå ett godkänt betyg. Anpassningarna genomförs både inom och utanför momentet dans samt att lärarna anpassar både undervisningsinnehållet och undervisningsformen. Det konstateras att anpassningarna görs både för de elever som har svårt att utföra rörelserna i takt till musiken och för de elever som väljer att inte delta på lektionerna under momentet dans. Lärarna i studien har olika krav för betyget godkänt och examinationen av momentet dans genomförs av de här lärarna på två sätt. Antingen genom att endast se på allt eleven har gjort under momentet eller genom att eleverna får dansa en dans som de bearbetat under momentet dans vid ett examinationstillfälle där läraren kan komplettera tidigare noteringar om eleverna från momentet dans. På slutbetyget i 9:an är det ytterst få som har underkänt i momentet dans enligt alla lärare i den här studien.

Den här studien kan användas som inspiration för lärare som vill utveckla sina anpassningar eller hitta nya anpassningar för elever som har svårt att nå upp till ett godkänt betyg. För att anpassningarna ska bli så bra som möjligt för eleverna är det viktigt att planera anpassningarna efter elevernas behov.

26

Då den här studien endast är en avsmalning av hur man kan anpassa lektioner för att eleverna ska nå godkänt i momentet dans hade det varit intressant att utföra samma studie fast inom andra moment i idrott och hälsa. Något som också hade varit intressant att undersöka är hur lärare gör för att utmana elever som enkelt når upp till högsta betyg för idrott och hälsa inom momentet dans och även inom andra moment i ämnet.

27