Diskussion - Pedagogiskt ledarskap: en studie om vilka kompetenser en pedagog behöver för att

I detta avsnitt behandlas våra frågeställningar utifrån de underkategorier vi valt för respektive frågeställning.

6.1 Lärare och elevers uppfattningar om hur lärarens ledarstil påverkar gruppen

Här kommer vi att utgå från olika ledarstilar och koppla dessa till de intervjuade lärarna. När vi gör detta kommer vi att utgå från de ledarstilar Stensmo (2000) beskriver. Vi kommer även att diskutera hur dessa aktuella ledarstilar påverkar gruppen.

Utav de sex ledarstilar vi tagit upp i bakgrunden har vi valt att fokusera på tre av dem på grund av att dessa tre tydligt kunde kopplas till de lärare vi har intervjuat. De övriga tre ledarstilarna har varit en del i arbetet då även dessa jämförts med de intervjusvar vi fått.

Vikten ligger dock på dessa tre:

• Dreikurs – Äkta och falska mål

• Glasser – Realitet och kvalitet

• Gordon – Aktivt ledarskap

Elevernas svar på frågan ”är det någon skillnad beroende på vilken lärare som undervisar”

behandlas och vi kommer även in på när eleverna känner att de lär sig bäst.

6.1.1 Lärarnas uppfattningar om hur lärarens ledarstil påverkar gruppen

Dreikurs

Det vi valt att fokusera på i Drekurs teori är hur människan styr sina handlingar i samspel med andra människor och dessa handlingar styrs i riktning mot vissa mål. Dreikurs menar att ett disciplinerat kollektivt beteende inom gruppen är en förutsättning för att kunna nå gemensamma mål. Elevernas beteende ska hållas inom vissa ramar och ett gott beteende ska uppmuntras likaväl som att ett dåligt beteende ska få logiska påföljder. Eleverna ska känna sig respekterade och omtyckta. Det mål som skolan ska sträva efter är att eleverna ska känna tillhörighet och gemenskap.

Lärare 1 låter eleverna bland annat jobba med grupparbeten vilket stärker det kollektiva beteendet på så vis att det lär sig jobba med varandra och ha respekt för andras åsikter. Han betonar också vikten av att eleverna utvecklar sin självkänsla och sin förmåga att möta andra människor.

Lärare 2 lägger upp tydliga mål för eleverna över en viss tidsperiod vilket är bra för det kollektiva beteendet att arbeta efter gemensamt uppsatta mål

Lärare 3 beskriver att hon har fasta ramar i musik vilket stärker det disciplinerade kollektiva beteendet. Hon beskriver också att hon har ett naturligt förhållningssätt till eleverna vilket kan medföra att eleverna känner sig respekterade och omtyckta.

Lärare 4 tycker att disciplin och ordning är en viktig förutsättning för lärandet. Detta stärker det kollektiva beteendet. Trots att han anser sig vara en lärare med en relativt hård disciplin försöker han även att vara kompis med eleverna. Det är viktigt att var lyhörd för elevernas åsikter så de känner att de får den respekt de behöver, det är även något som Dreikurs anser.

Lärare 5 säger att hon har höga förväntningar och krav på eleverna. Sätter de upp en planering tillsammans förväntar hon sig att eleverna ska göra allt de kan för att leva upp till och uppfylla dessa gemensamma mål. Det är viktigt att se eleverna och att skapa en relation till dem för att få eleverna att känna att du som lärare respekterar dem. Lärare 5 ställer höga krav på att det är ordning och reda i klassrummet och att eleverna lyssnar på och respekterar varandra. Hon pratar om den ”andra dimensionen” som en viktig del. Kunskap är viktigt, men det finnas även annat som räknas. T.ex. att eleverna kan känna sig trygga, våga redovisa, våga må bra. Det är målet, att alla ska känna sig trygga i gemenskapen.

Lärare 6 betonar även vikten av disciplinen bland eleverna som i sin tur stärker det kollektiva beteendet. Lärare 6 försöker även att ha ett naturligt förhållningsätt till eleverna vilket kan leda till ömsesidig respekt och att det skapas en relation mellan lärare och elev.

Kommentarer

Det vi kan se som är gemensamt för de lärare vi intervjuat är att de stärker det kollektiva beteendet på olika sätt. Det vi ser stärker det kollektiva beteendet är att eleverna arbetar i grupp, tydliga mål, fasta ramar, disciplin och ordning. Flera av lärarna tar också upp att eleverna ska känna sig trygga och respekterade.

Glasser

I Glassers teori har vi valt att fokusera på hans ”kvalitetsarbete” - alltså att uppgifterna eleverna ska genomföra måste vara meningsfulla och vara någonting de kan känna sig stolta över. Eleverna ska även ha en förståelse varför de lär sig och hur de kan använda sig av sina kunskaper.

Lärare 1 tar upp att eleverna ska förstå hur allt hänger samman, han är också inne på att fånga elevernas intressen samt vidareutveckla frågor som tas upp av elever vilket är något som känns meningsfullt för eleverna och skapar förståelse.

Lärare 2 vill skapa ett intresse för de texter eleverna lär sig och att eleverna ska känna att de har nytta av den grammatik de lär sig då de utför andra övningar och på så sätt skapa förståelse till varför de lär sig om grammatik.

Lärare 3 vill att eleverna ska tänka själva, att de ska förstå och dra samband kring det de läser. Hon tycker också att det är viktigt att eleverna får möjlighet att diskutera saker de inte förstår. Hon tar också upp att eleverna ska lära för livet vilket innebär att eleverna måste känna att uppgifterna är meningsfulla.

Lärare 4 pratar om att hans elever många gånger får möjligheten att själv välja uppgifter i kurserna, de planerar mycket av avsnitten själva. Får eleverna välja arbetsuppgifter efter eget intresse och efter vad som passar just dem finner de uppgifterna mer intressanta och meningsfulla.

Lärare 5 tycker det är viktigt att eleverna förstår varför de behöver lära sig det som de jobbar med och vilken nytta detta kan komma att tjäna i framtiden. Det är någonting som redan nämns under planeringsfasen av området och som sedan följer med och återkommer under arbetets gång. Detta tjänar som en påminnelse och som motivation till varför eleverna lär sig detta och till vilken nytta det är.

Lärare 6 pratar också om vikten av att få eleverna att förstå varför man lär sig och vilken nytta det har. Det är viktigt att kunna förklara nyttan och det är även bra ifall läraren kan visa det.

37 Kommentarer

Sammanfattningsvis kan vi se att alla lärare tar upp vikten av att eleverna förstår vad de lär sig och inser nyttan de kan ha av dessa kunskaper. Lärare 1, 3 och 4 är också inne på att uppgifterna ska vara meningsfulla för eleverna.

Gordon

Här väljer vi att koncentrera oss på hur viktigt förhållandet mellan läraren och dess elever är samt vikten av att lösa konflikter snabbt för att undvika långvariga och olösta konflikter.

Lärare 1 pratar om att det är viktigt att ta vara på elevernas intressen och möta eleverna på det viset. När det gäller konflikter tar han upp att det gäller att inte fastna i små problem utan lösa dessa snabbt och sedan gå vidare.

Lärare 2 går inte och drar på saker utan menar att konflikten ska lösas snabbt. Ifall en elev fått gå ut från klassrummet på grund av att eleven uppfört sig illa så pratar hon med eleven i direkt anknytning till detta. Både för sin egen och elevens skull. Hon nämner också att hon känner att hon inte vill ha saker ”hängande” kvar. Detta stämmer bra överens med Gordons teori där det är viktigt att konflikten löses snabbt och att det inte finns underliggande olösta konflikter. Hon nämner även att hennes mentorskap innebär stort engagemang i varje elev.

Lärare 3 känner att hon kan vara sig själv och bjuda på sig själv i sitt samspel med eleverna och anser att hon ständigt utvecklas genom sitt arbete med eleverna. Hon löser konflikter mellan två elever på så vis att hon pratar med en och en och sedan sammanför dem.

Lärare 4 anser att man ska försöka vara kompis med eleverna men att givetvis hålla det på rätt nivå. Man ska vara lyhörd för deras åsikter och försöka ha en öppen relation där man kan dela glädje och sorg. Han tycker att uppkomna konflikter ska lösas genom att samföra de olika parterna för samtal.

Lärare 5 tycker det är viktigt att skapa en kontakt och en relation med varje enskild elev. Titta dem i ögonen och fråga hur dem har det är ett bra sätt att nå fram till eleverna.

Konflikter anser hon måste lösas genom att de som är i konflikt med varandra måste mötas för samtal. Om det är läraren eller t.ex. kurator/rektor som håller i det kan variera från fall till fall beroende på hur allvarlig konflikten anses vara.

Lärare 6 anser att man inte kan distansera sig till eleverna, man måste vara öppen som person och skapa sig en relation till eleverna. Uppkomna konflikter får man ta i tu med och försöka lösa problemet. Om det är allvarligt och någonting man inte kan hantera får man gå vidare till rektorn med problemet.

Kommentarer

Alla lärare tar på ett eller annat sätt upp vikten av att ha en fungerande relation till sina elever.

Alla lärare tar upp att konflikter ska lösas. Lärare 1 och 2 anser att konflikter bör lösas snabbt vilket är i linje med Gordons teorier.

6.1.2 Elevernas uppfattningar om hur lärarens ledarstil påverkar gruppen I årskurs 7 ser vi att det som påverkar klassen är hur sträng läraren är och det handlar om respekten inför läraren. I intervjun med lärarna så framkommer det att lärare 2 och lärare 3 har tydligare ramar då det gäller årskurs 7 i jämförelse med årskurs 8 och 9. Detta kan även jämföras med Maltén (2000) då det gäller att en klass kanske måste styras ganska hårt under en tid för att så småningom ges mer eget ansvar. Detta kan ha inverkan på elevernas

uppfattningar. I årskurs 8 ser vi däremot att många inte anser att det är någon skillnad på hur klassen beter sig beroende på vilken lärare det är som undervisar. Detta kan ha att göra med att just denna klass enligt deras lärare var en väldigt lugn och trygg klass som fungerade bra och anpassade sig bra till de flesta lärare och att detta bland eleverna kan skapa en uppfattning av att det inte är någon skillnad beroende på vilken lärare som undervisar. I årskurs 9 handlar det mycket om relationen mellan elev och lärare och hur läraren förstår sig på eleverna. Detta tror vi kan ha att göra med att de har goda erfarenheter med de lärare de har och inser vikten av en god relation mellan lärare och elev.

I årskurs 1 klass 1 tycker majoriteten av eleverna att respekt är viktigt. Läraren måste få eleverna att respektera denne för att därigenom kunna kontrollera och undervisa på bästa sätt.

Anledning till att det ser ut på det viset tror vi kanske beror på att eleverna helt enkelt vill ha en lärare som har elevernas respekt och kan ge dem den utvecklande undervisningen de eftersträvar. I jämförelse med klass 1 tycker klass 2 att lärarens förmåga att engagera och motivera eleverna är viktigast. Anledningen till att detta är det vanligaste svaret tror vi beror på att eleverna har en mentor som är bra när det kommer till att just engagera och motivera sina elever vilket är något vi skapat oss en uppfattning av under vår praktikperiod. De har fått uppleva hur pass stor nytta dessa kvalitéer hos en lärare kan betyda för elevernas lärprocess.

Klass 3 tycker att de viktigaste var att en lärare kan väcka intresse hos eleverna. Detta tror vi kan bero på att många elever tycker att ett intresse är viktigt för inlärningen. Besitter läraren förmågan att få med sig eleverna och få de intresserade för ämnet i fråga lär de sig även mer än om det är likgiltiga inför området. Något som genomsyrar alla tre klasser är att de efterfrågar en lärare som har förmågan och modet att vara disciplinerad och vågar kontrollera klassen. Vi tror det är en vanlig åsikt eftersom alla dessa klasser går på högskoleförberedande program och är motiverade att studera. För att på bästa sätt kunna göra det krävs det en lärare som kan skaffa och bibehålla ett arbetsklimat som främjar lärande och som inte är rädd att säga ifrån.

6.1.3 När känner eleverna att de lär sig bäst

Ur diagram 1 kan vi utläsa att både flickor och pojkar anser att de lär sig bäst vid lärarledd genomgång. Däremot ser vi en viss skillnad mellan pojkar och flickor då det gäller det som är näst populärast. Där föredrar flickorna eget arbete medan pojkarna föredrar film. Vi tror att en del har valt film eftersom det ofta kan uppfattas som ett bekvämt inlärningsalternativ då det inte kräver så mycket elevaktivitet. Trots detta ser vi ändå att de flesta föredrar lärarledd genomgång. De tankar vi har kring det är att eleverna har goda erfarenheter av lärarledda genomgångar. Att flickor också föredrar eget arbete i större utsträckning än pojkar kan kanske bero på att de har viljan att lägga ner ett större engagemang på eget arbete vilket ofta kräver ett större arbete än de andra alternativen.

6.2 Hur bidrar lärarna till att skapa goda förutsättningar för eleverna

Här kommer vi att diskutera om eleverna har möjligheten att utveckla de förmågor som ”The 21st-Century Schools Movement” anser att varje anställd i ett teknologiskt drivet samhälle ska besitta. (se sida 9 och 10)

6.2.1 Kritiskt tänkande och problemlösande förmåga

Det vi kan se bland de intervjuade lärarna är att eleverna får möjligheten att träna sin problemlösande förmåga. En av lärarna ansåg det viktigt att eleverna fick möjligheten att lösa problem på olika sätt och tänka kring problemet på olika sätt. Det anser vi vara utvecklande

för elevens problemlösande förmåga. I intervjuerna framkom det inte något om eleverna tränas i kritiskt tänkande. Dock vet vi att det är vanligt förekommande, bland annat inom samhällskunskapen/SOn och lpo-94 samt lpf-94 bekräftar detta. ”Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ” (Lpo-94 s.6). Eleven ska ha ”förmåga att kritiskt granska och bedöma det eleven ser, hör och läser för att kunna diskutera och ta ställning i olika livsfrågor och värderingsfrågor” (Lpf-94 s.11).

6.2.2 Kreativa och nyskapande förmågor

Det som kommer upp i våra intervjuer är att två lärare nämner att undervisningen bör varieras vilket vi tycker skapar förutsättningar för en kreativ och nyskapande miljö där eleverna har möjlighet att utveckla sin kreativitet. Ifall undervisningen är ensidig kan den inte vara kreativ anser vi. Att vara kreativ innebär för oss att arbeta på olika sätt och att vara öppen för att testa nya vägar. Eleven ska ha ”utvecklat sin förmåga till kreativt skapande” (Lpo-94 s.10) vilket innebär att eleverna ska få en chans att utveckla sin kreativa förmåga.

6.2.3 Samarbetsförmåga

Det vi ser här är att eleverna ges möjlighet till att arbeta i grupp och därmed tränar sin samarbetsförmåga, att ta ansvar för sitt ansvarsområde i gruppen samt respektera andras åsikter. ”Eleverna skall i skolan få utveckla sin förmåga att ta initiativ och ansvar och att arbeta och lösa problem både självständigt och tillsammans med andra” (Lpf-94 s.5) vilket innefattar både problemlösande och samarbetsförmåga.

6.2.4 Läs och skrivfärdigheter inom information och media

Endast två av lärarna tar upp introduktion av ny teknik i undervisningen, däremot är det mycket möjligt att andra lärare också använder sig av eller har tankar kring ny teknik eftersom vi inte hade någon direkt frågeställning kring just det. Eleven ska kunna ”använda informationsteknik som ett verktyg för kunskapssökande och lärande” (Lpo-94 s.10) vilket betyder att eleverna ska ha möjligheter att utveckla läs och skrivfärdigheter inom information och media.

6.2.5 Global medvetenhet

Det vi ser här är att den globala medvetenheten utvecklas i de ämnen de intervjuade lärarna undervisar i. Lärarna tar upp det på olika sätt beroende på det ämne de undervisar i och vi får olika exempel på globala tankegångar. Eleven ska ha ”kunskaper om internationell samverkan och globala samband” (Lpf-94 s.10) vilket innefattar utvecklande av global medvetenhet.

6.2.6 Sammanfattande kommentarer

Slutsatser vi kan dra om elevernas möjligheter att införskaffa de kunskaper som behövs i dagens teknologiska samhälle är att de har den möjligheten. De lärare vi har intervjuat tycker vi medverkar till att utveckla de förmågor ”The 21st-Century Schools Movement” anser vara viktiga. Vi tror att det har att göra med att dessa områden återfinns i vår svenska läroplan vilken våra intervjuade lärare är ålagda att följa.

6.3 Hur beskriver lärare och elever en god pedagog?

6.3.1 Lärare

Det som kännetecknar en god pedagog enligt de lärare vi har intervjuat är följande.

Läraren skall: Vara förstående, variera undervisningen, vara målmedveten, kunna se varje elev, ta vara på elevernas intressen, vara tydlig, vara strukturerad, vara lyhörd, skapa meningsfulla uppgifter, bjuda på sig själv, visa engagemang, hålla ordning och reda, vara flexibel, kunna motivera eleverna, vara positiv.

De kompetenser som är vanligast förekommande om vi utgår från Theirs (1994) sju olika kompetenser är social kompetens och pedagogisk/kommunikativ kompetens.

6.3.2 Elever

Enligt diagram 2 kan vi se att det inte är någon större skillnad mellan pojkar och flickor. Det vi kan utläsa är att de vanligaste kompetenserna som efterfrågas bland eleverna är den sociala och den personlighetsbaserade kompetensen.

I diagram 3 ser vi att det finns ganska stora skillnader mellan pojkar och flickor. Det som är mest uppskattat hos en lärare bland flickorna är den pedagogiska kompetensen medan den sociala kompetensen var det vanligaste svaret bland pojkarna.

6.3.3 Sammanfattande kommentarer

Vi ser att den sociala kompetensen bland pedagoger är viktig både bland lärare och elever.

Lärare och elever tycker att relationen dem emellan är viktig och många gånger nödvändig för att främja en god undervisning. Detta tror vi har att göra med att det sociala samspelet i klassrummet är så pass viktigt att det inte fungerar utan denna grundläggande faktor. Att vi även ser pedagogisk/kommunikativa kompetenser bland vad som kännetecknar en god pedagog från lärarnas håll tror vi har att göra med att lärarna har pedagogiska tankegångar.

Det skulle vara konstigt om den pedagogiska/kommunikativa kompetensen inte skulle vara representerad.

I en jämförelse mellan eleverna i grundskolans årskurs 7-9 och år 1 på gymnasiet så ser vi en skillnad, det ser ut som att eleverna i grundskolans senare år efterfrågar sociala och personlighetsbaserade kompetenser i hög grad. Detta kan jämföras med gymnasieeleverna där den pedagogiska/kommunikativa kompetensen anses vara viktigare framförallt bland flickor.

Det kan handla om att eleverna på gymnasiet har nått en högre grad av mognad och gör andra prioriteringar. De elever som medverkade i vår undersökning gick dessutom högskoleförberedande program vilket också kan påverka. Att eleverna i grundskolans senare år lade större vikt på sociala och personlighetsbaserade kompetenser kan ha att göra med att de befinner sig i en ålder där mycket handlar om att hitta sig själv vilket eleverna gör i samspel med andra människor.

6.4 Tillförlitlighet och giltighet

De sex lärare vi har intervjuat har arbetat länge som lärare och vi bedömer lärarna som tillförlitliga. Eftersom vi spelade in intervjuerna för att sedan skriva ner dem minimerade vi risken för att något som kom upp under intervjuerna misstolkades eller glömdes bort. Vi hade

också möjlighet att åter lyssna till intervjun ifall något kändes oklart. Enligt (Patel, Davidson, 2003) kan vi genom detta sätt att lagra verkligheten upprepa den så många gånger vi vill för att försäkra oss om att vi uppfattar intervjun korrekt.

När det gäller enkäterna så kan naturligtvis antalet respondenter spela roll för hur tillförlitligt resultat vi får. I och med att vi mestadels hade öppna frågor i vår enkät ansåg vi dock att 146 enkäter skulle räcka för vår undersökning eftersom vi fick elevernas åsikter

In document Pedagogiskt ledarskap: en studie om vilka kompetenser en pedagog behöver för att skapa goda förutsättningar för dagens elever (Page 36-43)