Diskussion

I detta stycke diskuteras resultatet mot bakgrunden, samt en diskussion av metoden.

6.1 Resultatdiskussion

I resultatdiskussionen diskuterar vi utifrån studiens bakgrund och de insamlade materialet från enkäterna. De teman som framkommer under avsnittet är de områden som tydligt framkommit efter att enkäterna har sammanfattats och analyserats.

6.1.1 Motivation

Att hitta motivation till att vara fysisk aktiv verkar vara en viktig komponent när pensionärer når vändpunkten från arbetslivet till att bli pensionär. Det är både något som Barnet, Guell och Ogilvie (2012) nämner men också något som framkommit ur det insamlade materialet från våra enkäter. I tabell 1 visas tydliga skillnader att de som är motiverade till att vara fysisk aktiva också är fysiskt aktiva i högre grad jämfört med de som inte är motiverade. Exakt vad som motiverar just dessa

25 motiverade pensionärerna i studien till att vara fysiskt aktiva mest var att få träna i grupp och träffa folk, visas i tabell 2. Även detta går att koppla till hur viktigt det är att motivera sig till att vara fysiskt aktiv som pensionärer, att träffa folk och träna i grupp blir då en extra motivationsfaktor nu när de inte längre har något jobb och riskerar att tappa det sociala samspelet som finns på exempelvis arbetsplatsen (a.a.). Det här går även att koppla till Maslows behovstrappa då respondenterna i studien verkar vara vid det tredje trappsteget då de söker en känsla av att tillhöra någonting samt att de betonar betydelsen av den sociala interaktionen. Ett vanligt sätt för pensionärer att få träffa folk och träna i grupp är genom dans. Det betonas först av Marasovic och Kokoric (2014) som nämner betydelsen av dans för pensionärer. Dansen blir då som beskrivits i bakgrunden ett sätt för pensionärerna att anpassa sig till deras nuvarande förändrade livssituation nu när de inte längre har något jobb att gå till. Dansens betydelse för pensionärerna visade sig också i studiens resultat, av de 61 som svarade att de hade ett intresse för återkommande aktiviteter så var det 31 av dessa som var intresserade av att dansa, se tabell 5. Detta resultat tolkar vi med hänsyn till det Marasovic och Kokoric (2014) skriver om, dansen blir främst ett sätt att få träffa folk men också för att det är en aktivitet som sprider glädje och ett bra sätt att hålla den fysiska hälsan i balans. Precis som Herzbergs tvåfaktorteori beskrivs så handlar även detta om att förebygga istället för att behandla. I detta fall ses dansen som en aktivitet som utförs för att hålla pensionärerna friska både fysiskt och mentalt. På frågan där respondenterna fick svara på vilka aktiviteter de helst skulle vilja utföra så var det några som fyllde i svarsalternativet övrigt, där lämnades svar som

promenader, yoga, boule, vattengympa. Valet av dessa aktiviteter tolkar vi som att det är aktiviteter som inte är så krävande, men de får ändå röra på sig och träffa folk då alla aktiviteter går att utföra i grupp.

6.1.2 Hinder

Något som går att se utifrån resultaten och som sticker ut är de respondenter som svarade ja på frågan om de har några hinder för fysisk aktivitet. Faskunger (2001) talar om att människor som har hinder av något slag tenderar till att ha mindre motivation till just fysisk aktivitet. Utifrån respondenternas svar i vår studie går det däremot att se att det är helt tvärtom. Hela 86% av de respondenter med hinder är motiverade till fysisk aktivitet och har en väldigt hög grad av intresse till att röra på

26 sig. Detta går som nämnts tidigare inte ihop med vad Faskunger (2001) säger men även vad studien som gjordes av European Communities (1999) har kommit fram till angående hinder hos pensionärer. Dessa hinder är att åldern är för hög, energin för låg, att pensionärerna måste arbeta samt att de inte är den sportiga typen eller att hälsan är för dålig. I vår studie vill respondenterna övervinna sina hinder istället och förbättra hälsan utifrån deras egna förutsättningar. Det var väldigt blandade svar när det gäller kunskap om hälsa. Där skiljer det sig mycket från individ till individ men något som visar sig väldigt tydligt är att respondenterna vill ha återkommande aktiviteter så de kan hålla sin aktivitetsnivå uppe och känna ett stöd från ledare som håller i aktiviteterna. Dessa svar tolkar vi i koppling till vad Bethancourt, Rosenberg, Beatty & Arterburn (2014) presenterar i sin studie. Pensionärer med hinder vill ha aktiviteter där det finns ledare som kan ge undervisning och råd hur de ska utföra en övning samt att ledarna finns på plats för att ge motivation både fysiskt men även också psykiskt. Genom att utföra aktiviteter som är återkommande så får

respondenterna i denna studie det stöd och den motivation från ledare de behöver för att klara av att vara fysiskt aktiva på deras principer. Med undervisning hur en övning ska utföras och om de känner sig osäkra över någonting så finns det stöd till hands för att hjälpa dem (a.a.). Det går även att tolka svaren utifrån Talbott & Roberson (2011), att stöd och gruppaktiviteter ökar den fysiska förmågan till det bättre. De respondenter som svarade på enkäten i denna studie visade sig ha lite blandade hinder, det fanns både sjukdomar och fysiska besvär som dåliga fötter, dålig rygg, och dåliga ben samt även smärta.

6.1.3 Socioekonomiska skillnader

En föreställning vi hade innan vi genomförde denna studie var att socioekonomiska skillnader var en faktor för hur ofta personer var fysiskt aktiva. I bakgrunden skrev vi att socioekonomiska skillnader kan påverka människor till att göra en

livsstilsförändring. Därför ställde vi oss frågan om det kan vara så att pensionärers tidigare liv och nuvarande socioekonomiska status har en påverkan hur villiga de är att göra en livsstilsförändring, eller om det har att göra med vilka aktiviteter som erbjuds? Resultatet från det insamlade materialet visar att det inte är någon nämnvärd skillnad beroende på varken arbete, civilstånd eller utbildningsnivå. Det säger emot det som Hassmén, Hassmén och Plate (2003) skriver om att socioekonomisk status

27 har en effekt på den fysiska aktivitetsnivån senare i livet. Dock så betonar de även att hur pass hög den fysiska aktivitetsnivån är senare i livet även kan bero på hur fysiskt aktiv varje individ har varit under uppväxttiden, vilken är en faktor som vi inte har undersökt i vår studie. Något som dock går att se i studien är att de som är

ensamstående är den grupp som är mest aktiva. Det talar för det som Statens

folkhälsoinstitut (2009) säger om att social interaktion och platser skapar samhörighet under dagarna och har en positiv effekt på hälsan. Vi tolkar detta som att de som är ensamstående är aktiva oftare för att de ser det som en möjlighet att slippa vara ensamma och istället få träffa människor samt att bättre på deras fysiska hälsa. Det som dock talar emot detta fenomen är det som Statens folkhälsoinstitut (2009) säger om att de som lever ihop är mer fysiskt aktiva än de som är ensamma.

6.1.4 Kunskap

Något som visar sig i resultatet är att de som vill ha mest kunskap är det som antingen är aktiva 7 dagar i veckan eller de som knappt är aktiva alls, 1-2 dagar i veckan. Vår tolkning av detta är att de som är aktiva 7 dagar i veckan redan har mycket kunskap men är väldigt intresserade inom området medan de som är aktiva 1-2 dagar i veckan känner att det kan vara ett hinder för att vara fysiskt aktiva eftersom de inte har tillräckligt med kunskap. De vill därför ha mer kunskap för att kunna bli mer aktiva. Denna tolkning går bland annat att koppla till det Ahl (2004) skriver om attityder. Hon skriver att attityder anses vara en mental företeelse och hur en människas attityd är beror på bakomliggande orsaker såsom erfarenheter och bakgrund och är något som går att ändra under livets gång. Vår tolkning av detta är att vi tror att dessa pensionärer vill göra en förändring och bli mer aktiva. Även Faskunger (2001) skriver om attityder och att det kan vara ett hinder till att vara fysiskt aktiv.

6.2 Metoddiskussion

I metoddiskussionen diskuteras den valda metoden och vilken påverkan den kan tänkas ha på resultatet.

Något som kan ha en påverkan för hur enkäterna besvarades var när vi var på plats på en PRO-förening när enkäterna fylldes i. Då kunde pensionärerna motiveras av oss till att besvara enkäten samt få en förklaring om hur de hjälpte studien genom att fylla i

28 enkäten, vi fanns även där som hjälp om det fanns några svårigheter med att besvara enkäten. Trost (2012) kallar detta för gruppenkäter och nämner att det är ett bra sätt för att nå ut till respondenterna och nämner också att när intervjuaren eller

intervjuarna är på plats så kan de agera som stöd och en slags motivation till att fylla i enkäten. Detta var något vi upplevde att de gav fler svar än om vi inte hade varit på plats eftersom många till en början var tveksamma till att besvara enkäten. När vi fick kontakt med respondenterna och bland annat nämnde att det var till vårt

examensarbete i pedagogik så var det många av de tveksamma pensionärerna som fyllde i enkäten. Det motsatta gäller den PRO-förening som vi inte närvarade hos, där kunde vi inte motivera pensionärerna till att besvara enkäten och vi kunde inte heller agera stöd för dem vid eventuella frågor. Dock så kan det vara en viss fördel att inte närvara när enkäterna besvaras på grund av att en viss intervjuareffekt kan uppstå och de kan känna sig styrda att svara på ett visst sätt (Bryman, 2011).

Något som vi tror påverkar själva resultatet från enkäterna är att det var många frågor som lämnades obesvarade. Vi tror att detta kan bero på att respondenterna är äldre, vilket kan medföra dålig syn och en del av respondenterna hade skrivsvårigheter. Det var några som bad om hjälp med att fylla i enkäterna eftersom de hade problem med de ovan nämnda orsakerna, men några respondenter hoppade över frågor vilket kan vara ett resultat på att de inte ville eller vågade be om hjälp. Det var även en fråga som var lite dåligt placerad vilket ledde till att det var många som missade den frågan, frågan handlade om tidigare arbete. En annan faktor som kan ha påverkat resultatet är att alla respondenter i studien var medlem i en PRO-förening. Då detta är en ideellt aktiv förening drar vi slutsatsen att det är relativt pigga och engagerade pensionärer och vårt resultat hade kanske blivit annorlunda om vi valt en annan arena. Skulle vi istället haft med pensionärer som inte är medlem i någon PRO-förening skulle både studien ta längre tid och det skulle förmodligen vara svårare att få tag på

respondenter.

PRO-föreningar valdes ut som arena för att nå ut till ett stort urval av respondenter, men det var också tidskrävande då det var viss restid. Ett försök att nå ut till

29 6.2.1 Reliabilitet och validitet

Reliabilitet handlar om hur tillförlitlig en undersökning är, Bryman (2011) talar om hur undersökningen skulle se ut om den skulle genomföras en gång till. Är resultaten från undersökningen ungefär likvärdig finns det en hög reliabilitet, är resultatet däremot annorlunda kan undersökningen ha påverkats av slumpmässiga

förutsättningar vilket gör att reliabiliteten blir lägre. Eftersom det inte tidigare har gjorts någon liknande studie på Pensionärer i Gävleborgs län blir det svårt att svara på hur hög reliabiliteten är i denna studie

Det som talar för att reliabiliteten kan vara relativt hög är att vi inte kände någon av respondenterna som svarade på enkäten, de fick svara på enkäten i lugn och ro och ta den tid de behövde så de kunde läsa igenom frågorna. Därför tror vi inte att vår roll som intervjuare påverkade dem samt att tiden inte var något som stressade fram deras svar. Detta gör att vi tror att om en likadan undersökning med samma respondenter genomförts på samma sätt så hade svaren ungefär varit likadana.

Validitet handlar om att som forskare undersöka det som från början var tänkt att undersökas (Bryman, 2011). Att en kartläggning har genomförts gör att validiteten blir hög, resultatet visar ett mått för den här målgruppens inställning, attityder och motivationsfaktorer till fysisk aktivitet. Det som kan ha sänkt validiteten är att en grupp fick fylla i enkäten när vi var på plats medan en grupp fyllde i enkäten utan att vi var på plats. Detta ledde till att den grupp som fyllde i enkäten utan någon av oss intervjuare på plats missade flera frågor. Vi tror att resultatet hade blivit annorlunda med en intervjuare närvarande.