Nedan följer ett diskussionsavsnitt där vi kommer att diskutera resultat, analys, metodval, och teoretiska utgångspunkter. Avslutningsvis presenteras förslag på vidare forskning samt vilken nytta vi anser att detta examensarbete har för vår framtid som yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare.
7.1 Resultatdiskussion
Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka erfarenheter elever i årskurs nio beskriver i berättelser om sin prao. Syftet har formulerats mot bakgrund av regeringens förslag på obligatorisk prao (se studiens bakgrundskapitel). De frågeställningar som studien önskat besvara är; hur har eleverna kommit fram till vart någonstans de vill
praoa? vad beskriver eleverna ha lärt sig under sin prao? samt vilka erfarenheter beskriver eleverna i sina berättelser om sin praoperiod? Vi har valt att lyfta fram tre analytiska poänger som framkommit ur vår studie. För
det första är det andra faktorer än elevernas intressen för arbetsplatserna som beskrivs när de har valt vart de vill praoa. För det andra tycks inte ett valfokus infinna sig inför praon men dess erfarenheter tycks utifrån elevernas berättelse göra det möjligt att resonera kring framtida studier- och yrken. I informanternas fall handlar det främst om att välja bort studier- och yrken likt den praon visat. Den tredje och sista analytiska poängen som kommer att diskuteras är att de lärdomar som beskrivs i de flesta fall inte är kopplade till det specifika yrket. Dessa diskuteras vidare nedan kopplat till de resonemang som förts under tidigare forskning. Vid fokusgruppsintervjuerna beskriver informanterna i huvudsak möjligheten att kunna bidra på en praoplats eller möjligheten att få ett sommarjobb som avgörande faktorer i hur de väljer vart de vill praoa. Närheten till hemmet beskrivs även vara viktigt. Ingen uppger att praon underlättat eller inspirerat varken gymnasievalet eller framtida studie- och yrkesinriktningar.
Regeringens beskrivning av prao som underlag för ett enklare beslutsfattande inför kommande studier och yrken bekräftas alltså inte av studiens informanter. Dock kan lärdomar om vad en inte vill göra i framtida studier och yrken i sig betraktas som ett “bortsållande” av alternativ. Detta diskuteras vidare i teoridiskussionen. I och med detta kan man enligt STF-modellen (2006) urskilja att influenser som
geografiskt läge i det miljö- och samhälleliga systemet påverkat valet av praoplats. En
önskan att kunna bidra och få sommarjobb tyder på att även influenser som kunskaper och förmågor inom det individuella systemet haft betydelse.
I Lovéns (2002) forskning som presenterats i studien beskrivs studie- och yrkesvägledarens uppgift vara att vidga elevens perspektiv för att upptäcka nya, inte på förhand givna, inriktningar på studier och yrken. De faktorer som nämns av eleverna uttrycker till viss del bekvämlighet, och till viss del egen vinning. Att resonera kring valet av praoplats mot bakgrund av att det ska ligga nära hemmet är exempelvis ett tecken på att valet sker inom en viss geografisk radie, vilket begränsar vidgande av perspektiv. Att ha sommarjobb i tanken vid valet av praoplats begränsar också denne då hen förmodligen vill ha nära till arbetet. Det har varit svårt att urskilja vilka personer som påverkat informanternas val av praoplats, förutom i de fall då skolan hjälpt till med placeringen. Dock kan en anta att synen på vart en kan och inte kan praoa i allra högsta grad är knuten till hur en samtalar om dessa yrken. Att välja bort praoplatser som läkare och psykolog då dessa yrken beskrivs för “höga” uttrycker en bild av dessa som högstatusyrken. Trots att många andra av praoplatserna som nämns i studien kräver vidareutbildning, väljer de ändå bort läkare och psykolog i liknande beskrivningar som bristande kompetens. Vidare i Lovéns (2002) texter beskrivs vikten av att individen är medveten om sina intressen, kunskaper och förmågor för att på bästa sätt kunna tillgodogöra dessa i exempelvis studier eller yrken. En önskan om att kunna bidra under sin prao talar för att informanterna till viss del har kunskaper om detta men bristen på möjliga praoplatser kan göra att de begränsas i att kunna praoa utefter intresse.
Boelskifte Skovhus (2016) presenterar i sin forskning hur studie- och yrkesvägledande aktiviteter med fokus på ett gymnasieval avgränsar elevernas upplevelser och lärdomar av exempelvis en prao. Lärdomar som yrkesverksammas syn på arbetsliv samt studie- och yrkesvalens variation faller i skymundan för elevernas gymnasievalsfokus. Författarens tankar har varit intressanta, speciellt för studiens andra frågeställning.
Informanterna i studien har alltså inte, som beskrivet ovan, haft ett valfokus inför sin prao. Det tycks snarare vara så att ett valfokus växt fram efter praon och ur dess erfarenheter. De har väldigt lätt att välja bort praon som framtida studie- och yrkesinriktning.
De kan beskriva ett flertal lärdomar som inte är kopplade till det specifika yrket, exempelvis att ett yrke ibland är stressigt eller inte alltid är så enkelt som det först sett ut. Detta bekräftar en del av de lärdomar Boelskifte Skovhus (2016) menar är viktiga i ett karriärlärande. Exempelvis kan informanterna samtala kring hur stressen på arbetsplatsen påverkat dem, vilket är ett uttryck för att de lärt sig något om sig själva. Så trots att valfokus verkar uppstå efter praon tycks detta i vår studies fall inte påverka ungdomarnas möjlighet att diskutera karrirärlärande erfarenheter. Boelskifte Skovhus (2016) presenterar även studie- och yrkesvägledande frågor som synliggör de lärdomar hon menar är viktiga. Dessa är bland annat; Vad kan du
upptäcka, lära dig och observera utöver om studierna/ arbetet är passande för dig? Vad har du lärt dig om studie- och yrkesliv i allmänhet? och Vad har du lärt dig om dig själv. Det är möjligt att vi hade fått andra svar om vi ställt frågor likt dessa i studien
som på bättre sätt synliggjort de lärdomar som skett kopplat till praon. De erfarenheter som beskrivs av informanterna är nervositet inför praons första dag men att denna minskat under veckans gång. Detta har vi valt att tolka som en mycket viktig lärdom då informanterna kan dra nytta av detta inför anammandet av nya, främmande aktiviteter. Att nervositeten lägger sig ju mer bekväm en blir vid situationen kan i sig verka som positiv förstärkning att våga testa på nya saker. De flesta informanter beskriver sina arbetsuppgifter under praon som tråkiga och återupprepade. Trots detta är det ord som givande, lärorik och rolig som används vid sammanfattningar av praoperioderna. Detta är till viss del motsägelsefullt men det kan vara så att andra faktorer gör att de trots “tråkiga arbetsuppgifter” upplever praon positiv, exempelvis genom beröm och bekräftelse från personalen. När informanterna samtalar kring framtiden är det ingen som önskar arbete med det de praoat med. I Trice et al. (1995) forskning framgår att barn har lättare att avvisa yrken ju äldre de blir. De informanter som deltagit i vår studie är äldre än deltagarna i deras, men de har i allra högsta grad lätt för att välja bort. Vidare i den amerikanska studien diskuteras skillnaden mellan kön, något som inte framkommit vid våra intervjuer. Fokusgrupperna har vid de flesta tillfällen varit blandade mellan pojkar och flickor. Endast vid ett tillfälle bestod gruppen av enbart flickor. Det är möjligt att
andra gruppkonstellationer bjudit in till andra diskussioner.
7.2 Metoddiskussion
Inledningsvis vill vi diskutera en av riskerna med den kvalitativa metoden. I vår studie dras slutsatser utifrån genomförda fokusgruppsintervjuer där ett urval av informanter genomförts. Viktigt att poängtera är att de analyser som gjorts och de slutpoänger som presenteras endast kan säga något om de som deltagit i studien och är på så sätt inte detsamma som att säga något om exempelvis en hel population. Resultatet i vår studie kan urskilja mönster men för att öka studiens reliabilitet behöver ett större antal informanter tillfrågas. Andra risker med fokusgruppsintervjuer beskrivs vara att det sinsemellan deltagarna inte fördelas eller tas lika mycket taltid under intervjun, samt att etiska förhållningsregler som tystnadsplikt är svåra att kontrollera. För att motverka att detta skulle ske inleddes intervjuerna med att tillsammans med informanterna fastställa förhållningsregler. “Att visa respekt” och “tystnadsplikt” var regler vid samtliga intervjuer. Vi upplever att dessa antagits vid intervjuerna och taltiden i fokusgrupperna disponerades väl genom att eleverna visade respekt, exempelvis genom att inte avbryta varandra vid diskussioner. Med hjälp av elevernas mentorer har fokusgrupperna satts ihop för att på bästa sätt möjliggöra att informanterna känner sig trygga med varandra. Ursprungstanken var att grupper där informanterna sedan tidigare känner varandra möjliggör att de kan bekräfta, ifrågasätta eller dementera det som sägs, för ett mer sanningsenligt resultat. Så här i efterhand kan vi se att denna ursprungstanke möjligtvis bättre uppfyllts om eleverna själva fick bilda fokusgrupper. Som samtalsledare behövde taltiden regleras endast vid fåtal tillfällen. Vi tror att vår utbildning inom samtalsmetodik under studie- och yrkesvägledarutbildningen har bidragit till att hålla intervjuer med god samtalskultur och goda diskussioner. Intervjuplatsen har varit elevernas skolor. Det finns både för- och nackdelar med denna typ av miljö. Eleverna kan känna sig förpliktade gentemot skolan att framställa deras arbete med prao positivt. Att vistas i en miljö där eleverna är vana att bedömas av lärare kan påverka informanternas svar. Vid mötet är det dock informanterna själva som
visat oss runt samt presenterat rummen där intervjuerna genomförts. Vi tror att detta kan ha minimerat en känsla av maktövergrepp där intervjuaren i många fall har större kontroll över intervjun och det som ska ske.
7.3 Teoridiskussion
Vid tematiseringen av det empiriska materialet har DOTS-modellens steg av Law och Watts (1977) använts. Modellens begrepp och perspektiv på centrala delar i individuellt karriärlärande har gjort det möjligt att på ett fördjupat sätt tolka informanternas berättelser, samt koppla dessa till olika steg inom ett karriärlärande. I resultatkapitlet presenteras informanternas berättelser kopplat till varje begrepp. Vi har under analysarbetets gång upptäckt att modellen endast diskuterar begreppet karriärlärande utifrån att de olika begreppen bekräftas. Vi kan dock se att beskrivning av vad en individ inte vill göra i lika stor utsträckning kan bidra till underlättandet av ett väl utvecklat karriärlärande. Låg grad av acceptans gentemot praoplatsen eller negativ uppfattning av arbetsuppgifterna kan underlätta ett bortval av det som framtida studie- eller yrkesinriktning. Att välja bort bör likväl betraktas som ett val. Modellen diskuterar inte heller hur upplevelsen av vad hen inte vill göra, kan motivera individen att ta tag i det hen faktiskt vill göra. Informanterna Hanna och Gabriel i fokusgrupp tre beskriver en ambition om att bli läkare och psykolog. De väljer båda bort dessa som sina praoplatser i tron om bland annat enformiga och tråkiga uppgifter. En önskan om att göra något annat än det praoplatsen visat, kan i sin tur verka motiverande då engagemang och kvalifikationer i deras fall krävs för att uppnå sitt mål.
Vid valet av teori diskuterades även andra liknande modeller, exempelvis Borhagen och Lovéns (1991 presenterad i Lovén 2000) Fyrstegsmodell. Modellen presenterar fyra steg av beslutsfattande; kunskap om mig själv, kunskap om alternativ och omvärld,
beslutsfattande samt hjälp att genomföra beslut. Efter att diskuterat modellernas
likheter valde vi att använda DOTS-modellen då Fyrstegsmodellen fokuserar till stor del på hjälp att genomföra beslut vilket inte var av intresse i vår studie. Centralt i Fyrstegsmodellen är även beslutfattandet i sig och i vår studie var det snarare “resan dit” som var av intresse. Sannolikheten är även mycket stor att
Borhagen och Lovén (1991) inspirerats av DOTS-modellen. SCCT-teorin (Brown, Hackett och Lent 2002) har endast använts vid analysen av informanternas tankar om framtiden. Denna avgränsning gjordes för att inte verka för upprepande i analyskapitlet då teorin på många sätt är lik DOTS-modellen (Law och Watts 1977). Valet att använda teorin trots detta gjordes då den på ett tydligare sätt än DOTS-modellen (Ibid.) förklarar hur individen motiveras av att fortsätta eller avsluta en aktivitet likt ett yrke.
Avslutningsvis kan vi se att STF-modellen kunnat användas i studiens analyskapitel då ett undersökningsområde varit hur eleverna resonerade kring valet av praoplats. Dock anser vi att DOTS-modellen kunde appliceras på fler områden och gav därför på bättre sätt studien en röd tråd.
7.4 Vidare forskning
I vår studie finns ingen beskrivning av hur elevernas för- och efterarbete med prao sett ut, ett perspektiv på det arbete som gjorts i skolan saknas. Det hade varit intressant att undersöka om detta i sin tur kan påverka vad eleverna uppmärksammar eller fokuserar på under sin prao. Om gymnasievalet är det som ligger till grund för att praon ska genomföras kanske informanternas svar skulle skilja sig från de i våra
fokusgruppsintervjuer.
Boelskifte Skovhus (2016) har formulerat en uppmaning till studie- och yrkesvägledare där karriärlärande står i fokus istället för val. Ett förslag på frågor som kan ställas vid karriärlärande aktiviteter som prao är; Vilka frågor tar du med dig eller/
och vilka frågor kan uppstå ur aktiviteten du deltagit i? Vad kan du upptäcka, lära dig och observera utöver om studierna/ arbetet är passande för dig? Vad har du lärt dig om studie- och yrkesliv i allmänhet? Vad har du lärt dig om dig själv? och så vidare
(Boelskifte Skovhus i Koštálová 2017, 65). Ett perspektiv likt detta innan och efter en prao kan även det få eleverna att betrakta tillfället annorlunda. Avslutningsvis ser vi utöver vidare forskning att införandet av obligatorisk prao kräver tydligare direktiv kring hur skolornas för- och efterarbete ska se ut. Skolorna behöver även ta ställning till om de anser att gymnasievalet i fokus är rätt eller om, som Boelskifte Skovhus (2016) menar, detta hämmar ett karriärlärande. Vid en obligatorisk
prao bör även elevernas möjlighet till praktikplatsanskaffning ses över. En “bank” över praoplatser som eleverna har tillgång till och där de kan anmäla sitt intresse skulle exempelvis kunna underlätta.
7.5 Slutord
Vi ser att studien har nytta för oss som framtida studie- och yrkesvägledare då vi synliggjort vikten av ett tydligt syfte med prao för att eleverna ska uppmärksamma det som skolan avser att en prao ska bidra med. Vid båda skolorna nämns närhet till hemmet, lätta arbetsuppgifter samt möjlighet till sommarjobb vara avgörande faktorer när eleverna resonerar kring vart de vill praoa. Vi har svårt att tro att detta var vad skolan önskat att eleverna skulle fokusera på. Vi tror att studie- och yrkesvägledaren kan ha en central roll i det arbete som sker innan och efter en prao på så sätt att eleverna bör ha en god kunskap om sina egna intressen och styrkor, för att sedan kunna koppla dessa till olika alternativ i form av praoplatser. Detta bekräftas av Lovéns forskning (2000) som menar att studie- och yrkesvägledarens uppgift är att vidga elevens
perspektiv för att synliggöra fler alternativ. Eleven ska förses med verktyg för att kunna reflektera över sina tillgångar i form av exempelvis kunskaper, intressen, förmågor och
dylikt för att på bästa sätt kunna ställa dessa i relation till alternativens och omvärldens krav. Det är vägledarens uppgift att förse eleven med dessa så kallade verktyg för att få bästa möjliga förutsättningar till att utveckla god valkompetens (Lovén 2000, 163). På så sätt kan praoperioden bli mer kvalitativ för eleven och betraktas som ett tillfälle att utforska sin nyfikenhet, samt tillämpa nya lärdomar istället för att ha ett kortsiktigt perspektiv, som exempelvis sommarjobb. Eftersom att yrkens krav på engagemang och kvalifikationer snarare gjort att eleverna valt bort dem som praoplats, fast att de ser sig själva i framtiden studera mot dessa yrken, tror vi talar för en brist på insikt. Detta kan studie- och yrkesvägledaren i sitt arbete utmana, exempelvis genom att diskutera utbildningskrav och status. Eleverna tycks heller inte kunna se likheter arbeten emellan, exempelvis vill en informant inte arbete på bageri för att detta upplevs stressigt men har själv tankar om ett framtida arbete inom vården. Även tankar som dessa kan utmanas i ett samtal med studie- och yrkesvägledaren, vars roll är att vidga individens perspektiv i synen på sin karriär.
Referenslista
Boelskifte Skovhus, Randi. 2016. A focus on educational choice has social justice
consequences - an empirial study informed by Sen´s capability approach. Journal of the
National Institute for Career Education and Counselling, Volym 36, Nummer 1, april 2016, sid. 54-60(7)
Brown, Steven D. Hacket, Gail. Lent, Robert. 2002. Social Cognitive Career Theory.
Career Choice and Development. San Francisco: Jossey-Bass.
Bryman, Allan. 2011. Samhällsvetenskapliga metoder. Upplaga 2. Malmö: Liber
Dahlin-Ivanoff, Synneve. Holmgren, Kristina. 2017. Fokusgrupper. Lund: Studentlitteratur AB.
Dresch, James och Lovén, Anders. 2003. Vägledning i förändring - om
omvärldsförändringar och dess betydelse för vägledning. Malmö: Lärarutbildningen
Malmö Högskola.
https://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/7980/vagledning_i_forandring.pdf?sequenc e=1
Koštálová, H. et al. 2017. The Diverse World of Career Guidance. Prague. EKS. http://hdl.handle.net/10545/621730
Kvale, Steinar. 1996. InterViews; An Introduction to Qualitative Research Interviewing. Thousand Oaks: Sage.
Larsen, Ann Kristin. 2012. Metod helt enkelt - en introduktion till samhällsvetenskaplig
Law, Bill. and Watts, A.G. 1977. Schools, Careers and Community. London: Church Information Office.
Lindh, Gunnel och Lundahl, Lisbeth. 2008. Den resandes ensak? Forskning om
karriärutveckling och karriärvägledning. I Individ, samhälle, lärande: åtta exempel på
utbildningsvetenskaplig forskning. Vetenskapsrådet, sid 55-70.
Lovén, Anders. 2000. Kvalet inför valet- om elevers förväntningar och möten med
vägledare i grundskolan. Lund: Institutionen för pedagogik, Malmö Högskola.
Regeringen. 2017. Regeringens proposition 2017/18:24. Stärkt koppling mellan skola
och arbetsliv. Stockholm.
http://www.regeringen.se/4a82bc/contentassets/f8609229ded8401691d598bef4c4e23b/s tarkt-koppling-mellan-skola-och-arbetsliv-prop.-20171824.pdf
Regeringen. 2017. Svara på remiss- hur och varför. 2003:02: http://www.regeringen.se/rapporter/2009/05/svara-pa-remiss---hur-och-varfor/
Patton, Wendy & McMahon, Mary. 2014. Career Development and Systems Theory-
Connecting Theory and Practice. 3 uppl. Sense Publishers.
Patton, Wendy & McMahon, Mary. 2006. Career Development and Systems Theory. Sense Publishers.
Skolverket. 2018. Råd och vägledning för prao. Avdelningen för skolutveckling. https://www.skolverket.se/skolutveckling/studie-och-yrkesvagledning/stod-i-
arbetet/rad-och-vagledning-for-prao
Trice, Ashton D. Hughes, M Amanda. Odom, Catherine. Woods, Kimberley & McClellen, Nancy C. 1995. The origins of children ́s career aspirations: IV. Testing
hypoteses from four theories. The Career Development Quarterly. 43 (4), sid 307-322.
Vetenskapsrådet. 2002. Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf hämtad 2018-
04-09.
Watts, A.G, Law, Bill. Killeen, John. Kidd, Jennifer M. Hawthorn, Ruth.1996.
Rethinking careers education and guidance- Theory, policy and practice. London:
Routledge
Bilagor
Bilaga 1.
Intervjuguide
Val av praoplats
- Hur kom du fram till vart du ville praoa?
- Vad var det som intresserade dig med arbetsplatsen? - Vilka praoplatser valde du emellan?
- Varför valde du bort de andra?
- Skulle du göra samma val igen? Varför? Varför inte?
Erfarenheter
-Hur kändes det att gå till praoplatsen första dagen? - Ändrade sig den känslan under praons gång?
- Vilka uppgifter fick du genomföra på din praoplats? - Hur kändes det att möta de som arbetade där? - Vad tyckte du om din praoperiod?
- Hur tyckte du att det gick under praon?
- Vad tror du att personerna på arbetsplatsen tyckte om din prestation?
Lärdomar
- Vad har du lärt dig under din prao-period?
- I vilken situation skulle du säga att du lärde dig detta om arbetet? - Vad tyckte du var roligast?
- Vad var tråkigast?
- Vad var den största utmaningen?
Framåt
- Skulle du kunna tänka dig att fortsätta i en liknande studie- och yrkesbanan likt den där du praoat?
- Hur kommer/ kommer inte det sig?
- Har praon påverkat din syn på framtida studier/ yrken? På vilket sätt?