Diskussion

I den analys som genomförts så kan man se hur Benhabibs teori mer eller mindre bekräftar och tydliggör varför nationalstater agerar så som det gör gentemot det främmande.

37 Nationalstaterna har en ständig rädsla gentemot det främmande. Trots att liberala demokratier skall sträva efter en politik som går hand i hand med en värld utan gränser så stöter man ständigt på nya utmaningar. Då vissa stater har influenser av nationalism, Danmark skulle kunna vara ett exempel på det då deras historia samt politik under en lång period har präglats av främlingsfientlighet. I och med att världen blir allt mer globaliserad och flödet av kapital och människor ständigt ökar så utmanas även nationalstaterna. Detta bidrar i sin tur till en ökad rädsla för vad som finns utanför statens territorium, den rädslan handlar i många fall om att förlora den nationella identiteten. Man kan även se staters ovilja till att inkludera de

främmande grundas på oviljan att dela med sig av den välfärd som den egna staten kämpat för i många år. Det kommer förmodligen bli svårt för nationalstaterna att behålla denna tanke ju längre tiden går, detta på grund av att världen idag blir mer och mer globaliserad.

I och med att både Sverige och Danmark är med i EU som främjar fri rörlighet mellan kapital och människor så har de ingen legitim anledning till att vara exkluderande och fientliga gentemot EU-migranterna. Anledningen till att Sverige och Danmark kan agera som de gör gentemot romer är på grund av avsaknad av subjektivitet, detta på grund av att många romer saknar identitetshandling och betraktas därmed som statslösa. Detta kränker dock romernas mänskliga rättigheter, då det är en rättighet att inneha ett medborgarskap. Den enda

subjektivitet man skulle kunna använda på romer är människa, i och med det är dem bärare av mänskliga rättigheter som även innefattar skyldigheter. Det kan anses märkligt att Europas största minoritet har hamnat i denna situation då EU skall främja allas lika värde, samt att EU är uppbyggt på ett byråkratiskt ramverk som skall innefatta tydliga juridiska begrepp.

Förmodligen är orsaken till det romernas speciella historia, vilket Ardent även bekräftar samt hävdar att statslöshet för vissa orsakades av staters ovilja att ta hand om det icke önskvärda. EU:s framtida mål är en ökad tillväxt för alla och inkludering av de socialt marginaliserade, genom det ramverk som tagits fram angående romers inkludering hoppas EU på att år 2020 kan de romska grupperna åtnjuta samma mänskliga rättigheter som majoritetsbefolkningen.

Vad man kan se inom EU är även att den rådande diskursordningen påverkar den sociala praktiken. Det vill säga en negativ attityd gentemot det främmande inom EU och respektive värdland leder allt som oftast till en negativ attityd i civilsamhället.

38

7

Sammanfattning

Genom att applicera de mänskliga rättigheterna på varje enskild individ så skall varje individ erhålla de rättigheter och skyldigheter, oberoende av nationalitet och medborgarskap. Denna uppsats visar på att det finns en brist i EU:s förmåga att handskas med det främmande. Trots att EU är ett strikt byråkratiskt ramverk så finns det människor som lever exkluderade. Den största problematiken ligger i användandet av termerna EU-medborgare och EU-migrant, romer har visat sig vara ett utmärkt exempel på en grupp som inte går att placera under verkan de ena eller andra. Denna studie visar även på att när det finns en brist i att subjektifiera grupper drabbas nationalstater av panik, då det inte finns något i förväg utarbetat system för hur dessa människor skall inkluderas i majoritetssamhället. När en grupp inte går att

subjektifiera så anses de var icke hanterbara, och det blir en kortslutning mellan diskurser. Relevant är även att de romska grupperna befinner sig i en mycket speciell situation på grund av sin historia. Även om andra grupper i framtiden också kommer hamna mellan begreppen EU-medborgare och EU-migrant så kommer de aldrig hamna i samma situation som romerna. I normala fall går det alltid att subjektifiera en grupp åt det ena eller andra hållet och därför blir det inte ett problem för nationalstaterna då det allt som oftast finns ett utarbetat system för just den kategorin. Avsaknaden av subjektivitet och problematiken som uppstår för

nationalstaten i samband besvarar den första av mina frågeställningar.

Vidare i uppsatsen görs en komparativ studie mellan Sverige och Danmark. Genom den studien kan man se att trots Sverige och Danmark är två välutvecklade välfärdsstater som har ett institutionellt system som påminner om varandra så finns det skillnader. Genom att studera de kulturella och politiska attityderna i de bägge länderna kan man se att Sverige har en tradition av att vara ett inkluderande och öppensinnat land. Danmark däremot har en historia som eftersträvar assimilation och fokuserar på mer partikulära värden istället för de

universella värdena som Sverige gör. Man kan se att de historiska skillnaderna mellan Sverige och Danmark har en viss inverkan på hur de nationella institutionerna och lagstiftningarna ser ut i de bägge länderna. I Sverige kan man till viss del se en öppenhet gentemot det främmande då EU-migranter är välkomna att besöka de härbärgen som finns. Det finns även en stor del ideella organisationer som verkar inom Sverige för att hjälpa de utsatta EU-migranterna, de bistår med bland annat med mat, kläder, tak över huvudet samt viss sjukvård. Den

exkludering emot det främmande som har varit en del av den danska historien kan man även se i deras nuvarande lagstiftning. Det mest framstående är den tillämpning i sociallagen som

39 förbjuder statligt finansierade organisationer att hjälpa människor som inte har danskt

personnummer. Vad man kan se i både Sverige och Danmark är att det uppstår problem för EU-migranter i fall de blir sjuka och det inte är livshotande. Eftersom många saknar

identitetshandling och därmed ett EU-kort som garanterar subventionerad sjukvård, detta bidrar till en ökad ohälsa hos migranterna. I Sverige kan man se att ideella organisationer till viss del kan erbjuda sjukvård till de drabbade, dessa organisationer finns utspridda i Sverige. I Danmark finns det endast en frivilligorganisation som kan erbjuda migranter den sjukvård som kan behövas. De historiska skillnaderna i Sverige samt hur de olika lagstiftningarna angående huruvida statligt finansierade organisationer får hjälpa EU-migranter kan ses som ett svar på min andra frågeställning.

Som svar på den tredje och sista frågeställningen för denna uppsats angående hur Sverige och Danmark handskas med det främmande kan man återkoppla till det ovanstående huruvida migranter får ta del av de välfärdsrättigheter som finns eller ej. Men man kan även se att de bägge länderna har en benägenhet att försöka förbättra integreringen av romer. Detta med tanke på att de båda länderna har anammat EU:s ramverk för nationella strategier för integrering av romer fram till 2020. Denna strategi kommer förhoppningsvis påverka den rådande diskursordningen i de bägge länderna på lång sikt. Som nämndes i analysen så är det mest troligt att den allmänna synen om det främmande fortsätter vara negativ så länge de styrande institutionerna har en nedlåtande och fördömande bild av det främmande.

40

8

Referenser

Aleinikoff, Alexander, T, 2007: “Comments on the Rights of Others” European Journal of

Political Theory Vol. 6 ss. 424-430

Bauböck, Rainer, 2007:”The Rights of Others and the Boundaries of Democracy” European

Journal of Political Theory Vol. 6 ss. 398-405

Benhabib, Seyla, 2003:”Transformations of Citizenship: The Case of Contemporary Europe”

Government and Opposition Vol. 37 Nr. 4 ss.439-465.

Benhabib, Seyla, 2004: The Rights of Others – Aliens, Residents, and Citizens. Cambridge University Press

Bryman, Alan, 2008: Social Research Methods. Tredje upplagan. Oxford England: Oxford University Press

Cederberg, Irka, 2010: Född Fördömd, Romerna – ett europeiskt dilemma. Stockholm: Leopard Förlag

Condinanzi, Massimo, Lang, A. & Nascimbene, B. 2008: Citizenship of the Union and Free

Movements of Persons.

Martinus Nijhoff

Denscombre, Martyn, 2009: Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom

samhällsvetenskapen. Andra upplagan.

Lund: Studentlitteratur

Entzinger, Han: Open Borders and the Welfare State i Pécoud, Antonie & De Guchteneire, P. (red) 2007: Migration Without Boarders – Essays on the free movement of people.

Berghahn Books

Hansen, Peo, 2008: EU:s migrationspolitik under 50 år – Ett integrerat perspektiv på en

motsägelsefull utveckling. Första upplagan.

Studentlitteratur

Kelly, Mark: Foucault, Subjectivity, and Technologies of the Self i Falzon, Christopher, O’Leary, T. Sawicki, J. (red) 2013: A Companion of Foucault. Första upplagan.

41 Kunz, Jan & Leinonen, M: Europe Without Borders: rhetoric, reality or Utopia? i Pécoud, Antonie & De Guchteneire, P. (red) 2007: Migration Without Boarders – Essays on the free

movement of people.

Berghahn Books

May, Tim, 2001: Samhällsvetenskaplig forskning. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur

Pécoud, Antonie & De Guchteneire, P. 2007: Migration Without Boarders – Essays on the

free movement of people

Berghahn Books

Persson, Hans-Åke & Arvidsson, H. 2011: Med kluven tunga – Europa, migrationen och

integrationen. Första upplagan

Malmö: Liber

Rose, Gillian, 2001: Visual Methodologies – An Introduction to the Interpretation of Visual

Materials.

London: SAGE Publications

Shaw, Jo: The Problem of Membership in European Union Citizenship i Bankowski, Z. & Scott, A. (red), 2000: The European Union and its Order – The Legal Theory of European

Integration.

Cornwall: MPG Books

Offentliga tryck

Allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, 1948 Denmark’s national Roma inclusion strategy, 2011.

EU-ram för nationella strategier för integrering av romer fram till 2020

Socialstyrelsen, 2013: Hemlöshet bland utrikesfödda personer utan permanent uppehållstillstånd i Sverige

42

Övriga källor

”EU-migranter kan få samma förmån som papperslösa”, Sydsvenska Dagbladet, 14 januari 2014.

EU-ophold, www.statsforvaltningen.dk

European Commission – EURES, The European Job Mobility portal

https://ec.europa.eu/eures/main.jsp?lang=sv&catId=9643&myCatId=9643&parentId=20&acr o=news&function=newsOnPortal Tillgänglig: 2014-12-29 09:43

”Fattiga EU-medborgare nekas sjukvård”, SVT nyheter, 9 juli 2013

”Förlorarna i EU- om hemlösa migranter i Danmark i jakt på ett drägligt liv”, Amnestypress, 18 augusti 2014

Grundläggande principer för EU, www.europa.eu

Information och stöd för utländska EU-migranter – Crossroads

http://stockholmcrossroads.se/article/information-om-de-regler-som-ror-den-fria-rorligheten- inom-eu/viktigt-att-tanka-pa-gallande-id-kort/ Tillgänglig: 2014-12-19 09:07

Jansson, Elisabeth, 2008: ”Problemet” immigration i ”möjligheternas” EU – en diskursanalys av EU:s immigrations- och asylpolicies”, URL=

http://muep.mah.se/bitstream/handle/2043/6576/Microsoft%20Word%20-%20D-

UPPSATS%20IMER!.pdf?sequence=1&isAllowed=y Tillgänglig: 2014-11-18

Preventing Destitution of Homeless Migrants in Denmark, Kompasset Kirkens korshaer

http://kompasset.kirkenskorshaer.dk/wp-content/uploads/2014/08/Position-paper_Preventing- Destitution-of-Homeless-Migrants-in-Denmark.pdf Tillgänglig: 2014-12-29 10:52

Schengen och fri rörlighet för personer http://www.eu-upplysningen.se/Om-EU/Vad-EU- gor/Schengen-och-fri-rorlighet-for-personer/ Tillgänglig: 2015-01-02 14:45

”Trakasserier och våld mot tiggare”, Sveriges radio – P1 morgon, 9 december 2014.

Övergångsreglerna i EU,

http://www.da.se/home/da/home.nsf/98770b2ae7748f3541256ce5006dad5f/caf6cfba4cbbd00