Syftet med studien var att kartlägga och sammanställa vilka förutsättningar som möjliggör röntgensjuksköterskans arbete med att förhindra smittspridningen av coronavirus på röntgenavdelningen.

Röntgenavdelningar över hela världen måste identifiera, förstå och ta itu med många påfrestningar och arbetsbelastningar (Mohamed & Lerdi, 2020). Resultatet i denna studie visar att åtgärder måste vidtas för att lösa problem som påverkar arbetstillfredsställelsen. Det är viktigt att personalen känner att de kan uttrycka sina behov, rädslor och oro under

pandemin. Detta för att den kliniska miljön snabbt kan leda till utbrändhet samt trötthet bland röntgenpersonalen, vilket kan leda till att skyddsåtgärder inte följs ordentligt. Mohamed och Lerdi (2020) styrker detta genom sin studie som visar att det är viktigt att hålla röntgen-

personalen informerad samt vara lyhörd för deras oro. En bidragande faktor som ökar samarbetet mellan personalen och beslutfattare, vilket kan medverka till en interaktiv arbetsplats och att detta ger möjligheter att klara av nya utmaningar.

Cai et al. (2020) stödjer också resultatet att personalbemötande och stöd har visat sig vara viktig för att förhindra smittspridning, minska stress och psykologiska effekter hos sjukvårdspersonalen då dessa situationer förvärrade arbetsintensiteten. Cai et al. (2020) menar även att det är viktigt att ha en plan för att upprätthålla den mentala hälsan för vårdpersonalen och att det innebar att ha tillräckligt med skyddande material, lämpliga arbetsskift och regelbundna pauser, identifiering av och svar på psykologiska problem. Karur och Gupta (2020) påpekar att det i nuläget inte finns något vaccin för den allmänna

befolkningen mot COVID-19 och resultatet i detta examensarbete visar att det därför är viktigt att uppmärksamma betydelsen av att förhindra smittspridning. Adhikari et al. (2020) stödjer resultatet då de menar att riktlinjer behöver utformas så att patienter och personal vägleds till att öka medvetenheten om förebyggande och kontroll av coronaviruset. Den aktuella studiens resultat kan också styrkas av Ierdi et al. (2020) som poängterar att det krävs en samordning av riktlinjer, infrastruktur, kommunikation, flöde och personalmedvetenhet för att möjliggöra ett framgångsrikt uppdrag att bekämpa coronaviruset.

Resultatet i studien visar att kunskapen om nya coronavirusets egenskaper behöver ökas hos röntgenpersonalen för att bättre kunna hantera smittspridningen. Mohamed och Leardi (2020) styrker detta i sin studie somvisade att röntgenpersonal som deltagit i utbildning, planerings- och simuleringsövningar av en patient smittad med COVID-19 fick en ökad självsäkerhet att hantera en reell situation. Hamm (2020) tar upp att det är viktigt att röntgensjuksköterskan får uppdaterad information om coronavirusets egenskaper för att känna trygghet i att utföra arbetet på ett säkert sätt och för att förhindra smittorisk. Detta styrker den aktuella studiens resultat att det är viktigt med kunskap om nya coronavirusets egenskaper. Ieardi et al. (2020) menar att nyckeln till framgångsrik, säker och optimal folkhälsovård i samband med en pandemi är en välutrustad och dedikerad sjukhusanläggning med personal som kan hantera

adekvat skyddsutrustning och riktlinjer. Detta är ytterligare ett stöd för studiens resultat om att kunskap är viktigt och att det krävs för att kunna hantera denna pandemi.

Watts (2020) beskriver att röntgensjuksköterskan och annan sjukvårdspersonal får lära sig tidigt i sin utbildning att behandla patienter med olika smittsamma sjukdomar. Därför menar Watts (2020) att vårdpersonal inklusive röntgensjuksköterskor bör vidta åtgärder dels för att skydda sig själva från att bli smittade och dels för att minska risken för smittöverföring till sina familjemedlemmar, patienter och besökare till sjukhuset.Detta stödjer resultatet i denna studie med att fullständig skyddsutrustning vid hantering av COVID-19 är en lösning för att skydda sig själv vid misstänkta och bekräftade patienter, se Figur 2. Enligt Folkhälso- myndigheten (2020c) så är vårdrelaterade infektioner (VRI) den vanligaste vårdskadan på svenska sjukhus och en av de viktigaste patientsäkerhetsfrågorna. VRI är ett stort problem för sjukvården på grund av ökad risk för upptrappade kostnader för samhället (Ang, Almasoud, Palakodeti & Mahmud, 2018). Sveriges Kommun och Regioner (2014)påpekade att

vårdrelaterade infektioner är svåra att undvika och de skador som uppkommer i och med infektioner skapar ett onödigt lidande för patienterna. Det finns flera faktorer som medför infektionsrisker, därmed har sjukvårdspersonalen ansvar att minimera risken för att drabbas av en infektion. Detta förtydligar vikten av studiens resultat om att skyddsutrustning är viktig för att förhindra smitta.

Figur 2 Centers for Disease Control and Preventions (CDC, 2020) rekommendationer för personlig skyddsutrustning för hantering av COVID-19 patienter.1

Folkhälsomyndigheten (2020c) styrker även resultatet med att arbetsgivaren har ett ansvar att förse personalen med korrekt skyddsutrustning och kontrollera att personalen har kunskapen om hur den används. Coronaviruset smittar nämligen från person till person genom direkt eller indirekt kontakt med slemhinnor eller sekret från luftvägar. Därför måste varje arbetsmoment tas på allvar där det finns risk för smittspridning via aerosol

(Folkhälsomyndigheten, 2020c). Även Ieardi et al. (2020) styrker resultatet med att rätt skyddsutrustning är av vikt genom att påvisa att det krävdes utbildning samt omfattande kunskaper i på- och avklädning tillsammans med korrekt avfallshantering av

skyddsutrustning. Ieardi et al. (2020) menar att all berörd sjukvårdspersonal därför bör få träning för att kritiskt lära sig värdera sina steg. Med exempelvis hjälp av instruktionsvideor som vägledning under på-och avklädning av skyddsutrustning, där också en erfaren

röntgensjuksköterska tränar en mindre erfaren röntgensjuksköterska att bli självständig för att slutligen tillhandahålla ett certifikat som styrker dennes kunskap. Vidare menar Ieardi et al.

1

Användandet av denna figur innebär inte att den amerikanska regeringen, Department of Health and Human Services eller Centers for Disease Control and Prevention godkänner eller står bakom detta examensarbete i sin helhet eller de resultat som redovisas.

(2020) att skriftliga protokoll ska finnas tillhands för röntgensjuksköterskor och övrig personal i de rum där på- och avklädning sker av personlig skyddsutrustning.

Metoddiskussion

Syftet i detta examensarbete var att kartlägga och sammanställa vilka förutsättningar som möjliggör röntgensjuksköterskans arbete med att förhindra smittspridningen av coronavirus på röntgenavdelningen. Ämnet är aktuellt och pågående varför det ansågs intressant att studera området. För att få en bild av forskningsläget inom detta område valdes

litteraturöversikt som metod (Friberg, 2017, s. 108). Sökprocessen inleddes med ett

helikopterperspektiv vilket bidrog till en bättre överblick av forskningsområdet. En svaghet kan identifieras gällande litteraturöversikten eftersom det finns en risk för ett selektivt urval, det vill säga att författarna väljer artiklar som stödjer den egna ståndpunkten (Friberg, 2017, s. 141–152).

Pilotsökningen utfördes i Google och Google Scholar där enskilda forskares publikationer kunde sökas (Willman, Bahtsevani, Nilsson & Sandström 2016, s. 67–90). Därefter delades sökprocessen upp i två delar, en första inledande informationssökning och en andra, den egentliga informationssökningen. För att hitta relevanta artiklar användes Cinahl och PubMed för att öka trovärdigheten i studien. De två databaserna användes i den inledande sökningen utan booleska operatorer och några filter. Avgränsningar i databaserna användes i den andra sökningen. Genom detta skapades en grund för sökarbetet som bidrog till en översikt av forskningsområdet (Östlundh, 2017, s. 59–81).

Den egentliga informationssökningen var den del som var mest tidskrävande och bearbetades genom ett systematiskt tillvägagångssätt för att få fram urvalet av vetenskapliga artiklar (Östlundh, 2017, s. 59-81). Ämnesord diskuterades fram som skulle representera syftet och forskningsämnet. Sökningsarbete med de två databaserna anses vara en styrka i

examensarbetet eftersom dessa är inriktad på medicinsk omvårdnad. Detta i sin tur förstärker studiens validitet då likadana artikelträffar påträffats i de båda databaserna (Henricson, 2017, s. 475–482). Sökorden hittades genom att använda Swedish MeSH och Cinahl Subject

Headings för att få rätt synonym från svenska till engelska. För att öka antalet träffar har fri

text används som ett tillägg. Sökningen utfördes med olika kombinationer av sökorden genom att använda avancerad sökning i de båda databaserna. Booleska operatörerna AND och OR bidrog till att hitta det lämpliga och relevanta materialet genom att öka sökresultatets specificitet och sensitivitet (Karlsson, 2017, s. 90-91).

För att välja och utvärdera artiklar så användes inklusion- och exklusionskriterier. Eftersom det fanns för få studier med fokus på röntgenavdelning eller röntgensjuksköterska användes även artiklar med fokus på andra vårdavdelningar som handlade om coronavirus och hygien. Ytterligare inklusionskriterier var att artiklarna skulle vara av hög eller medelhög kvalitet. En artikel som ingick i kvalitetsgranskningen var av låg kvalitet, dock togs den ut för granskning då den ansågs tillföra ett värde till studiens resultat. Artiklar som bearbetas i en

litteraturöversikt måste vara vetenskapligt publicerade texter av originalproduktion varför review-artiklar exkluderades (Karlsson, 2017, s. 82-86).I Cinahl inkluderades peer reviewed eftersom det försäkrade att artiklarna var vetenskapliga med hög trovärdighet. I PubMed fanns inte den avgränsningen då alla artiklar anses vara av hög vetenskaplig trovärdighet. En avgränsning med peer reviewed innebar dock inte att alla artiklar publiceras i en vetenskaplig tidskrift och sökts fram klassas som vetenskapliga (Östlundh, 2017, s. 59-81).

En begränsning på ett år utfördes inom databaserna men resulterade inte tillräckligt med originalartiklar om coronavirus. Eftersom de kända coronavirusutbrotten var från 2003, 2012, 2019 och att det fanns minimalt med studier om smitthantering på röntgenavdelningen valdes publiceringsår från 2000 till 2020. Avgränsningar som abstract, free full text, english

användes. I PubMed användes för de flesta artiklar också avgränsningar case reports, clinical

study, interview och observational study och även några sökningar utan dessa för att försöka

att få fram relevanta artiklar på ett effektivt sätt. För att strukturera upp sökningsprocessen skapades två tabeller för att påvisa vilka sökord som används inom Cinahl och PubMed (se Tabell 1 och 2).

Att skriva om en pågående pandemi har haft sina svårigheter. Inte minst när det kommer till att söka publicerade originalartiklar inom radiologi och COVID-19, vilket har varit den

största utmaningen med litteratursökningen. Vid pilotsökningen uppdagade det sig att antalet artiklar som beskrev COVID-19 inom radiologiavdelningen var fler än förväntat. Framför allt framkom det att i nutida forskningspublikationer att många radiologiavdelningar ville nå ut till andra länder så fort som möjligt för att kunna bidra med sina upplevelser och åtgärder kring pandemin till andra röntgenavdelningar. Vid en första anblick verkade pilotsökningen kunna bidra med tillräcklig information till litteraturöversikten. Många av dessa artiklar i den första sökningen höll dock inte måttet, vilket berodde på att sökningen inte gav några

originalartiklar som är ett krav för att ingå i resultatdelen av ett examensarbete. Kraven som originalartiklar bör uppfylla skrivs efter ett givet format och artiklar inom studien har kontrollerats innehålla bakgrund, syfte, metod, resultat, diskussion och litteraturreferenser (Segersten, 2017, s. 50). Det var viktigt att hålla sig källkritisk till artiklar som skulle

användas och se till felaktigheter respektive korrekthet de hade (Dahlborg-Lyckhage, 2017, s. 168). Under arbetets gång har författarna tagit till sig handledarens kommentarer men även opponenternas åsikter för att förbättra och förtydliga arbetet. Detta har ökat kvaliteten på examensarbetet och författarna har bibehållit ett kritiskt förhållningssätt till det egna arbetet (Henricson, 2017, s. 475-482).

Flertalet nya sökningar i Cinahl och PubMed utfördes med tillägg av nya sökord, som diskuterades fram efter inspiration från artiklarna i pilotsökningen. Exempelvis sökordet depression som var ett återkommande fenomen som togs upp i flertalet artiklar. Detta vidgade sökningen som resulterade i träffar på originalartiklar som innehöll information om

coronavirus och smittförebyggande åtgärder. Den nya sökningen gav samma träffar inom de båda databaserna som ökar trovärdigheten i studien, vilket anses vara en styrka (Henricson, 2017, s. 475–482). Vissa sökningar togs därmed inte med på grund av att likadana artiklar från tidigare sökningar dök upp på nytt igen i både Cinahl och PubMed. En annan styrka för studien var att kunna jämföra olika coronavirus för att ge en bakgrund och förståelse för den pågående pandemin. Eftersom den pågående pandemin är så pass ny fanns det inte tillräckligt med relevant forskning om röntgensjuksköterskan och COVID-19, vilket ses som en svaghet. Den forskning som publicerats fokuserar på sjuksköterskan samt vårdavdelningar och detta kan ses som en svaghet, då röntgensjuksköterskans perspektiv inte berörs i samma

omfattning. Avgränsningar i PubMed kan ha medfört att relevanta originalartiklar inte påträffats.

Det är viktigt att låta kvalitetsgranskningen omfatta en stor del av forskningsprocessen, det kommer att öka validiteten, reliabiliteten och trovärdigheten av varje artikel. En svaghet kan ha varit författarnas oerfarenhet att utföra kvalitetsgranskningar. Tillvägagångssättet för detta byggde på konsensus mellan båda författarna för att arbetet med granskningen skulle

fortlöpa. Vid de tillfällen då samstämmighet inte uppnåddes initierades en diskussion kring frågor där det fanns delade meningar tills att båda parterna var överens, och sedan fortskred granskningen av artiklarna (Rosén, 2017, s. 382-384). Detta kan ses som en styrka för att förstärka trovärdigheten och relevansen. Artiklar som godkändes av författarnas

granskningsprotokoll och som nådde upp till kraven för vad en vetenskaplig artikel bör presentera redovisadesi en översiktstabell där även rubrikerna låg, mellan- och hög kvalitet fanns med (Rosén, 2017, s. 384-387). Artiklar som har ett etiskt godkännande bedöms ha ett högre vetenskapligt värde (Mårtensson & Fridlund, 2017, s. 421-436). Tolv av artiklarna har ett godkännande och det anses som en styrka. En artikel har inget godkännande från en etisk kommitté vilket ses som en svaghet. Den artikeln inkluderades ändå då den hade medel kvalitet och motsvarade studiens syfte.

Kliniska implikationer

● Röntgensjuksköterskan kan få ny kunskap om coronavirus genom att införa ett utbildningsprogram.

● Beslutsfattare måste se över åtgärder med smittprevention kontinuerligt och arbetet får aldrig stanna av.

● Strikt följsamhet av handhygien och korrekt personlig skyddsutrustning bör tillämpas. ● Organisatoriska åtgärder för personal-, patient- och materialhantering bör införas på

röntgenavdelningen.

● Anpassning av resultatet kan behöva tillämpas i Sverige på grund av kulturella och geografiska skillnader.

Slutsats

Resultatet av denna litteraturöversikt visar att det krävs uppdaterade kunskaper hos

röntgensjuksköterskan och annan vårdpersonal, för att utveckla nya praktiska färdigheter till att bedriva säker vård och för att minska smittspridning. Bristande förståelse för den

smittsamma karaktären av coronavirus är en orsak till att effektiva åtgärder inte vidtas. Det är viktigt att inte ta basala hygienrutiner för givet. Möjligheter ska alltid ges för repetition och uppdatering av tidigare kunskaper som en återkommande aktivitet. Röntgensjuksköterskan riskerar att bli smittad och därmed föra smittan vidare till övriga samhället. Därför är det viktigt att korrekta skyddsåtgärder vidtas. För att minska smittspridning måste strikt införande av handhygien tillämpas och personlig skyddsutrustning som visir eller

skyddsglasögon, ett N95 eller högre andningsskydd, skyddshandskar och långärmat förkläde användas, se figur 2. Organisatoriska åtgärder är betydelsefulla för att en säker vård ska kunna genomföras, vilket innefattar att personal-, patient- och materialhantering bör införas. Röntgensjuksköterskan måste fortsätta att anpassa sig till den rådande pandemin och ständigt vara vaksam och arbeta med att förbättra smittskyddsåtgärder. I dagsläget behövs det mer forskning utifrån röntgensjuksköterskans perspektiv då röntgenavdelningen är en central del i utredningen av coronavirus. Vidare forskning är viktig för att röntgensjuksköterskan ska kunna hantera coronaviruset, bibehålla sin fulla kapacitet samt förhindra fler dödsfall. Sammanfattningsvis tycks den viktigaste åtgärden vara organisatorisk. Beslutsfattare måste förstå allvaret och påskynda striktare insatser så att röntgensjuksköterskan kan hantera den pågående pandemin då coronaviruset utgör ett stort globalt hot mot folkhälsan.

Referenser

(*) = Artiklar som användes i resultatet

Adhikari, S.P., Meng, S., Wu, Y. -J., Mao, Y. -P., Ye, R. -X., Wang, Q. -Z., … Zhao, H. (2020). Epidemiology, causes, clinical manifestation and diagnosis, prevention and control of coronavirus disease (COVID-19) during the early outbreak period: a scoping review.

Infectious Diseases of Poverty, 9(1). doi:10.1186/s40249-020-00646-x

*An, Y., Yang, Y., Wang, A., Li, Y., Zhang, Q., Cheung, T., … Xiang, Y. T. (2020). Prevalence of depression and its impact on quality of life among frontline nurses in

emergency departments during the COVID-19 outbreak. Journal of Affective Disorders, 276, 312–315. doi:10.1016/j.jad.2020.06.047

Anderson, R.M., Fraser, C., Ghani, A.C., Donnelly, C.A., Riley, S., Ferguson, N.M., … Hedley, A.J. (2004). Epidemiology, transmission dynamics and control of SARS: the 2002-2003 epidemic. Philosophical Transactions of the Royal Society B. 359(1447), 1091-1105. doi:10.1098/rstb.2004.1490

Ang, L., Almasoud, A., Palakodeti, S., & Mahmud, E. (2018). Bacterial Contamination of Lead Aprons in a High-Volume Cardiac Catheterization Laboratory and Disinfection Using an Automated Ultraviolet-C Radiation System. The Journal of invasive cardiology, 30(11), 416–420.

Cai, Z., Cui, Q., Liu, Z., Li, J., Gong, X., Liu, J., … Wang, G. (2020). Nurses endured high risks of psychological problems under the epidemic of COVID-19 in a longitudinal study in Wuhan China. Journal of Psychiatric Research, 132-137.

*Cattelan, A. M., Sasset, L., Di Meco, E., Cocchio, S., Barbaro, F., Cavinato, S., … Baldo, V. (2020). An Integrated Strategy for the Prevention of SARS-CoV-2 Infection in Healthcare Workers: A Prospective Observational Study. International journal of environmental

research and public health, 17(16), 57-85. doi:10.3390/ijerph17165785

Centers for Disease Control and Prevention. (2020). Using Personal Protective Equipment

(PPE). Hämtad 6 oktober, 2020, från Centers for Disease Control and Prevention,

https://www.cdc.gov/coronavirus/2019-ncov/hcp/using-ppe.html

Chou, R., Dana, T., Buckley, D.I., Selph, S., Fu, R., & Totten, A.M. (2020). Epidemiology of and Risk Factors for Coronavirus Infection in Health Care Workers: A Living Rapid review.

Annals of International medicine, 173(2), 120-136. doi:10.7326/M20-1632

Dahlborg-Lyckhage, E. (2017) Att analysera berättelser (narrativer). I F.Friberg (Red.), Dags

för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 177). Lund:

Studentlitteratur.

Dahlborg-Lyckhage, E. (2017) Att analysera diskurser. I F.Friberg (Red.), Dags för uppsats:

Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 168). Lund: Studentlitteratur.

Dahlborg-Lyckhage, E. (2017) Att göra en litteraturöversikt: Genomförande. I F.Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 148-149). Lund: Studentlitteratur.

*El Bushra, H., Al Arbash, H., Mohammed, M., Abdalla, O., Abdallah, Al-Mayahi, Z., … Binsaeed, A. (2017). Outcome of strict implementation of infection prevention control measures during an outbreak of Middle EastRespiratory Syndrome. American Journal of

Folkhälsomyndigheten. (2020a). Om viruset och sjukdomen. Hämtad 5 september, 2020, från Folkhälsomyndigheten, https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-

beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/om-sjukdomen-och-smittspridning/om-viruset-och-sjukdomen/

Folkhälsomyndigheten. (2019a). Pandemisk influensa. Hämtad 27 september, 2020, från Folkhälsomyndigheten, https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-

beredskap/krisberedskap/pandemiberedskap/pandemisk-influensa/

Folkhälsomyndigheten. (2020c). Rekommendationer för handläggning och val av

skyddsåtgärder mot covid-19 inom vård och omsorg. Hämtad 12 september, 2020, från

Folkhälsomyndigheten, https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat- material/publikationsarkiv/r/rekommendationer-for-handlaggning/?pub=70196

Folkhälsomyndigheten. (2019b). Sjukdomsinformation om influensa. Hämtad 6 oktober, 2020, från Folkhälsomyndigheten, https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd- beredskap/smittsamma-sjukdomar/influensa-/

Folkhälsomyndigheten. (2020b). Smittspridning. Hämtad 5 september, 2020, från Folkhälsomyndigheten, https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-

beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/om-sjukdomen-och-smittspridning/smittspridning

Friberg, F. (2017). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats:

Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 142-151, 187-188). Lund:

Studentlitteratur.

Friberg, F. (2017). Att utforma ett examensarbete. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats:

Hamm, R. (2020). Coronavirus Disease 2019 (COVID-19): Prevention and Control in the Radiology Department. Radiologic Technology, 91(5), 485-488.

Henricson, M. (2017). Opponentskap och försvar, Vetenskaplig teori och metod: Från idé till

examination inom omvårdnad (s. 475–482). (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur

*Huang, L., Wang, Y., Liu, J., Ye, P., Cheng, B., Xu, H., … Ning, G. (2020b). Factors Associated with Resilience Among Medical Staff in Radiology Departments During The Outbreak of 2019 Novel Coronavirus Disease (COVID-19): A Cross-Sectional Study.

Medical Science Monitor: International Medical Journal of Experimental and Clinical Research, 26. doi:10.12659/MSM.925669

*Huang, L., Wang, Y., Liu, J., Ye, P., Cheng, B., Xu, H., … Ning, G. (2020a). Factors Influencing Anxiety of Health Care Workers in the Radiology Department with High Exposure Risk to COVID-19. Medical Science Monitor: International Medical Journal of

Experimental and Clinical Research, 26.doi:10.12659/MSM.926008

*Huang, Z., Zhao, S., Li, Z., Chen, W., Zhao, L., Deng, L., & Song, B. (2020c). The Battle Against Coronavirus Disease 2019 (COVID-19): Emergency Management and Infection Control in a Radiology Department. Journal of the American College of Radiology : JACR,

17(6), 710–716. doi:10.1016/j.jacr.2020.03.011

Ieardi, A.M., Wood, B.J., Arrichiello, A., Bottino, N., Bracchi, L., Forzenigo, L., …

Carrafiello, G. (2020). Preparation of a radiology department in an Italian hospital dedicated to COVID-19 patients. La Radiologia Medica, 125(9), 894-901. doi:10.1007/s11547-020-01248-1

Kahnnan, R.C., Cicinelli, M.V., Gilbert, S.S., Honavar, S.G., & Murthy, G.S.V. (2020). COVID-19 pandemic: Lessons learned and future directions. Indian Journal of

Kandeel, M., Ibrahim, A., Fayes, M., & Al-Nazawi, M. (2020). From SARS and MERS to SARS CoV-2: Moving toward more biased codon usage in viral structural and nonstructural genes. Journal of Medical Virology, 92(6), 660-666. doi:10.1002/jmv.25754

Karlsson, E. K. (2017) Informationssökning. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och

metod. Från idé till examination inom omvårdnad (s. 81-96). Lund: Studentlitteratur.

Kaur, S. P., & Gupta, V. (2020). COVID-19 Vaccine: A comprehensive status report. Virus

I dokument Röntgensjuksköterskans åtgärder för att förhindra smittspridning av coronavirus på röntgenavdelningen (sidor 25-42)