I följande kapitel förs en diskussion mellan den insamlade empirin och den utvalda teoretiska referensramen. Diskussionen besvarar den frågeställning som presenterats i det inledande kapitlet.
Denna uppsats syftar till att undersöka hur ett årligt återkommande ridsportevenemang i Europa använder sig av sociala medier samt hur de använder Facebook för att kommunicera med sin publik och hur detta förhåller sig till tidigare forskning inom området och vilka för och
nackdelar organisationen har av detta. Den tidigare forskning (NA Media, 2013) som legat till grund för studien tyder på att företag och organisationer har förstått värdet av sociala medier. Dock finns det ännu brister i utnyttjandet av alla de verktyg som exempelvis Facebook erbjuder. Så är fallet även i denna studie, då det finns brister i att kommunikationen ibland blir ensidig och att alla möjligheter inte nyttjas. Vidare visar studien inte på någon större resursbrist till underhåll av Facebook-sidor även om det saknas anställda som endast har det som
arbetsuppgift. Detta kan härledas till varför en av respondenterna har tagit bort möjligheten att som följare publicera inlägg på deras Facebook-sida och till att responsen tillbaka till följarna bland kommentarerna är väldigt låg Det är anmärkningsvärt då flera forskare (Leigert 2013, Ledingham et al 2000.) påvisar att Facebook är ett sätt att föra en dialog och kommunicera med sina användare. De framhåller att kommunikationen är tvåsidig, vilket den inte blir om följarna inte kan publicera inlägg på sidan och om de heller inte besvarar kommentarerna, såväl positiva som negativa.
Den netnografiska observationen påvisar att de inte skapar relationer med sina besökare genom interaktion, utan mer genom att publicera innehåll, då interaktionen på inläggen i vissa fall är låg och i andra fall något högre. Men det är sällan diskussioner och dialoger uppstår. Boisen (2016) säger att Facebook är relationsskapande men att det även kräver att avsändaren besvarar dialogen. De inlägg som skapat störst dialog men också mest spridning är för Falsterbo Horse Show ett inlägg där FHS efterfrågade sina följare på Facebook ”Vad publiken ville se på deras nya bana” det stöder verkligen Leigert (2013) uttrycker om marknadsföring; att Ta reda på vad kunden vill ha och sedan göra just det. FHS frågade sin publik vad de ville se och kommande år fick publiken se just det, genom att följarna på Facebook tyckt till. Detta är ett exempel på att interaktionen bra. Detta påvisar också att det är dialogen som skapar interaktion med följarna. De två respondenterna menar att de har ett arbete med viral spridning i olika utsträckning. De arbetar även i olika grad med att uppdatera sig genom mätningstjänster så som Facebook
37
Insights, även om det kan göras i större utsträckning och att det där kan finnas
förbättringsområden för att öka interaktionen. Här finns arbete att göra för att ta tillvara på möjligheterna, då mer arbete kan göras för att skapa mer interaktion.
Författaren anser att det är följaren själv som gör sitt köp av biljetter till evenemanget och kommunikationen bidrar till en positiv känsla som sedan ger effekter. Detta får stöd i Harrison & Hartley (2007) som menar att individer ofta utvecklar starka band till särskilda
varumärkesmiljöer såsom idrottsklubbar eller välgörenhetsorganisationer, vilket skapar en känsla av samhörighet eller gemenskap som kan förknippas med varumärket.
Att antalet gilla på en Facebook-sida behöver inte vara lika med många aktiva och interagerande följare innebär att en sida med färre likes kan få fler interaktioner eftersom att följarna valt att följa av eget intresse och inte för att de till exempel vill vinna biljetter i en tävling vid ett visst tillfälle och sedan inte har något intresse av sidan. Många uppdateringar behöver inte vara samma sak som att få många interaktioner. Parganas (2015) menar att för många uppdateringar kan få den som tittar lite mättad på information. Detta får stöd i FHS uttalande om att man inte ska göra en post på Facebook bara för att posta något utan att det ska ligga något mer bakom. Det får även vidare stöd i teorin där Leigert (2013) anser att vad evenemanget postar på Facebook som ska engagera och inspirera samt i vad Boisen (2016) anser vara
framgångsfaktorer på Facebook och att vi blir inspirerade av en bild. Men kommunikationen bör som teorin säger vara kontinuerlig. Där kan evenemangen möta större svårigheter eftersom de endast sker ett begränsat antal dagar om året. Studien visar också att uppdateringarna är färre resterande delar av året.
Med ett enkelt räkneexempel kan det konstateras att besökarna till dessa evenemang spenderar lika mycket pengar när de besöker evenemangen som kan jämföras med en veckas
utlandssemester. Boende, mat, entrébiljetter, shopping och andra aktiviteter runtomkring evenemanget. Med det sagt och med stöd av vad Leigert(2013) anser vara rätt sorts budskap som ska nå fram tyder det på att tävlingsarrangörerna både har lyckats med sina sociala medier och har mycket att tjäna på att finnas där. Att bli omtycka i sociala medier, men att det även är viktigt att bemöta kritik. Därför kan man anta att evenemangen har stor nytta i att finnas på Facebook och att bemöta och behandla sina följare väl, så de är fortsatt positiva.
38