Aalto-universitetet är, som en sammanslagning av tre lärosäten, ett resultat av Finlands vilja att konsolidera universitetssektorn. Universitetsreformen (2010) medförde att man gavs en relativt stor ekonomisk och organisatorisk autonomi från staten och lärosätet har en relativt stor förmögenhet grundad på ursprungliga donationsmedel, insamling av ytter-ligare medel och ett matchningsförfarande från staten. När lärosätet bildades fick det stort stöd från såväl den politiska världen som från näringslivet. Detta torde till en del bero på att lärosätet ville fokusera mer på innovation, entreprenörskap och multidisciplinaritet än vad som var vanligt förekommande.
Universitetets beslutsvägar ska vara tydligare än vad som varit gängse bland europeiska lärosäten historiskt. Samtidigt är lärosätet komplext genom de sex skolorna som är relativt självstyrande. Integrationen mellan universitetets olika delar stärks av att skolornas dekaner är medlemmar i universitetets centrala ledningsgrupp samt genom att det har vice-rektorer som ansvarar för horisontella områden som exempelvis forskning och innovation, utbildning och campus-utveckling. Detta bidrar till att ledningsgruppen är relativt stor och man har också infört en ”provost” som rektors ställföreträdare, efter en modell för styrning som är vanligt förekommande i USA.
Samtliga skolor har egna strategier som dock ska rymmas inom universitetets centrala strategi. I en årlig strategidialog diskuterar rektor och varje skolas dekan skolas resultat, planer och tjänstestruktur. Detta är också kopplat till medelfördelningen. Intressant är att indikatorer används för att följa progressen mot uppsatta mål, bland annat i den lärosätes-övergripande strategin. Strategiutvecklingen vid universitetet sker genom inkluderande processer med workshops, samråd och dialog. Diskussioner sker även med intressenter utanför lärosätet.
Universitetets styrelse är helt extern och består av sju erfarna personer från olika delar av samhället. Det internationella inslaget i styrelsen är påtagligt och den arbetar bland annat
med strategiska frågor, större organisationsfrågor och budget. Ett mål är enligt intervjuade att styrelsen inte ska belastas med för många detaljärenden utan istället fokusera på de stora frågorna. Staten har inget egentligt inflytande över styrelsesammansättningen utan den utses av universitetets akademiska kommitté som är ett kollegialt organ som också innefattar studentrepresentation. Även andra kollegiala organ, som det rådgivande professorsrådet, finns. Således är de kollegiala inslagen tydliga samtidigt som inslaget av management är större än vad som varit vanligt förekommande traditionellt.
Ett av lärosätets uttalade mål är att bli ledande inom utvalda områden till 2020. Till följd av detta finns bland annat internationella rådgivande grupper vid skolorna. Samtidigt har universitetet genomgått flera organisationsförändringar och en förekommande åsikt är att man behöver bli ännu bättre på att identifiera starka områden och utföra prioriteringar.
Referenser
Referenser Köpenhamns Universitet
Benner, M, 2013, Nordiska Universitet i jakt på världsklass – en jämförelse mellan två universitet i Danmark och Sverige, Working Paper/ PM 2013:20. Tillväxtanalys.
Bloom, N & Van Reenen, J, 2007, Measuring and Explaining Management Practicies Across Firms and Countries, Quarterly Journal of Economics, 2007.
Öquist, G. & Benner, M. 2012. Fostering Breakthrough Research: A Comparative Study.
Kungliga Vetenskapsakademien (KVA)..
Bonaccorsi, A. & Daraio, C, 2007, Universities and Strategic Knowledge Creation – Specialization and Performance in Europe. Elgar.
Damvad, Memo 13 april 2015. Ledesle og strategisk styring ved universitetetene i Danmark. Ej publicerad.
Melander, F. 2007, Landskap i förändring. Profilering och samverkan i vår närmsta omvärld. Statsvetenskapliga institutionen. SUHF.
http://www.suhf.se/MediaBinaryLoader.axd?MediaArchive_FileID=f9c17b88-58eb-
48ad-bbb5622181475915&FileName=Landskap+i+f%C3%B6r%C3%A4ndring%2C+pro filering+och+samverkan+i+v%C3%A5r+n%C3%A4rmaste+omv%C3%A4rld_Mela nder_okt+2007.pdf
Olika årgångar av Annual Report, University of Copenhagen.
Sex intervjuer med företrädare för universitetsledning, fakultet, institution och administration.
Referenser och intervjuer Aalto Referenser (förutom fotnoter)
Aalto University Bylaws
Aalto University Foundation Constitution Intervjuer
Jari Jokinen. Chief Development Officer Ilkka Niemelä, Provost
Tiia Tuomi, Director of Human Resources Ahti Salo, Vice Dean at the School of Science
Tuija Pulkkinen, Vice President (Research and innovation) Eero Eloranta, Vice President (Education)
Tillväxtanalys, myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, är en gränsöverskridande organisation med 60 anställda.
Huvudkontoret ligger i Östersund och vi har verksamhet i Stockholm, Brasilia, New Delhi, Peking, Tokyo och Washington D.C.
Tillväxtanalys ansvarar för tillväxtpolitiska utvärderingar, analyser och internationellt kontaktskapande och därigenom medverkar vi till:
• stärkt svensk konkurrenskraft och skapande av förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag
• utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft, hållbar tillväxt och hållbar regional utveckling
Utgångspunkten är att forma en politik där tillväxt och hållbar utveckling går hand i hand. Huvuduppdraget preciseras i instruktionen och i
regleringsbrevet. Där framgår bland annat att myndigheten ska:
• arbeta med omvärldsbevakning och policyspaning och sprida kunskap om trender och tillväxtpolitik
• genomföra analyser och utvärderingar som bidrar till att riva tillväxthinder
• göra systemutvärderingar som underlättar prioritering och effektivisering av tillväxtpolitikens inriktning och utformning
• svara för produktion, utveckling och spridning av officiell statistik, fakta från databaser och tillgänglighetsanalyser
• tillhandahålla globala mötesplatser och främja internationellt kontaktskapande inom tillväxtpolitiken
Svar Direkt:
I serien Svar direkt redovisas de uppdrag vi får i dialog med Regeringskansliet eller med samarbetsmyndigheter och som ska redovisas med kort varsel. Här återfinns våra redovisningar av aktuella händelser, trender och utvecklingsmönster från vår omvärld. Layouten ska tydligt signalera snabbhet och hög aktualitet.