Syftet med examensarbetet var att undersöka vilka tankefällor, heuristiker och tankemönster som kan påverka en beslutsfattare under en hälsorelaterad livskris.
Resultatet visar att det inte finns något helt entydigt mönster i hur beslut fattas rent generellt, men i samband med den stress och/eller depression samt ångest som en hälsorelaterad livskris kan komma att innebära, går det att peka ut ett flertal olika tankemönster, heuristiker och/eller tankefällor som möjligtvis kan påverka en beslutsfattare. Resultatet pekar på att de flesta tankemönster som återfinns i avsnitt 3.3.3 går att finna i samband med såväl stress som depression/ångest och hälsorelaterade beslut. Heuristiker och tankefällor i avsnitt 3.3.1 och 3.3.2 kan kopplas till depression/ångest och hälsorelaterade beslut. I samband med stress påträffades inga heuristiker.
Vad beträffar valet av metod för examensarbetet, har en utmaning varit att hitta lämpliga forskningsdokument. Trots att utbudet av forskningsartiklar beträffande såväl stress, som depression/ångest och hälsa är relativt stort, handlar artiklarna inte alltid om beslutsfattande och just specifikt tankefällor, och/eller tankemönster samt heuristiker.
I samband med stress är forskningsresultaten av något varierande slag, men enligt tabell 2 lutar resultatet åt att individer främst kan råka ut för reflektionseffekten, där en individ undviker riskfyllt beteende när det föreligger chans till vinst samt uppvisar ett risksökande beteende när det föreligger möjlighet till förlust. I stressfyllda situationer pekar resultatet även på att personer kan ha en tendens till att bearbeta information mindre noggrant, samtidigt som individer möjligen kan bortse från långsiktiga mål, kanske för att snabbt försöka lindra sin oro och/eller ångest.
Det går att diskutera kring huruvida depression och ångest kan leda till en form av nonchalans när det gäller beslutsfattande. Resultatet i tabell 4 pekar på att deprimerade och ångestfyllda individer kan drabbas av negativitetsfällan, vilket möjligen kan leda till ett visst ointresse för beslutsfattande. Bensis & Giusbertis (3b) forskning tyder t.ex. på att ångest kan leda till en form av passivitet när det gäller att utforska alternativ under osäkra förhållanden. Rent generellt lutar resultatet i tabell 4 åt att deprimerade och ångestdrabbade kan vara något avhållsamma beslutsfattare, och ”nöja sig med mindre”. När det gäller risktagande går det att urskilja en viss försiktighet i form av förlustaversion, samtidigt som depression och ångest möjligen även kan leda till tankemönster i form av satisfiering. Tabell 4 pekar även på olika former av heuristiker vid beslutsfattande, men forskningsresultaten är något splittrade på denna punkt.
Ett fenomen som är värt att ta upp till diskussion, är selektiv uppmärksamhet som återfinns i samband med såväl stress som depression/ångest. Det går att diskutera kring huruvida selektiv uppmärksamhet i alla medicinska lägen är till nackdel. I nära relation till selektiv uppmärksamhet ligger även kognitivt tunnelseende som uppstår i stressfyllda situationer. Forskning visar att för- och nackdelarna med selektiv uppmärksamhet beror på situationen. I vissa sammanhang kan selektiv uppmärksamhet vara till fördel, samtidigt som beteendet även kan vara till nackdel i situationer där beslutsfattare kan gå miste om viktig information.154 I samband med
153 Peters et al., 2008, s 8.
154 Chajut & Algom, 2003.
32 ångest är det möjligt att selektiv uppmärksamhet är till nackdel, om fokus enbart ligger på information med negativt innehåll.
När det gäller hälsorelaterade beslut visar tabell 6 på ett flertal olika tankefällor, däribland projiceringsfällan i samband med medicinska val, där närstående kan ha svårt att föreställa sig en nära anhörigs önskemål speciellt i livets slutskede.
Närstående eller anhörigvårdare kan även överföra sina egna önskemål på beslut som rör patienter. Samma fenomen går även att hitta i tabell 2, där individer i samband med stress kan uppleva svårigheter med beslut som rör närstående. Kännedom om projiceringsfällans existens för tankarna till hälso- och sjukvårdslagen i avsnitt 3.2 och förmaningen om att närstående och sjukvårdspersonal inte får påverka beslut som rör patienter. Möjligtvis kan det under dylika förhållanden uppstå en form av kognitiv dissonans, där egna önskemål strider mot de beslut som fattas oberoende om besluten fattas av patienterna själva eller av närstående/anhörigvårdare.
En framträdande tankefälla som återfinns i tabell 6 är inramningseffekten. En möjlig orsak till förekomsten av inramningseffekten i samband med speciellt hälsorelaterade beslut kan ligga på läkares ansvar, hur information om t.ex. en sjukdomsbild eller en behandling blir presenterad. Alla gånger handlar det dock inte om särskilda tankemönster eller heuristiker, utan ibland också om kognitiva svagheter.
Såväl äldre personer som personer med sämre räkneförmåga kan ha svårare att fatta beslut i olika sammanhang, samtidigt som det rent allmänt är kännetecknande för en livskris att olika kognitiva funktioner blir påverkade.
Slutligen pekar resultatet i tabell 2 på att individer i samband med stress kan ha en tendens att utgå ifrån kortsiktiga mål. Tankefällan status quo (återfinns i tabell 2 och tabell 4) kan leda till att förbise långsiktiga mål, och individer kan istället välja att hålla fast vid gamla mönster. Individer kan t.ex. välja att inte vidta åtgärder trots att hälsotillståndet egentligen kräver det, samtidigt som de i efterhand möjligen kan inse situationens allvar och råka ut för efterklokhetsfenomenet. Min egen ståndpunkt är att det är förståeligt ifall patienter i samband med allvarliga sjukdomssammanhang stagnerar och lever i ”nuet” utan tanke på framtiden, möjligen pga. rädsla för det kommande och förändringar som kan rubba trygghetskänslan.
Avslutningsvis går det att ställa frågan, om det är möjligt att i förväg kunna kringgå de heuristiker, tankemönster och/eller tankefällor som resultatet pekar på? När det gäller tankefällor, finns det forskning i hur man bäst kan tänkas undvika dessa.
Hammond et al. förklarar t.ex. att det bästa sättet för att inte drabbas utav tankefällor, är att bli medveten om dessa,155 medan Lord et al. däremot menar att det nödvändigtvis inte hjälper att påminna beslutsfattare om tankefällor, utan hänvisar istället till att se på problemsituationen ur en annan synvinkel.156 Som behandlingsmetod under depression och ångest rekommenderar t.ex. Socialstyrelsen kognitiv beteendeterapi, som går ut på att lära sig fungerande tanke- samt beteendemönster.157
När det gäller fortsatta studier inom ämnet för hälsorelaterade livskriser kan det vara skäl att undersöka till vilken grad en individs personlighet och subjektiva värderingar i form av t.ex. upplevd livskvalitet kan påverka ett beslut. Även intervjuer med personer i olika typer av verkliga livskriser, samt närstående och läkare, kunde möjligen belysa hur hållbara resonemangen i examensarbetet är.
155 Hammond et al., 2002, s 186-187.
156 Lord et al., 1984.
157 NE, kognitiv beteendeterapi.
33
Tack
Först och främst vill jag framföra ett hjärtligt tack till min familj, för deras enorma förståelse och tålamod under hela min studietid. Utan deras stöd och hjälp skulle min ork och tid inte ha räckt till för detta examensarbete. Jag vill också tacka mina föräldrar och svärföräldrar, som stöttat och uppmuntrat mig under krävande perioder.
Sist men inte minst, ett stort tack också till min handledare som försett mig med kämparanda i form av finsk ”sisu”, samt gett mig goda råd och vägledning under tiden med examensarbetet.
34
Referenser
Andersson, G., Bergström, J., Holländare, F., Lenndin, J. & Vernmark, K. (2007). Ut ur depression och nedstämdhet med kognitiv beteendeterapi. Stockholm: Viva.
Apkarian, A. V., Sosa, Y., Krauss, B. R., Thomas, P. S., Fredrickson, B. E., Levy, R.
E, Harden, R. N. & Chialvo, D. R. (2004). Chronic pain patients are impaired on an emotional decision-making task. Pain, 108(1-2), 129-136. DOI:
10.1016/j.pain.2003.12.015.
Bensi, L. & Giusberti, F. (2006). Trait anxiety and reasoning under uncertainty.
Personality and Individual Differences, 43(4), 2007, 827–838. DOI:
10.1016/j.paid.2007.02.007.
Betsch, T. (2008). The nature of intuition and its neglect in research on judgment and decision making. Plessner, H., Betsch, C., Betsch, T. (eds.). Intuition in Judgment and Decision Making, 3-22. Mahwah: Lawrence Erlbaum Associates. https://www.uni-erfurt.de/en/psychologie/professuren/soe-psych/publications/.
Bradley, B. P., Mogg, K., Millar, N. & White, J. (1995). Selective Processing of Negative Information: Effects of Clinical Anxiety, Concurrent Depression, and Awareness. Journal of Abnormal Psychology, 104(3), 532-536. DOI: 10.1037//0021-843X.104.3.532.
Brand, M., Fujiwara, E., Borsutzky, S., Kalbe, E., Kessler, J. & Markowitsch, H.
(2005). Decision-Making Deficits of Korsakoff Patients in a New Gambling Task With Explicit Rules: Associations With Executive Functions. Neuropsychology, 19(3), 267-277. DOI: 10.1037/0894-4105.19.3.267.
Buelow, M. T. & Suhr, J.A. (2009). Construct Validity of the Iowa Gambling Task.
Neuropsychology Review, 19(1), 102-114. DOI: 10.1007/s11065-009-9083-4.
Caspi, A., Sugden, K., Moffitt, T. E., Taylor, A., Craig, I. W., Harrington, H.,
McClay, J., Mill, J., Martin, J., Braithwaite, A. & Poulton, R. (2003). Influence of Life Stress on Depression: Moderation by a Polymorphism in the 5-HTT Gene. Science, 301(5631), 386-389. DOI: 10.1126/science.1083968.
Cella, M., Dymond, S. & Cooper, A. (2010). Impaired flexible decision-making in Major Depressive Disorder. Journal of Affective Disorders, 124(1-2), 207-210. DOI:
10.1016/j.jad.2009.11.013.
Chajut, E. & Algom, D. (2003). Selective Attention Improves Under Stress: Implications for Theories of Social Cognition. Journal of Personality and Social Psychology, 85(2), 231–
248. DOI: 10.1037/0022-3514.85.2.231.
Chandrasekhar Pammi, V. S., Pillai Geethabhavan Rajesh, P., Kesavadas, C., Rappai Mary, P., Seema, S., Radhakrishnan, A. & Sitaram, R. (2015). Neural loss aversion differences between depression patients and healthy individuals: A functional MRI investigation. The Neuroradiology Journal, 28(2), 97-105. DOI:
10.1177/1971400915576670.
Clemen, R.T. & Reilly, T. (2014). Making Hard Decisions with Decision Tools. 3:e upplagan, Ohio: South Westen Cengage Learning.
Creutzfeldt, C. J. & Holloway, R. G. (2012). Treatment Decisions After Severe Stroke, Uncertainty and Bias. Stroke, 43, 3405-3408. DOI:
10.1161/STROKEAHA.112.673376.
Cullberg, J. (1992). Kris och utveckling. Stockholm: Natur & Kultur.
Engelmann, J. B., Meyer, F., Fehr, E. & Ruff, C. C. (2015). Anticipatory Anxiety Disrupts Neural Valuation during Risky Choice. Journal of Neuroscience, 35 (7), 3085-3099. DOI: 10.1523/JNEUROSCI.2880-14.2015.
35 Ericson, M. & Mårtensson, L . (2012) Den mänskliga faktorn, i Grimvall, G.,
Jacobsson, P., Thedéen, T. (red). Risker i tekniska system. Lund: Studentlitteratur Ab.
Folkman, S., Lazarus, R. S., Dunkel-Schetter, C., DeLongis, A. & Gruen, R. J. (1986) Dynamics of a Stressful Encounter: Cognitive Appraisal, Coping, and Encounter Outcomes. Journal of Personality and Social Psychology, 50(5), 992-1003. DOI:
10.1037/0022-3514.50.5.992.
Freymuth, A. K. & Ronan, G. F. (2004). Modeling Patient Decision-Making: The Role of Base-Rate and Anecdotal Information. Journal of Clinical Psychology in Medical Settings, 11(3), 211-216. DOI: 10.1023/B:JOCS.0000037615.23350.f3.
Fridman, I., Epstein, A. S. & Higgins, E. T. (2015). Appropriate Use of Psychology in Patient-Physician Communication, Influencing Wisely. JAMA Oncology, 1(6), 725-726. DOI: 10.1001/jamaoncol.2015.0980.
Garcia-Retamero, R. & Galesic, M. (2008). How to Reduce the Effect of Framing on Messages About Health. General Intern Medicine, 25(12), 1323–1329. DOI:
10.1007/s11606-010-1484-9.
Güth, W., Schmittberger, R. & Schwarze, B. (1982). An Experimental Analysis of Ultimatum Bargaining. Journal of Economic Behavior and Organization, 3(4), 367-388.http://webspace.pugetsound.edu/facultypages/gmilam/courses/econ291/readings/
Guth82.pdf.
Haley, W. E., Allen, R. S., Reynolds, S., Chen, H., Burton, A. &
Gallagher-Thompson, D. (2002). Family Issues in End-of-Life Decision Making and End-of-Life Care. American Behavioral Scientist, 46(2), 284-298. DOI:
10.1177/000276402236680.
Hammond, J.S., Keeney, R.L. & Raiffa, H. (1998).
The hidden traps in decision making. Harvard Business Review, 76(5).
http://citeseerx.ist.psu.edu/viewdoc/download?doi=10.1.1.207.144&rep=rep1&type=p df.
Hammond, J.S., Keeney, R.L. & Raiffa, H. (2002). Smart Choices. A Practical Guide to Making Better Life Decisions. Oregon: Broadway Books.
Hansson, D. (2008). Stressa rätt! Öka din energi, hälsa och effektivitet. Stockholm:
Viva Förlag.
Harrison Dening, K., King, M., Jones, L., Vickestaff, V. & Sampson, E. L. (2016).
Advance Care Planning in Dementia: Do Family Carers Know the Treatment Preferences of People with Early Dementia? PLoS ONE, 11(7). DOI:
10.1371/journal.pone.0159056.
Heilman, K. M., Nadeau, S. E. & Beversdorf, D. O. (2003). Creative Innovation:
Possible Brain Mechanisms. Neurocase, 9(5), 369–379. DOI:
10.1076/neur.9.5.369.16553.
Heintzelman, S. J. & King, L. A. (2013). On Knowing More Than We Can Tell:
Intuitive Processes and the Experience of Meaning. The Journal Of Positive Psychology, 8(6), 471-482. DOI: 10.1080/17439760.2013.830758.
Heintzelman, S. J. & King, L. A. (2016). Meaning in Life and Intuition. Journal of Personality and Social Psychology, 110(3), 477– 492. DOI: 10.1037/pspp0000062.
James, E. H. (2015). Decision Making under Pressure. CFA Institute Conference Proceedings Quarterly, 32 (4). DOI: 10.2469/cp.v32.n4.4.
Johnston, J. H., Driskell, J. E. & Salas, E. (1997). Vigilant and Hypervigilant Decision Making. Journal of Applied Psychology, 82(4), 614-622.
https://pdfs.semanticscholar.org/249c/e4245166eef2a7c7f1124671e43eeb7177f0.pdf.
36 Kahneman, D. (2013). Tänka, snabbt och långsamt. Stockholm: Volante.
Kahneman, D., Krueger, A. B., Schkade, D., Schwartz, N. & Stone, A. A. (2006).
Would You Be Happier If You Were Richer? A Focusing Illusion. Science, 312(5782), 1908-1910. DOI: 10.1126/science.1129688.
Kanouse, D. E. (1984). Explaining Negativity Biases in Evaluation and Coice Behavior: Theory and Research. Advances in Consumer Research, 11 (1), 703-708.
http://acrwebsite.org/volumes/6335/volumes/v11/NA-11.
Keinan, G. (1987). Decision Making Under Stress: Scanning of Alternatives Under Controllable and Uncontrollable Threats. Journal of Personality & Social Psychology, 52(3), 639-644. DOI: 10.1037//0022-3514.52.3.639.
Kendler, K. S., Hettema, J. M., Butera, F., Gardner, C. O. & Prescott, C. A. (2003).
Life Event Dimensions of Loss, Humiliation, Entrapment, and Danger in the Prediction of Onsets of Major Depression and Generalized Anxiety. Archives of General Psychiatry, 60(8), 789-796. DOI: 10.1001/archpsyc.60.8.789.
Kendler, K. S., Karkowski, L. M. & Prescott, C. A. (1999). Causal relationship between stressful life events and the onset of major depression. The American journal of psychiatry, 156(6), 837-841. DOI: 10.1176/ajp.156.6.837.
Khosla, M. (2008). Need for Coping with Life Crises: Implications for the Quality of Life. Journal of the Indian Academy of Applied Psychology, 34, Special Issue, 46-52.
http://medind.nic.in/jak/t08/s1/jakt08s1p46.pdf.
Kinderman, P., Schwannauer, M., Pontin, E. & Tai, S. (2013). Psychological
Processes Mediate the Impact of Familial Risk, Social Circumstances and Life Events on Mental Health. PLoS ONE, 8(10). DOI: 10.1371/journal.pone.0076564.
Kirschbaum, C., Pirke, K. M. & Hellhammer, D. (1993). The ‘Trier Social Stress Test’
– A Tool for Investigating Psychobiological Stress Responses in a Laboratory Setting.
Neuropsychobiology, 28(1-2), 76-81. DOI: 10.1159/000119004.
Kowalski-Trakofler, K. M. & Vaught, C. (2003). Judgment and decision making under stress: an overview for emergency managers. International Journal
of Emergency Management, 1(3), 278.
https://www.cdc.gov/niosh/mining/UserFiles/works/pdfs/jadmu.pdf.
Lennéer Axelson, B. (2010). Förluster, om sorg och livsomställningar. Stockholm:
Natur & Kultur Akademisk.
Leykin, Y., Roberts, C. S. & DeRubeis, R. J. (2011). Decision-Making and Depressive Symptomatology. Cognitive Therapy and Research, 35(4), 333-341.
DOI: 10.1007/s10608-010-9308-0.
Lighthall, N. R., Sakaki, M., Vasunilashorn, S., Nga, L., Somayajula, S., Chen, E. Y., Samii, N. & Mather, M. (2012). Gender differences in reward-related decision processing under stress. Social Cognitive and Affective Neuroscience, 7(4), 476-484.
DOI: 10.1093/scan/nsr026.
Lord, C. G., Lepper, M. R. & Preston, E. (1984). Considering the Opposite: A Corrective Strategy for Social Judgment. Journal of Personality and Social Psychology, 47(6), 1231-1243. DOI: 10.1037//0022-3514.47.6.1231.
Mackenzie, C. S., Smith, M. C., Hasher, L., Leach, L. & Behl, P. (2007). Cognitive Functioning Under Stress: Evidence from Informal Caregivers of Palliative
Patients. Journal of Palliative Medicine, 10(3), 749–758. DOI:
10.1089/jpm.2006.0171.
Maier, S. U., Makwana, A. B. & Hare, T. A. (2015). Acute Stress Impairs Self-Control in Goal-Directed Choice by Altering Multiple Functional Connections within
37 the Brain’s Decision Circuits. Neuron, 87(3), 621-631. DOI:
10.1016/j.neuron.2015.07.005.
Mansell D., Poses R. M., Kazis L. & Duefield C. A. (2000). Clinical Factors That Influence Patients' Desire for Participation in Decisions About Illness. Archives of Internal Medicine, 160(19), 2991-2996. DOI: 10.1001/archinte.160.19.2991.
Margittai, Z., Nave, G., Strombach, T., van Wingerden, M., Schwabe, L. &
Kalenscher, T. (2015). Exogenous cortisol causes a shift from deliberative to intuitive thinking. Psychoneuroendocrinology, 64, 131-135. DOI:
10.1016/j.psyneuen.2015.11.018.
Marks, M. A. & Arkes, H. R. (2008). Patient and surrogate disagreement in end-of-life decisions: can surrogates accurately predict patients' preferences? Medical Decision Making, 28(4), 524-531. DOI: 10.1177/0272989X08315244.
McNeil, B. J., Pauker, S. G., Sox, H. C. & Tversky, A. (1982). On the Elicitation of Preferences for Alternative Therapies. The New Enland Journal of Medicine, 306, 1259-1262. DOI: 10.1056/NEJM198205273062103.
Monroe, S. M., Slavich, G. M., Torres, L. D. & Gotlib, I. H. (2007). Severe life events predict specific patterns of change in cognitive biases in major depression. Psychological Medicine, 37(6), 863-871. DOI: 10.1017/S0033291707000281.
Moorman, S. M., Hauser, R.M. & Carr, D. (2009) Do Older Adults Know Their Spouses' End-of-Life Treatment Preferences? Research on Aging, 31(4), 463-491.
DOI: 10.1177/0164027509333683.
Mukherjee, D. (2015). The Depressed Decision Maker: The Application of Decision Science to Psychopathology. Doktorsavhandling i psykologi, University of
Pennsylvania. Publicly Accessible Penn Dissertations.
http://repository.upenn.edu/edissertations/1100.
Nationalencyklopedin, dissonansteori.
http://www.ne.se.webproxy.student.hig.se:2048/uppslagsverk/encyklopedi/lång/dissonansteo ri [2017-01-21].
Nationalencyklopedin, kognitiv beteendeterapi.
http://www.ne.se.webproxy.student.hig.se:2048/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kognitiv-beteendeterapi [2017-09-17].
Nygren, T. E. & White, R. J. (2002). Assessing Individual Differences in Decision Making Styles: Analytical vs. Intuitive. Proceedings of the Human Factors and Ergonomics Society Annual Meeting, 46(12), 953-957. DOI:
10.1177/154193129294601204.
Oken, B. S., Fonareva, I. & Wahbeh, H. (2011). Stress-related cognitive dysfunction in dementia caregivers.Journal of Geriatric Psychiatry and Neurology,24(4), 191–
198. DOI: 10.1177/0891988711422524.
Oliver, P. (2012). Succeeding with Your Literature Review : A Handbook for Students.
American Psychological Association. Maidenhead: McGraw-Hill Education. Databas:
EBSCO e-Book.collection [2017-01-27].
Pabst, S., Brand, M. & Wolf, O. T. (2013). Stress effects on framed decisions: there are differences for gains and losses. Frontiers in Behavioral Neuroscience, 7(142).
DOI: 10.3389/fnbeh.2013.00142.
Peters, E., Diefenbach, M. A., Hess, T. M. & Västfjäll, D.(2008). Age Differences in Dual Information-Processing Modes: Implications for Cancer Decision Making.
Cancer, 15(113), 3556–3567. DOI: 10.1002/cncr.23944.
38 Pinquart, M. & Duberstein, P. R. (2004). Information needs and decision-making processes in older cancer patients. Oncology / Hematology , 51(1), 69-80. DOI:
10.1016/j.critrevonc.2004.04.002.
Porcelli, A. J. & Delgado, M. R. (2009). Acute Stress Modulates Risk Taking in Financial Decision Making. Psychological Science, 20(3), 278-283. DOI:
10.1111/j.1467-9280.2009.02288.x.
Raghunathan, R. & Pham, M. T. (1999). All Negative Moods Are Not Equal:
Motivational Influences of Anxiety and Sadness on Decision Making. Organizational Behavior and Human Decision Processes, 79(1), 56–77, Article ID: obhd.1999.2838.
http://www.columbia.edu/~tdp4/OBHDP1999A.pdf.
Raymond, J. E. & O´Brien, J. L. (2009). Selective Visual Attention and Motivation, The Consequences of Value Learning in an Attentional Blink Task. Psychological Science, 20(8), 981-988. DOI: 10.1111/j.1467-9280.2009.02391.x.
Roese, N. J. & Vohs, K. D. (2012). Hindsight Bias. Perspectives on Psychological Science, 7(5), 411-426. DOI: 10.1177/1745691612454303.
Sagiv, L., Amit, A., Ein-Gar, D. & Arieli, S. (2014). Not All Great Minds Think Alike: Systematic and Intuitive Cognitive Styles. Journal of Personality, 82(5), 401-417. DOI: 10.1111/jopy.12071.
Scheele, D., Mihov, Y., Schwederski, O., Maier, W. & Hurlemann, R. (2013). A negative emotional and economic judgment bias in major depression. European Archives of Psychiatry and Clinical Neuroscience, 263(8), 675-683. DOI:
10.1007/s00406-013-0392-5.
Schneider, S. L. & Lopes, L. L. (1986). Reflection in Preferences Under Risk: Who and When May Suggest Why. Journal of Experimental Psychology, Human
Perception and Performance, 12(4), 535-548. DOI: 10.1037/0096-1523.12.4.535.
Shah, A. K. & Oppenheimer, D. N. (2008). Heuristics Made Easy: An
Effort-Reduction Framework. Psychological Bulletin, 134(2), 207–222, DOI: 10.1037/0033-2909.134.2.207.
Soares, J. M., Sampaio, A., Ferreira, L. M., Santos, N. C., Marques, F., Palha, J. A., Cerqueira, J. J. & Sousa, N. (2012). Stress-induced changes in human decision-making are reversible. Translational Psychiatry, 07/2012. DOI: 10.1038/tp.2012.59.
Socialstyrelsen (2015). Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig.
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19801/2015-4-10.pdf [2017-03-14].
Stroop, J. R. (1935). Studies of Interference in Serial Verbal Reactions. Journal of Experimental Psychology, 18, 643-662. http://psychclassics.yorku.ca/Stroop/. Sugano, K., Okuyama, T., Iida, S., Komatsu, H., Ishida, T., Kusumoto, S. & Akechi, T. (2015). Medical Decision-Making Incapacity among Newly Diagnosed Older Patients with Hematological Malignancy Receiving First Line Chemotherapy: A Cross Sectional Study of Patients and Physicians. PLoS ONE, 10(8), e0136163.
DOI:10.1371/journal.pone.0136163.
Sumner, L. (1993). Life Cycle Development and Career Change: An Exploration of Factors Influencing Career Change Decisions. Doktorsavhandling i tillämpad psykologi, Cranfield Institute of Technology.
http://dspace.lib.cranfield.ac.uk/handle/1826/3563 [2017-01-15].
Suri, G., Sheppes, G., Schwartz, C. & Gross, J. J. (2013). Patient Inertia and the Status Quo Bias: When an Inferior Option Is Preferred. Psychological Science, 24(9), 1763–
1769. DOI: 10.1177/0956797613479976.
39 Tao, M., Li, Y., Xie, D., Wang, Z., Qiu, J., Wu, W., Sun, J., Wang, Z., Tao, D., Zhao, H., Tian, T., Zhang, J., Gao, C., Niu, Q., Li, Q., Liu, S., Liu, J., Zhang, Y., He, Q., Rong, H., Gan, Z., Li, J., Chen, X., Pan, J., Li, Y., Cui, Y., Han, W., Ma, H., Xie, S., Jin, G., Li, L., Zhang, R., Tan, Q., Zhang, J., Guan, J., Shi, S., Chen, Y., Kendler, K.
S., Flint, J. & Gao, J. (2011). Examining the relationship between lifetime stressful life events and the onset of major depression in Chinese women.Journal of Affective Disorders,135(1-3), 95–99. DOI: 10.1016/j.jad.2011.06.054.
Tännsjö, T. (2012). Grundbok i normativ etik. Stockholm: Thales.
Ubel, P. A., Loewenstein, G., Schwartz, N. & Smith, D. (2005). Misimagining the Unimaginable: The Disability Paradox and Health Care Decision Making. Health Psychology, 24(4 suppl.), S57–S62. DOI: 10.1037/0278-6133.24.4.S57.
Valvira (2016). Patientens självbestämmanderätt.
https://www.valvira.fi/web/sv/halso-och-sjukvard/patientens-stallning-och-rattigheter/patientens-sjalvbestammanderatt [2017-03-16].
Williams, A. F., Manias, E. & Walker, R. (2009). The role of irrational thought in medicine adherence: people with diabetic kidney disease. Journal of Advanced Nursing, 65(10), 2108-2117. DOI: 10.1111/j.1365-2648.2009.05077.x.
Yamakawa, K., Ohira, H., Matsunaga, M. & Isowa, T. (2016). Prolonged Effects of Acute Stress on Decision-Making under Risk: A Human Psychophysiological
Study. Frontiers in Human Neuroscience, 10, 444. DOI: 10.3389/fnhum.2016.00444.
Yang, Z., Saini, R. & Freling, T. (2015). How Anxiety Leads to Subotimal Decisions Under Risky Choice Situations. Risk Analysis, 35(10). DOI: 10.1111/risa.12343.
Zikmund-Fisher, B. J., Fagerlin, A. & Ubel, P. A. (2010). Risky feelings: Why a 6%
risk of cancer does not always feel like 6%. Patient Education and Counseling, 81, 87-93. DOI: 10.1016/j.pec.2010.07.041.