• No results found

Resultatet visar att de olika insamlingssystemen ger olika miljöbelastning och olika miljöpåverkan. Resultatet som tagits fram är mycket osäkert och kan endast ge en fingervisning eller visa en tendens till hur de olika systemens miljöbelastning och

miljöpåverkan ser ut i verkligheten. Det finns många faktorer, såsom vägförhållanden och körbeteende, som inte tagits hänsyn till i beräkningarna som självklart påverkar hur mycket luftföroreningar de olika fordonen avger. Osäkerheten finns inte bara i fordonsdata utan i de flesta data som används då dessa insamlingssystem inte är befintliga utan är uppbyggda scenarier. Trots att återvinningscentralerna är det insamlingssystem som finns tillgängligt är beräkningsunderlaget inte tillräckligt säkert, då uppgifter om exempelvis fullständigt

besöksstatistik saknas. De flesta uppskattningar för scenarierna som gjorts är framarbetade tillsammans med KSRR, trots detta är siffrorna osäkra.

Det farliga avfallet i sig är ju en risk för människor och miljö om det läcker eller på annat sätt kommer ut i naturen. Miljöbelastningen för detta uppstår först då något läcker ut vilket till stor del beror på hantering och transportering. De olika insamlingssystemen har olika för- och nackdelar när det gäller risker för exponering av det farliga avfallet. Om avfallet hanteras på ett säkert och riktigt sätt är riskerna för exponering liten. Detta gör att miljöbelastningen från själva avfallet, i hanteringen mellan hushållet och renhållarnas insamlingsplats, är låg om hanteringen görs på ett bra sätt.

Återvinningscentraler används för insamling av många olika avfallsfraktioner. Insamlade mängder farligt avfall fanns tillgängliga för beräkningar och även en viss del

fordonsbesöksstatistik. Siffror fanns på de insamlade mängderna, men osäkerhet i dessa är stor. Man vet inte hur stor del av det farliga avfallet som lämnas av hushållen och hur mycket som är inlämnat av mindre företag, vilket förekommer trots att de inte får lämna sitt avfall där. Som sagt åker hushållen inte enbart med farligt avfall till centralerna, därför vet man inte hur många fordon som bör belastas för detta, vilket är en osäkerhet i beräkningarna.

Grindhämtningsmodellen skulle nog vid användning i verkligheten ske genom budning för en säker bemannad överlämning mellan hushåll och avfallsmottagare. Men budad hämtning är svårt att göra uppskattningar på och därför används inte detta i den här rapporten. Skulle budning förekomma kan miljöbelastningen bli både högre och lägre än framräknat, beroende på hur systemet för budningen skulle fungera.

Bokbussmodellen är mycket svår att uppskatta eftersom man inte vet hur många som tänker åka och lämna sitt farliga avfall vid de tider då ”bokbussen” finns tillgänglig. Beroende på ”bokbussens” tider, hur mycket renhållningsbolaget informerat/annonserat med mera innan hämtning, så är det svårt att veta hur många som har avfall att lämna.

Färghandlarsystemet är ett förhållandevis säkert scenario med tanke på att jag själv har tagit fram utplaceringsplatser för Samlaren och mätt avståndet med ett, vad jag anser, tillförlitligt mätverktyg. Det som inte är lika tillförlitligt är uppskattningen av de insamlade mängderna under ett år. Samlaren tar endast emot en begränsad mängd farligt avfall vilket inte gör den riktigt jämförbart med de andra systemen när det gäller miljöpåverkan per år.

5.1 Miljöbelastning

Frågeställningen om miljöbelastningen var om de olika insamlingssystemens miljöbelastning skiljer sig åt. Resultatet visar att de skiljer sig åt, vissa insamlingssystem belastar miljön med mer luftföroreningar än andra.

27

Det insamlingssystem som tenderar att ge mest utsläpp av luftföroreningar per år är det befintliga systemet, återvinningscentralerna. Systemet ger de största utsläppen av alla undersökta luftföroreningarna utom kolväteutsläppen. Utsläppen av kolväten är störst för grindhämtning, vilket beror på att en större lastbil används i detta system och dess egenskaper ger större utsläpp av kolväteföreningar. Dessutom körs en lång sträcka.

Färghandlarsystemet tenderar att ge låg miljöbelastning, dock kan inte detta system samla in samma fraktioner och mängder farligt avfall som de andra systemen, vilket inte gör det direkt jämförbart med de andra systemen. Det system som ger minst miljöbelastning, av

insamlingssystemen med samma möjligheter till insamling, är bokbussmodellen.

De luftföroreningar från transporter som finns med i beräkningarna av miljöbelastning är inte de enda som släpps ut vid transport. Men de är några av de vanligaste. Förutom

avgasemissioner så kan transporterna i de studerade systemen även bidra med andra typer av miljöbelastningar, exempelvis metallspridning. Det finns alltså många fler faktorer att ta hänsyn till vid en större miljöbelastningsanalys.

5.2 Miljöpåverkan

De miljöeffektskategorier som valdes ut för miljöpåverkansbedömning valdes eftersom de är vanliga miljöproblem som ofta är i fokus. Då kategorifaktorerna är hämtade från

livscykelanalysböcker anser jag att de är trovärdiga, även om sådana data snabbt kan ändras då det upptäcks nya samband och modeller. Miljöpåverkan som beräknas i denna rapport är en potentiell miljöpåverkan. De karaktäriseringsfaktorer som används för

miljöpåverkansbedömning bortser från bland annat geografisk spridning av

luftföroreningarna. Denna faktor är viktig vid exempelvis försurning där olika mark- och vattenområden är olika känsliga för försurning. Då vissa områden kan påverkas mycket av utsläppen medan andra områden inte alls är försurningskänsliga.

Två olika beräkningar har gjorts för att ta reda på hur de olika insamlingssystemen ser ut i förhållande till varandra avseende miljöpåverkan. Systemen jämfördes i miljöpåverkan per år respektive miljöpåverkan per ton insamlat farligt avfall.

Det system som, enligt förutsättningarna i denna studie, bidrar till mest miljöpåverkan per år är återvinningscentralerna, därefter grindhämtning och bokbussmodellen och slutligen färghandlarsystemet (Samlaren). Samlaren är egentligen inte direkt jämförbar då

insamlingsmöjligheterna för systemet är begränsat. Återvinningscentralernas miljöpåverkan är, för några miljöeffektskategorier, mer än dubbelt så stor mot de andra insamlingssystemens påverkan.

Vid jämförelse mellan systemen angående miljöpåverkan per insamlat ton avfall, hade färghandlarsystemet (Samlaren) den största miljöpåverkan. Detta beror på att systemet inte kan samla in de olika fraktioner och mängder som de andra systemen kan. Om Samlaren också kunde samla in samma totalmängder farligt avfall som de andra systemen, skulle miljöpåverkan per ton för detta system bli mycket låg. Detta eftersom sträckan som körs vid insamling är betydligt mindre än för de andra systemen. Men för insamling av farligt avfall enbart med det här systemet skulle många fler Samlare behövas och sträckan för

insamlingsrutten därmed förlängas. Att enbart använda detta system är nog inte tänkbart, men en kombination med ett eller flera andra system skulle nog fungera.

Bortses från färghandlarsystemet (Samlaren) har återvinningscentralerna störst miljöpåverkan, därefter grindhämtning och minst miljöpåverkan har bokbussmodellen.

28

När en livscykelanalys genomförs används vanligen en funktionell enhet för att sätta produktens miljöpåverkan i relation till dess funktion. Då miljöpåverkan i denna rapport beräknas på två olika sätt, per år samt per insamlat ton, är det svårt att bestämma en

funktionell enhet som kan användas. Då det även finns vissa skillnader mellan de mängder och fraktioner av farligt avfall som kan samlas in med de olika systemen, är det svårt att bestämma en funktionell enhet som passar bra vid direkt jämförelse av systemen.

När kommuner väljer insamlingssystem för hushållens farliga avfall är det säkerligen många faktorer som spelar in. Miljöbelastning/miljöpåverkan är troligen bara en liten del då faktorer såsom ekonomi, invånarantal, andel tätort/glesbygd och insamlingsmängder har större

betydelse för valet. Men det kan vara bra för kommunerna att ha uppgifter om hur de olika systemen belastar och påverkar miljön vid exempelvis underlag till beslut och i deras miljöarbete. Kommunerna/renhållningsbolagen kan även ha användning av undersökningar, likt denna, då man vill kunna jämföra mängderna insamlat avfall med miljöpåverkan från de olika systemen.

Olika kommuner använder olika system för insamling, enligt kommunernas svar på

frågeformuläret använder de flesta återvinningscentraler. En del kommuner kombinerar detta insamlingssystem med ett eller flera andra system för insamling av farligt avfall. Beroende på hur kommunen ser ut i fråga om befolkningstäthet, geografiskt område med mera, kan olika system kombineras för att få bästa insamling. Vilket som är ”rätt” system att använda beror som sagt på många faktorer. Kommunerna använder insamlingssystemen på olika sätt, exempelvis varierar hämtningsintervall, vilket gör att det är svårt att göra en generell

bedömning av belastning och påverkan på miljön från de olika insamlingssystemen. I denna rapport där scenarier utformats för de olika insamlingssystemen ges ett resultat, men i en annan kommun skulle resultatet troligtvis se annorlunda ut då förutsättningarna är olika. I en tidigare studie (REFORSK FoU 152) där miljöbelastning för insamling av hushållsavfall har studerats drogs slutsatsen att miljöbelastningen varierar beroende på insamlingsområde och på vilket sätt insamlingen sker. Detta kan delvis även konstateras i denna undersökning då miljöbelastningen varierar beroende på vilken metod som används för insamling av farligt avfall.

För att få fram en rättvisare bild av miljöbelastningen och miljöpåverkan i denna studie skulle fältmätningar kunna göras, som i studien Miljöbelastning från insamling och transport av

hushållsavfall utgiven av REFORSK. Där görs egna fältmätningar och många olika faktorer

mäts. Egna mätningar ger bättre och exaktare data som underlag för beräkningar.

En fortsättning på denna studie skulle alltså kunna vara att utveckla och göra mer detaljerade studier inom det undersökta området.

Slutsatsen av arbetet blir att miljöbelastningen och miljöpåverkan, utifrån det underlag som använts för beräkningar, är olika för de olika insamlingssystemen. Återvinningscentralerna tenderar att bidra med högst miljöbelastning och mest miljöpåverkan av de studerade insamlingssystemen.

29

6. REFERENSER

6.1 Tryckta källor

Avfallsplan 2009-2012 (2008). Kalmarsundsregionens renhållare (KSRR)

Avfallsstatistik (2008). Kalmarsundsregionens renhållare (KSRR)

Bauman, Henrikke & Tillman, Anne-Marie (2004). The Hitch Hiker’s Guide to LCA – An

orientation in life cycle assessment methodology and application. Studentlitteratur: Lund

Berg, Per EO & Mattsson, Cecilia (2001). Insamling av hushållsavfall: en kartläggning och

analys av system för hantering av hushållsavfall och förpackningar, Sverige 2000.

Naturvårdsverket: Stockholm (Naturvårdsverket rapport 5151)

Brandt, Nils & Gröndahl, Fredrik (2000). Miljöeffekter: kompendium i miljöskydd, del 4. Kungliga Tekniska Högskolan: Stockholm

Carlson, Raul & Pålsson, Ann-Christin (2008). Livscykelanalys: ringar på vattnet. SIS förlag: Stockholm

Eriksson, Elin, Svensson, Göran, Lövgren, Göran, Blinge, Magnus, Svingby, Mikael & Ölund, Gunilla (1995). Transporters miljöpåverkan i ett livscykelperspektiv. Stiftelsen REFORSK: Malmö (FoU 126)

Hjortenkrans, David (2008). Road Traffic metals: sources and emissions. Diss. University of Kalmar. Kalmar

IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) (2008): Climate Change 2007: Synthesis

report. IPCC: Geneva

Miljöfaktorer i transportsektorn (1999). Naturvårdsverket: Stockholm (Naturvårdsverket

rapport 5045)

Miljöpåverkan från olika transportslag: Metod för jämförelse (2001). Naturvårdsverket:

Stockholm. (Naturvårdsverket rapport 5143)

Patel, Runa & Davidsson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra

och rapportera en undersökning. Studentlitteratur: Lund

Proposition (2002/03:117), Ett samhälle med giftfria och resurssnåla kretslopp

Rydh, Carl-Johan, Lindahl, Mattias & Tingström, Johan (2002). Livscykelanalys: en metod

för miljöbedömning av produkter och tjänster. Studentlitteratur: Lund

Sadikovic, Sanela (2009). Utvärdering av insamlingssystem för hushållens farliga avfall. Högskolan i Kalmar: Kalmar

30

Stenberg, Majlis, Wränghede, Anna-Karin, Ekström, Jörn och VBB VIAK AB, Göteborg. (1999). Miljöbelastning från insamling och transport av hushållsavfall. Stiftelsen REFORSK: Malmö (FoU 152)

Studie av fastighetsnära insamlingssystem för hushållens farliga avfall i Sverige (2003).

Svenska Renhållningsverksföreningen: Malmö (RVF Utveckling 2003:07)

Uppenberg, Stefan, Almemark, Mats, Brandel, Magnus, Lindfors, Lars- Gunnar, Marcus, Hans- Olof, Stripple, Håkan, Wachmeister, Alexandra & Zetterberg, Lars (2001).

Miljöfaktabok för bränslen. Del 2. Bakgrundsinformation och Teknisk bilaga. IVL Svenska

Miljöinstitutet AB: Stockholm (IVL Rapport B 1334-2B)

Lagtexter

SFS (2008:834) Förordning om producentansvar för batterier

SFS (2007:185) Förordningen om producentansvar för bilar (Ändrad SFS 2008:1 203) SFS (2006: 1273) Förordningen om producentansvar för förpackningar

SFS (2005:209) Förordningen om producentansvar för elektriska och elektroniska produkter (Ändrad SFS 2008:835)

SFS (2001:1 063) Avfallsförordning (Ändrad SFS 2009:15)

SFS (2001:527) Förordning om miljökvalitetsnormer för utomhusluft (Ändrad SFS 2007:771) SFS (2000:208) Förordningen om producentansvar för glödlampor och vissa

belysningsarmaturer (Ändrad SFS 2008:836)

SFS (1998:899) Förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (Ändrad SFS 2008:984)

SFS (1998:808) Miljöbalken (Ändrad SFS 2009:293)

SFS (1994:1 236) Förordningen om producentansvar för däck (Ändrad SFS 2007:188) SFS (1994:1 205) Förordningen om producentansvar för returpapper (Ändrad SFS 2004:557) SFS (1974:152) Regeringsformen (Ändrad SFS 2003:593)

6.2 Elektroniska källor

Kretsloppsnämndens årsrapport 2007 (2008). (pdf) Göteborgs Stad

Tillgänglig: < http://www.goteborg.se/ > /Politik & Organisation/

Organisation/Fackförvaltningar/Kretsloppskontoret/Nämndens uppdrag (2009-05-22) (c) Naturvårdsverket (2005). Strategi för hållbar avfallshantering: Sveriges avfallsplan. Tillgänglig: < http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/620-1248-7.pdf > (2009-05-21) (d)

Farligt Avfall – Samlaren – utvärdering fas 2 (2008). (pdf) Göteborgs Stad

Tillgänglig:

<http://www7.goteborg.se/kretslopp/BinaryLoader.aspx?ObjectID=578&PropertyName=File List&PropertyValueIndex=1&CollID=File > (2009-05-21) (b)

AvfallSverige. Tillgänglig: <http://www.avfallsverige.se/m4n?oid=1146&_locale=1 > (2009-05-18) (f)

Farligt Avfall- Samlaren – utvärdering fas 1 (2008). (pdf) Göteborgs Stad. Tillgänglig:

<http://www7.goteborg.se/kretslopp/BinaryLoader.aspx?ObjectID=578&PropertyName=File List&PropertyValueIndex=0&CollID=File.> (2009-05-18) (a)

31

Hedström, Key (2009). ADR-S: Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter

om transport av farligt gods på väg och i terräng. (pdf) Myndigheten för samhällsskydd och

beredskaps (MSB), Stockholm: Norstedts Juridik AB/Fritzes (MSBFS 2009:2) Tillgänglig: < http://www.srv.se/upload/Lagar/ADR%202009/Del%200%20Hela%20ADR-S.pdf > (2009-05-16)

NTM (Nätverket för Transporter och Miljön) (2008). Personbilars miljöprestanda med olika

bränslen: beräkningsunderlag 2007. (pdf) Tillgänglig:

<http://www.ntm.a.se/member/resor/Berakning_av_personbilars_miljoprestanda080121.pdf> (2009-05-15)

Kemikalieinspektionen. Tillgänglig: < http://www.kemi.se/templates/Page.aspx?id=3316> (2009-05-13)

Nationalencyklopedin (2009). Tillgänglig:

<http://www.ne.se/lang/impregnering/210722/210721?i_h_word=tryckimpregnerat+tr%C3% A4> (2009-05-13)

Sopor.nu. Tillgänglig: <http://sopor.nu/page13335138.aspx > (2009-05-13) (e)

Luften i Stockholm- årsrapport 2008. (pdf) Stockholms och Uppsala läns

luftvårdsförbund.(SLB rapport 1:2009). Tillgänglig:

<http://slb.nu/slb/rapporter/pdf6/slb2008_001.pdf> (2009-05-12) European Environmental Agency (EEA). Tillgänglig:

<http://www.eea.europa.eu/themes/transport/about-transport> (2009-05-12)

Vägverket & Naturvårdsverket (2001). Handbok för vägtrafikens luftföroreningar. (pdf) Tillgänglig: <http://www.vv.se/PageFiles/12186/kapitel_5_emissioner.pdf?epslanguage=sv> (2009-05-12) (b)

Vägverket & Naturvårdsverket (2001). Handbok för vägtrafikens luftföroreningar. (pdf) Tillgänglig:<http://www.vv.se/PageFiles/12186/kapitel_6_bilagor_emissionsfaktorer.pdf?epsl anguage=sv> (2009-05-12) (a)

Naturvårdsverket. Tillgänglig: <http://www.naturvardsverket.se/sv/Tillstandet-i- miljon/Miljogifter/Metaller/Metaller-i-tatort/> (2009-05-11) (c)

Eniro. Tillgänglig: <http://kartor.eniro.se/> (2009-05-07)

SMHI. Tillgänglig: <http://www.smhi.se/sgn0106/klimat/vaxthuseffekten.htm> (2009-05-07) AvfallSverige. Tillgänglig: <http://www.avfallsverige.se/m4n?oid=1217&_locale=1>

(2009-05-05) (e)

AvfallSverige. Tillgänglig: <http://www.avfallsverige.se/m4n?oid=2585&_locale=1> (2009-05-05) (d)

32

AvfallSverige. Tillgänglig: <http://www.avfallsverige.se/m4n?oid=2595&_locale=1> (2009-05-05) (c)

Svenska Petroleum Institutet (SPI). Tillgänglig: <http://www.spi.se/produkter.asp?art=12> (2009-04-30) (c)

Svenska Petroleum Institutet (SPI). Tillgänglig: <http://www.spi.se/produkter.asp?art=11> (2009-04-29) (b)

Svenska Petroleum Institutet (SPI). Tillgänglig: <http://www.spi.se/produkter.asp?art=58> (2009-04-29) (a)

VafabMiljö. Tillgänglig: <http://www.vafabmiljo.se/annat_skadligt_avfall_a220.html> (2009-04-24)

AvfallSverige. Tillgänglig: <http://www.avfallsverige.se/m4n?oid=2862&_locale=1> (2009-04-23) (b)

Naturvårdverket. Tillgänglig: <http://www.naturvardsverket.se/sv/Produkter-och- avfall/Avfall/Producentansvar/ > (2009-04-22) (b)

AvfallSverige. Tillgänglig: <http://www.avfallsverige.se/m4n?oid=2588&_locale=1> (2009-04-22) (a)

Naturvårdsverket. Tillgänglig: <http://www.naturvardsverket.se/sv/Produkter-och- avfall/Avfall/Hantering-och-behandling-av-avfall/Klassning-av-farligt-avfall/> (2009-04-20) (a)

Sopor.nu. Tillgänglig: <http://sopor.nu/page13345525.aspx> (2009-04-20) (d) Sopor.nu. Tillgänglig: <http://sopor.nu/page13324624.aspx> (2009-04-20) (c) Sopor.nu. Tillgänglig: <http://sopor.nu/page13314156.aspx> (2009-04-20) (b) Sopor.nu. Tillgänglig: <http://sopor.nu/page1335011.aspx> (2009-04-20) (a)

Renova. (pdf) Tillgänglig: <http://www.renova.se/upload/Pdf/090202%20Samlaren.pdf> (2009-04-16) (b)

Renova. Tillgänglig: <http://www.renova.se/t/Page____461.aspx> (2009-04-16) (a) Sysav. Tillgänglig: <http://www.sysav.se/Templates/Page.aspx?id=5034> (2009-04-16)

Programvaror

33

6.3 Muntliga källor

Martin Herold, Förbundschef, Kalmarsundsregionens renhållare

Göran Oscarsson, Utvecklingsingenjör, Kalmarsundsregionens renhållare Peter Mellbo, Kalmarsundsregionens renhållare

Dan Lorentzon, Kalmarsundsregionens renhållare

E-post kontakt

34

Bilaga 1. Frågeformulär

Hej!

Vi är två studenter som skriver examensarbeten i miljövetenskap vid Högskolan i Kalmar. Våra examensarbeten handlar om olika insamlingssystem för hushållens farliga avfall och vi skulle behöva lite information om hur ni jobbar med det här i er kommun. Vi har tidigare varit i kontakt med er via telefon angående denna enkät.

Vi behöver ditt svar så snart som möjligt, senast 30/4. Tack på förhand!

Lena Simonsson och Sanela Sadikovic Högskolan i Kalmar

1. Vilket/vilka insamlingssystem för hushållens farliga avfall använder ni i Er kommun av? (sätt kryss i rutorna)

Återvinningscentraler Miljöstationer

Grindhämtning (röd box)

Bokbussmodellen (FA hämtas på bestämda ställen med regelbundna intervall) Fastighetsskötarmodellen (lägenhetsboende får möjlighet att lämna FA i sitt område)

Färghandlarsystemet (Affärer som säljer miljöfarliga produkter, har insamling av ex. mindre mängder färg och sprayflaskor m.m.)

Övrigt ……….

2. Beskriv kortfattat hur systemet/systemen fungerar. ( Ex. om ni använder Er av en miljöbil för insamling. Hur ofta sker insamlingen i så fall? Vilka fordon används? o.s.v.)

35

3. Funderar ni på att ändra insamlingssystem? I så fall varför?

4. Vilken avfallsgrad ger insamlingssystemet/-en? (Detta ska jämföras med

insamlingssystem i andra kommuner, ange därför mängden avfall gärna i kg/person och per år 2007, 2008 om det är möjligt. Ju mer detaljerat desto bättre, om det inte finns något sammanställt bifoga gärna statistik som ni har.)

Svar skickas till: ss22hk@student.hik.se, ls22gs@student.hik.se eller fax: 0480- 44 73 05 markera det med ” Examensarbete farligt avfall” i så fall.

Tack för att ni tog er tid!

36

Related documents