Avsnittet innehåller diskussioner och reflektioner över det genomförda arbetet; hur delar hade kunnat utföras annorlunda för att gynna resultatet och eventuella brister samt utmaningar.
9.1 Metodik
Cirkulär ekonomi och PU-processer var båda ämnen som inte hade utforskats djupare med tidigare erfarenhet. En stor del av arbetet lades på att få en tydlig bild över dels de behandlade ämnena men också på att orientera bland relaterade ämnen. Det fanns flera tillfällen under förstudien då det var svårt att avgöra begränsningar kring områdena och till vilken fördjupningsnivå ämnen skulle beröras. Många teorier och metoder innebar samma sak men hade olika benämningar, vilket kan ha begränsat utvecklingen i början.
Det hade varit till fördel med tydligare uppstrukturering och sammankoppling mellan de olika ämnena i förstudien för underlätta avgränsningarna. Tack vare att förstudien tidigt tilldelades mycket tid så kunde tidsramarna hållas.
Metoderna som användes för att generera koncept gav värdefulla resultat, men tillämpning av flera idégenereringsmetoder samt fler deltagare hade kanske gett större utfall av användbara koncept. Kravspecifikationen användes till största del för att utvärdera koncept, vilket kunde kontrollera att resultatet innehöll de krav som ställdes.
Kravspecifikationen byggde dock på ett poängsystem som kunde ha utvecklats vidare för noggrannare bedömning. Hur mycket utvärderingen begränsade arbetet genom att enbart använda kravspecifikation är dock svårt att säga. De två målgrupperna behandlades separat och var ett sätt att identifiera samt uppfylla respektive behov.
Foldern som togs fram utvärderades enbart verbalt men byggde på materialet från PU-processen, detta innebär att det ändå var relevant utan någon större utvärdering. En utvärdering med delägarna hade möjligtvis kunnat bekräfta om materialet var användbart, men det beslutet lämnades istället över till IDC. Slututvärderingen av PU-processen var väldigt omfattande, däremot hade utvärderingen gynnats av att inkludera flera erfarna deltagare.
9.2 Resultatet
De två första målen för projektet var att forma en PU-process som innehåller metoder och riktlinjer som är i enlighet med CE, vilket den nya PU-processen anses uppfylla. Om den nya PU-processen fungerar praktiskt och långsiktigt kan endast besvaras om ett flertal av delägarna från olika industrier i Skaraborg får utföra PU-projekt utifrån den nya processen. Även om PU-processen ger möjlighet till cirkulära affärsmodeller kommer det fortfarande gå att använda den utan att tillämpa CE, genom att hoppa över aktiviteter som är relaterade till CE. Ett generellt livscykel-tänkande har applicerats genom de olika aktiviteterna, dock kommer delägarna endast använda de delar som anses relevanta för deras verksamhet. En förutsättning är att delägarna kommer att vilja arbeta efter CE då det kan kräva en del omställning i verksamheten. PSS är antagligen det som kommer innebära störst omställning.
Till en början, innan en fungerande industriell symbios finns, kommer ansvaret för de enskilda materialen ligga på företaget som tillverkar produkten. Det kommer att behövas ett noggrannare system för materialmärkning om företag ska kunna veta exakt vad som använts och hur det kan användas igen. Det finns också en övervägning som måste göras då ett material som tar lite energi att utvinna kan ha större påverkan på
I EMFs modell med de två kretsloppen så återgår den innersta cirkeln till återförsäljaren. Att klargöra vem som ansvarar för återtagandet i de olika fallen kan bli en utmaning. I andra fall sker försäljning utomlands för vissa delägare och att skapa ett fungerande sätt för återtagning kan skapa utmaningar. Ska företagen ha fabriker i länderna de säljer produkter för att reparera eller ska de fraktas till Sverige och tillbaka vilket kräver mycket bränsle? Oftast är det utanför området för en produktutvecklare att ansvara för återförsäljare. Men med CE i åtanke går det inte att ta fram en produkt utan att ta hänsyn till återförsäljaren. Hur ska en produktutvecklare gå tillväga?
Processen är anpassad för små- och medelstora företag, vilket inte innefattar alla IDCs delägare. Resursnivån som krävs för den nya PU-processen är förmodligen tillräckligt låg även för mikroföretag (mindre än tio anställda). När det gäller stora företag så är PU-processen på vissa ställen för generell. Ett företag med så stora system skulle inte ha så stor användning av verktyg som förenklad LCA. De skulle dock ha användning av en livscykelanalyserande syn genom att analysera vilken funktion och på vilket sätt den kan säljas på. Det är antagligen en förutsättning att sätta upp mål likt DFE och hur de ska nås, för få fungerande arbetsrutiner. De har mer resurser och kompetens och har på så sätt större möjligheter än små- och medelstora företag. Idag är större företag redan tvungna till ansvarstagande och har förhoppningsvis redan utarbetade PU-processer som följs och behöver därför inte samma stöd från IDC. Det finns en annan kategori att ta hänsyn till, vilket är företag i förändring. Företag som växer står inför omställning inom organisationen. Går detta att utnyttja eller blir införandet av cirkulära modeller för mycket att hantera?
Ett företag använder hellre en egenutvecklad PU-process enligt intervjuerna som gjordes. Detta kan vara till fördel i och med att den är inarbetad, men också till nackdel då nya infallsvinklar kan vara viktiga. Den framtagna PU-processen anses inte vara helt klar, då den inte är testad och förbättrad av erfarenhet, men den visar i vilken riktning ett företag bör gå. Förhoppningen är också att den ska få delägarna intresserade av att använda den och på så sätt utveckla den efter sin egna verksamhet.
Det andra målet var att på enkelt sätt få företag att förstå innebörden av CE. Detta löstes genom att ta fram en folder med förklaring till vad CE är och tillvägagångssättet. Att förklara ämnet ansågs inte som ett stort problem jämfört med att få företagen att börja arbeta med det. Att få företag att inse innebörden med CE ansågs inte heller få dom att arbeta efter CE, vilket arbetet borde ha tagit mer hänsyn till. Det hade gett större effekt att skapa en webbplats med mer information, och en folder kommer inte få företagen att förstå hela vikten av CE. Förhoppningsvis gör den delägarna nyfikna till att få reda på mer och efter det börja sitt arbete med CE.
Foldern, den nya PU-processen samt förklarande material bör tillsammans skapa en möjlighet för IDC att få sina delägare att förstå vikten av cirkulära affärsmodeller.
Däremot hade det varit mer optimalt för IDC, med deras kompetens inom organisation, att utbilda sig inom CE. I övrigt ansågs detta mål för projektet vara uppfyllt.
Sista målet för projektet var att skapa förutsättningar för ett mer medvetet industrisamhälle i Skaraborg. För att verkligen uppfylla detta mål krävs det mer än en PU-process och en folder, även om dessa skapar en bra grund.
9.3 Slutsatser
Det har varit svårt att ta fram generell PU-process anpassad för så många olika typer av
hänsyn till återförsäljarna. En annan slutsats som kan dras är att alla företag i en region måste arbeta tillsammans med CE, även om de är konkurrenter. Detta är p.g.a. att det krävs ett system för återtagning av material där alla medverkar och ett system som försäkrar att materialen är rena.
9.4 Rekommendationer till vidare arbete
Eftersom projekt sker över en längre tid så fanns inte möjligheten att testa PU-processens långsiktiga effekt. IDC bör vidareutveckla PU-processen genom att låta företag använda den i verkliga scenario och studera de långsiktiga effekterna och därefter göra de justeringar som krävs. I detta ingår även att beakta problemen vid övergång från t.ex. små- till medelstora företag så att PU-processen inte motverkar möjligheterna. Det borde också skapas ett system för industriell symbios om CE ska kunna tillämpas inom Skaraborg fullt ut, möjligtvis genom ett miljömärkningssystem för återvinningsmarknad. En rekommendation för arbetet med CE och PU-processen är att skapa ett poängsystem med olika nivåer beroende på hur väl företagen anpassar sina produkter för miljön. Om IDC vill ge delägarna en bättre insikt i CE, få dom att arbeta efter CE och ge dom möjlighet till att arbeta med CE skulle en hemsida med information, verktyg och PU-process vara första rekommendation.
Referenser
Alvesson, M. (2011). Intervjuer: Genomförande, tolkning och reflexivitet. Malmö: Liber.
Benton, D., Hazell, J., & Hill, J. (2014). The Guide to the Circular Economy. Oxford: Dõ Sustainability.
Benyus, J. M. (2002). Biomimicry: Innovation inspired by nature. New York: Perennial.
Bogue, R. (2007). Design for disassembly: a critical twenty-first century discipline. Assembly Automation, 27(4), 285-289.
Braungart, M., & McDonough, W. (2009). Cradle to Cradle. London: Vintage.
Brohammer, G. (1998). Produktekologi: Handbok om livscykelanalys (LCA) i produktutveckling.
Stockholm: Industrilitteratur.
Cross, N. (2008). Engineering Design Methods (4 uppl.). West Sussex: John Wiley and Sons Ltd.
Curedale, R. (2013). 50 selected design methods. Topanga: Design Community Collage Inc.
Desso. (januari 2011). Corporate Responsibility. Hämtat från Desso: http://www.desso-businesscarpets.com/corporate-responsibility/the-road-less-travelled/ den 8 maj 2015
Ecovative. (2015). Mushroom Materials. Hämtat från Ecovative Design:
http://www.ecovativedesign.com den 5 maj 2015
Ehrenfeld, J., & Gertler, N. (1997). Industrial Ecology in Practice. Journal of Industrial Ecology, 1(1), 67-79.
EMF. (2013). The size of the prize. i E. M. Foundation, A New Dynamic (ss. 30-44). Isle of Wight:
Ellen MacArthur Foundation.
EMF. (2014). Towards the Circular Economy. Ellen MacArthur Foundation.
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. (den 2 juli 2002). COM(2002)347/F1-SV.
Hämtat från Europeiska Kommissionen:
http://ec.europa.eu/transparency/regdoc/rep/1/2002/SV/1-2002-347-SV-F1-1.Pdf den 6 februari 2015
Europeiska kommissionen. (den 20 maj 2003). Den nya definitionen av SMF-företag. Hämtat
från Europeiska Kommissionen:
http://ec.europa.eu/enterprise/policies/sme/files/sme_definition/sme_user_guide_s v.pdf den 24 maj 2015
Filippa K. (2015). OUR METHOD. Hämtat från Filipa K: http://www.filippa-k.com/se/sustainability-1/our-method/ den 5 maj 2015
Grafström, M., Göthberg, P., & Windell, K. (2008). CSR: Företagsansvar i förändring. Malmö:
Liber.
Höst, M., Regnell, B., & Runesson, P. (2006). Att genomföra examensarbete. Lund:
Institute, S. S. (2015). Vad är ISO 26000. Hämtat från Swedish Standard Institute:
http://www.sis.se/tema/iso26000/Vad-ar-ISO-26000/ den 10 februari 2015
Knight, P., & Jenkins, J. O. (2008). Adopting and applying eco-design techniques: a practitioners perspective. Journal of Cleaner Production, 17(2009), 549-558.
Naturvårdsverket. (den 17 september 2014). Hållbar utveckling med miljöbalken. Hämtat från Naturvårdsverket: http://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Rattsinformation/Miljobalken den 15 mars 2015
Norrblom, H. L., Jönbrink, A. K., & Dahlström, H. (2000). Ekodesign - praktisk vägledning.
Mölndal: Institutet för Verkstadsteknisk Forskning.
Radeka, K. (2011). A Checklist for Designing a Checklist. Hämtat från Lean Product Development: http://leantechnologydevelopment.com/system/files/Checklists-Letter.pdf den 20 april 2015
Seidman, I. (2013). Interviewing as qualitative reasearch. New York: Teacher Collage Press.
Tukker, A. (2004). Eight types of productservice system: Eight ways to sustainability?
Experiences from suspronet. Business Strategy end Environment, 13(2004), 246-260.
Ulrich, K. T., & Eppinger, S. D. (2012). Product Design and Development (5 uppl.). New York:
McGraw-Hill.
Österlin, K. (2010). Design i fokus (3 uppl.). Malmö: Liber.