Diskussion och slutsatser

I dokument Educare 2017:1 : Tema: flerspråkighet i svenskämnet (sidor 46-52)

Utbildningssystemet är enligt Foucault (1971/1993) ett politiskt medel för att upprätthålla diskurser, vilket gör dess elevkonstruktioner relevanta och vik- tiga att undersöka. Eftersom styrdokumenten uttrycker samhällets rådande ideologier och värden (Englund, Forsberg och Sundberg, 2012; Gruber, 2002; Martinsson & Reimers, 2014) är det viktigt att problematisera de elev- konstruktioner som görs utifrån en åtskillnad mellan elever. I studiens resul- tat framkommer att de diskurser som konstruerar kategorin svenska som andraspråksämnets elever positionerar eleverna som avvikare. Detta görs med hänvisning till kultur, språk och behov då eleverna kontrasteras mot en enspråkig och kulturellt homogen elevnorm vilket resulterar i ett ’vi’ och ’dem’. De subjektspositioner som möjliggörs och begränsas för svenska som andraspråksämnets elever villkoras således av att de ständigt positioneras utifrån ett bristperspektiv i relation till elevnormen: svenskämnets elever.

Svenska som andraspråksämnet har haft en historia kantad av problem och ämnets framtid verkar vara oviss (Economou, 2007; Francia, 2013; Torpsten, 2006). Huruvida ämnets framtid innebär ett vidgat svenskämne såsom Lindberg och Hyltenstam (2012) föreslår, återstår att se. Under alla omständigheter skulle en sådan förändring även inkludera förändrade elev- kategoriseringar och skulle eventuellt kunna utmana de diskurser som genom svenskämnena gör en åtskillnad mellan ’svenska elever’ och ’invandrarele- ver’ (jfr Bunar, 2010; Gruber, 2002, 2007; Hornscheidt & Landqvist, 2014; Lorentz, 2013; Lunneblad & Asplund Carlsson, 2009).

Eftersom språket som används i styrdokumenten konstituerar skola och utbildning är svenska som andraspråksämnets elever lika lite som svenskäm- nets elever något som existerar utanför sin konstruktion (jfr Elmeroth, 2012; Hacking, 1995; Hornscheidt & Landqvist, 2014). Kategorierna är således inte något som återfinns i ”verkligheten” utan konstitueras och ges mening genom aktuella diskurser som utgör kartan för vår förståelse av omvärlden (Gee, 2005, 2011; jfr Bergström & Boréus, 2012; Mills, 1997; Winther Jørgensen & Phillips, 2000). Genom vår språkanvändning och studier av denna kan vi således reproducera eller utmana maktförhållanden (jfr Bagga- Gupta, 2004; Hornscheidt & Landqvist, 2014) och ett av de vidare syftena med föreliggande studie är just att uppmuntra till ifrågasättande och utma-

Flerspråkiga elever i en enspråkig elevnorm

nande av det språk vi använder och tar för givet. Svenska som andraspråk- sämnets elever konstrueras genomgående som avvikare i rådande diskurser i styrdokumenten, där enspråkighet utgör den norm som eleverna konstrueras som avvikare från. Detta positionerar eleverna utifrån den brist på symbo- liskt kapital, i form av svensk kultur och det svenska språket, som diskurser- na stipulerar att eleverna har (jfr Lindberg & Hyltenstam, 2012; Lunneblad & Asplund-Carlsson, 2009; Ålund, 1999). Två likvärdiga svenskämnen blir således inte en realitet i dagens skola och ämnena fortsätter, såsom Wiklund & Landmark (2012) skriver, företräda dels ett mångkulturellt och dels ett monokulturellt Sverige.

Undervisning i svenska som andraspråk behöver kunna ske utan att den präglas av de bristperspektiv som framkommer i artikeln och tidigare forsk- ning (Economou, 2013; Gruber, 2007; Lindberg & Hyltenstam, 2012; Lun- neblad & Asplund Carlsson, 2009; Möller, 2010; Runfors, 2003; Sahlée, 2013). För elevernas del ska det vara möjligt att läsa svenska såväl som svenska som andraspråk utan de avvikelsekonstruktioner som villkorar de subjektspositioner som möjliggörs för eleverna. När det gäller detta har lära- re ett stort ansvar att ta; de kan använda sina maktresurser bättre genom att bli medvetna om de strukturer de omedvetet reproducerar då de inte utmanar eller ifrågasätter de samhälleliga maktförhållanden och idéer som uttrycks i utbildningssystemet (jfr Cummins, 2000; Economou, 2013; Eek-Karlsson, 2012; Lindberg & Hyltenstam, 2012; Sjöberg, 2011; Sjögren, 2001).

Referenser

Bagga-Gupta, Sangeeta (2004). Forskning om mångfald och utbildningsin- stitutioner som arenor för mångfald – demokratiska aspekter. Utbildning

& demokrati, 13(2), 115–149.

Ball, Stephen J. (2006). Education policy and social class. The selected

works of Stephen J. Ball. London; New York: Routledge.

Bergström, Göran & Boréus, Kristina (Red.) (2012). Textens mening och

makt. Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. (3 uppl.)

Lund: Studentlitteratur.

Bunar, Nihad (2010). Nyanlända och lärande – en forskningsöversikt om

FRIDA SIEKKINEN

46 EDUCARE 2017:1

Cummins, Jim (2000). Andraspråksundervisning för skolframgång – en mo- dell för utveckling av skolans språkpolicy. I Kerstin Nauclér (Red.).

Symposium 2000 – ett andraspråksperspektiv på lärande. Stockholm:

Sigma.

Denscombe, Martyn (2009). Forskningshandboken – för småskaliga forsk-

ningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. (2 uppl.) Lund: Studentlittera-

tur.

Economou, Catarina (2007). Gymnasieämnet svenska som andraspråk –

behövs det? Lic. Malmö: Malmö högskola.

Economou, Catarina. (2013). Svenska och svenska som andraspråk i Gy11 – två jämbördiga ämnen? Forskning om undervisning och lärande, 11, 44– 60.

Eek-Karlsson, Lotta (2012). Förgivettaganden och utmaningar. I Elisabeth Elmeroth (Red.). Normkritiska perspektiv - i skolans likabehandlingsar-

bete (s. 11–28). Lund: Studentlitteratur.

Elmeroth, Elisabeth (2012). Intersektionella perspektiv. I Elisabeth Elmeroth (Red.). Normkritiska perspektiv - i skolans likabehandlingsarbete (s. 29– 44). Lund: Studentlitteratur.

Englund, Tomas; Forsberg, Eva & Sundberg, Daniel (2012). Introduktion – vad räknas som kunskap? I Tomas Englund, Forsberg, Eva & Sundberg, Daniel (Red.). Vad räknas som kunskap? Läroplansteoretiska utsikter

och inblickar i lärarutbildning och skola (s. 5–17). Stockholm: Liber.

Foucault, Michel (1993). Diskursens ordning. Stockholm: Brutus Östlings Bokförlag Symposium. (Originalarbete publicerat 1971)

Francia, Guadalupe (1999). Policy som text och praktik. En analys av likvär-

dighetsbegreppet i 1990-talets utbildningsreform för det obligatoriska skolväsendet. Diss. Stockholm: Stockholms universitet.

Francia, Guadalupe (2013). Svenska som andraspråk: literacy-praktik för likvärdighet eller för social differentiering? I Sangeeta Bagga-Gupta, Evaldsson, Ann-Carita, Liberg, Caroline & Säljö, Roger (Red.). Literacy-

praktiker i och utanför skolan (s. 107–125). Malmö: Gleerups.

Gee, James Paul (2005). An Introduction to Discourse Analysis - Theory and

method. (2 uppl.) New York/London: Routledge.

Gee, James Paul (2011). How to do Discourse Analysis. London: Routledge. Gruber, Sabine (2002). Från ”barn till nya medborgare” till ”elever med

invandrarbakgrund” – En studie av etnisk mångfald i skolpolitiska do- kument. Norrköping: CEUS.

Gruber, Sabine (2007). Skolan gör skillnad. Etnicitet och institutionell prak-

Flerspråkiga elever i en enspråkig elevnorm

Hacking, Ian (1995). The looping effect of human kind. I Dan Sperber, Pre- mack, David & Premack James, Ann (Eds.). Causal cognition - a multi-

disciplinary debate (s. 351–383). Oxford: Clarendon Press.

Hornscheidt, Lann & Landqvist, Mats (2014). Språk och diskriminering. Lund: Studentlitteratur.

Lgr11= Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och

fritidshemmet 2011. Stockholm: Fritzes.

Lindberg, Inger (2009). I det nya mångspråkiga Sverige. Utbildning & de-

mokrati, 18(2), 9–37.

Lindberg, Inger & Hyltenstam, Kenneth (2012). Flerspråkiga elevers språk- utbildning. I Michael Olofsson (Red.). Symposium 2012 – Lärarrollen i

svenska som andraspråk (s. 28–51). Stockholm: Stockholms universitets

förlag.

Ljungberg, Caroline (2005). Den svenska skolan och det mångkulturella – en

paradox? Diss. Malmö: Malmö högskola.

Lorentz, Hans (2013). Interkulturell pedagogisk kompetens. Integration i

dagens skola. Lund: Studentlitteratur.

Lunneblad, Johannes & Asplund Carlsson, Maj (2009). De kommer från nordost. Om skolkonkurrens och elevidentitet i svenska som andraspråk.

Utbildning & demokrati, 18(2), 87–103.

Martinsson, Lena & Reimers, Eva (2014). Inledning. I Lena Martinsson, & Reimers, Eva (Red.). Skola i normer (s. 9–32). (2 uppl.) Malmö: Glee- rups.

Mills, Sara (1997). Discourse. London: Routledge.

Möller, Åsa (2010). Den ”goda” mångfalden? Fabrikation av mångfald i skolans policy och praktik. Utbildning & demokrati, 9(1), 85–106.

Nordin, Andreas (2012). Bildningens plats i den svenska läroplanen – några kritiska reflektioner. I Tomas Englund, Forsberg, Eva & Sundberg, Dani- el (Red.). Vad räknas som kunskap? Läroplansteoretiska utsikter och in-

blickar i lärarutbildning och skola (s. 179–198). Stockholm: Liber.

Richardson, Gunnar (2004). Svensk utbildningshistoria. Skola och samhälle

förr och nu. (7 uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Runfors, Ann (2003). Mångfald, motsägelser och marginaliseringar – en

studie av hur invandrarskap formas i skolan. Stockholm: Prisma.

Sahlée, Anna (2013). Definition och värdering av språk i grundskolans styr- dokument, med särskilt fokus på svenska som andraspråk. Nordand, 8(2), 33–62.

FRIDA SIEKKINEN

48 EDUCARE 2017:1

Sjöberg, Lena (2011). Bäst i klassen? Lärare och elever i svenska och euro-

peiska policytexter. Diss. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis,

Göteborgs universitet.

Sjögren, Annick (2001). Den lilla röda stugan i Fittja. Institutionell svensk- het som uteslutande mekanism. I Barbro Blehr, (Red.). Kritisk etnologi.

Artiklar till Åke Daun (s. 134–161). Stockholm: Prisma.

Skolverket (2004). Elever med utländsk bakgrund. Rapport 545. Stockholm: Fritzes.

Skolverket (2008). Med annat modersmål - elever i grundskolan och skolans

verksamhet. Rapport 321. Stockholm: Fritzes.

Skolverket (2011a). Kommentarmaterial till kursplanen i svenska. Stock- holm: Fritzes.

Skolverket (2011b). Kommentarmaterial till kursplanen i svenska som and-

raspråk. Stockholm: Fritzes.

Skolverket (2011c). Kursplan för svenska. I Skolverket. Läroplan för grund-

skolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (s. 222–238). Stockholm:

Fritzes.

Skolverket (2011d). Kursplan för svenska som andraspråk. I Skolverket.

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (s.

239–257). Stockholm: Fritzes.

Sundberg, Daniel (2012). Läroplansteori – några samtida utvecklingslinjer. I Tomas Englund, Forsberg, Eva & Sundberg, Daniel (Red.). Vad räknas

som kunskap? Läroplansteoretiska utsikter och inblickar i lärarutbild- ning och skola (s. 80–99). Stockholm: Liber.

Svanberg, Ingvar & Tydén, Mattias (1999). I nationalismens bakvatten. Om

minoritet, etnicitet och rasism. Lund: Studentlitteratur.

Torpsten, Ann-Christin. (2006). Ett monokulturellt erbjudande. Om svenska

som andraspråk i grundskolans läro- och kursplaner. Lic. Växjö: Växjö

universitet.

Torpsten, Ann-Christin (2012). När man inte tillhör gruppen från början. I Elisabeth Elmeroth (Red.). Normskritiska perspektiv – i skolans likabe-

handlingsarbete (s. 75–90). Lund: Studentlitteratur.

von Brömssen, Kerstin (2005). Krävs det en burqa för att bli sedd? I Inger Lindberg & Sandwall, Karin (Red.). Språket och kunskapen – att lära på

sitt andraspråk i skola och högskola (s. 249–260). (ROSA 7). Göteborg:

Institutet för svenska som andraspråk, Göteborgs universitet.

Wiklund, Ingrid & Landmark, Dan (2012). Andraspråksperspektiv på littera- turundervisning. I Michael Olofsson (Red.). Symposium 2012 – Lärarrol-

Flerspråkiga elever i en enspråkig elevnorm

len i svenska som andraspråk (s. 142–151). Stockholm: Stockholms uni-

versitets förlag.

Winther Jørgensen, Marianne & Phillips, Louise (2000). Diskursanalys som

teori och metod. Lund: Studentlitteratur.

Ålund, Aleksandra (1999). Etnicitetens mångfald och mångfaldens etnicite- ter. Kön, klass, identitet och ras. I Erik Olsson (Red.). Etnicitetens grän-

EDUCARE 2017:1

50 EDUCARE 2017:1

I dokument Educare 2017:1 : Tema: flerspråkighet i svenskämnet (sidor 46-52)