• No results found

I detta avsnitt kommer relationen mellan ämnet Idrott och hälsa och dess påverkan på

elevernas motivation samt olika strategier för att nå positiva resultat att diskuteras. Vi kommer att besvara frågan: Hur används ämnet idrott och hälsa för att påverka elevers motivation till att vara fysiskt aktiva?

Strukturen kring diskussionen är uppdelad i två delar: undervisningsstrategier och lärarens roll.

Slutligen diskuteras vår framtida roll inom lärarprofessionen tillsammans med förslag om vidare forskning. Vi följer vår frågeställning konsekvent genom avsnittet.

5.1 Metoddiskussion

Metoden i detta arbete har vi funnit utmanande. En bred frågeställning har riskerat att försvåra vår sökprocess även om de nyckelorden vi valde har varit fruktsamma. Vissa sökningar gav många resultat vilket försvårade arbetet att hitta de mest relevanta studierna. Med ett för brett ämne till ett arbete där endast tolv källor ska innefattas riskerar relevant forskning att missas.

Detta baserar vi på det stora antalet träffar vi har fått från våra sökningar. Trots detta anser vi att de studier som valts ut är av hög kvalitet, har hög relevans, samt besvarar vår frågeställning.

På grund av den begränsade tid vi har haft på oss att skriva arbetet har vi enbart sökt i de databaser som MAUs bibliotek har rekommenderat. Vi valde att inkludera internationell forskning då vi anser att motivation är applicerbart på alla ungdomar. Vi fann många studier som är gjorda på vårt område, många av dem hade dock brister vilket gjorde att vi inte gick vidare med dem. Litet antal deltagare eller kort interventionstid var de främsta anledningarna till exkludering bland de studier vi fann. Några studier skiljde sig dock avsevärt i sin särart vilket gjorde att vi valde att ta med dessa trots kort tid eller lågt deltagarantal.

Vår sökning genererade främst kvantitativa studier som fokuserade på elevernas resultat utifrån enkäter. Kvantitativa metoder använder sig av matematisk statistik, enkäter, prov och

frågeformulär med mera (Backman, 2016). Fördelen med detta blir att sätta flera artiklar mot varandra för att jämföra statistiska resultat med liknande metoder. Vår målsättning med studierna var att hitta objektiva svar direkt kopplade till vår frågeställning. Det är dock värt att lyfta att även om studierna är kvantitativa i sin konstruktion finns det en hög nivå av

subjektivitet i datan eftersom motivation är av naturen en subjektiv känsla. Ett fåtal kvalitativa studier valdes ut i ett försök att ställa deras resultat mot de kvantitativa resultaten. Artiklarna är ämnesrelaterade till idrott och hälsa och vi har exkluderat alla artiklar som handlar om

ungdomar under 11 år och över 18 år gamla eftersom arbetet ämnar att behandla

högstadieelever. Gällande åldern valde vi att ha marginal, och inkludera några år under och över högstadieålder, dels för att det inte fanns tillräckligt med sökträffar på högstadieålder och dels för att vi anser att det går att applicera samma resultat på dessa elever. Vi är väldigt nöjda med resultatet.

5.2 Undervisningsstrategier och lektionsinnehåll

Vi anser att resultaten i vår kunskapsöversikt visar på betydelsen av att motivation behöver alltid tas i beaktning vid planering av idrottsundervisning. Om inte motivationsfrämjande strategier är närvarande riskerar amotivationen att stiga. Hur motivationsfrämjande implementeras har visat sig vara möjligt på flera olika sätt. Våra resultat tyder på att undervisningens innehåll kan planeras med stor variation. Det finns dock gemensamma

nämnare som bör vara närvarande: de psykologiska basbehoven. Samtliga basbehoven behöver inte alltid vara med, men baserat på våra resultat behövs minst ett behov tillfredsställas, ju mer desto bättre.

Inledningsvis kan miljön användas för att främja autonomi, något som Claver et al. (2020) lyfter. Genom att optimera lärprocesserna där eleverna själva vill uppnå goda resultat ger upphov till en autonom miljö. Aktiviteter som läggs upp med moment där elever jobbar

tillsammans, exempelvis genom kooperativt lärande (Cecchini Estrada, 2019), kan resultera i att eleverna känner ökad samhörighet. Appliceras TARGET-modellen på aktiviteterna kan det också tydliggöras hur elevgrupperna ska sättas ihop, hur beröm ska ges samt vilka problem eleverna ska lösa (Cecchini Estrada et al., 2020). Att tillfredsställa elevers kompetensbehov kräver att de får lösa utmaningar som ligger på en passande svårighetsgrad (Gaspar et al. 2021, Wang & Chen, 2020). I intervjuerna i Lamb et al. (2021) framkommer det att en variation på lektionsinnehållet också är en viktig faktor till att motivera eleverna till fysisk aktivitet. Det kan upplevas vara mycket som behöver få plats i idrottsundervisningen för att främja motivation.

Vi anser däremot att om dessa aspekter används som ett ramverk för att skapa en undervisning som bidrar till autonomi, gemenskap och kompetens kan det appliceras på alla de olika

arbetsområden och aktiviteter som styrdokumenten kräver. Läraren har en betydelsefull roll i hur undervisningen planeras och utförs.

5.3 Lärarens påverkan

För att anpassa undervisningen med hjälp av de motivationsbegrepp som blivit nämnda har läraren en stor påverkan på lektionens moment, förhållningssätt till elever och ska vara anpassningsbar till alla olika individer som läraren undervisar för. Utifrån resultatet ser vi tydligt att autonomi, kompetens och samhörighet är grundpelare för att kunna motivera eleverna till att vara fysisk aktiva. Gasper et al. (2021) undersökte dessa tre behoven för att motivera elever genom modellen Teaching Games For Understanding. Genom att läraren var väldigt stödjande och hjälpte eleverna genom att ställa öppna frågor så skapade han en tillfredsställande idrottslektion där eleverna kände stor samhörighet, problemlösande och kände sig självstyrande. Det visar på hur stor påverkan läraren har genom frågebaserad

pedagogik. Claver et al. (2020) hade en bekräftat hypotes om att miljön i klassrummet ska vara motiverande. Detta genom att låta elever själva ansvara för problemlösning och själva kunna reflektera över olika aktiviteter. Lärarens roll är att planera uppgiftsorienterade aktiviteter som motiverar elever till att lösa problem och under lektionstid vara involverad och styra miljön positivt så det engagerar eleverna. Att få elever medverkande och aktiva på lektionen är givetvis viktigt och just detta skriver Van Doren et al. (2021) om. Författarna menar att lärarens motivationsstilar påverkar elevernas självstyrande motivation och medverkande på lektionerna. Genom att läraren ständigt var hjälpande, involverad och intresserad i elevernas progression och aktiviteter så ökade elevernas medverkan samt deras autonoma motivation.

En styrande lärare som bara sa åt elever vad de skulle göra hela tiden gav motsatt effekt som ökade amotivationen och gav högre frånvaro bland eleverna. I tillägg till att vara en stödjande lärare så spelar också känslor in som en biroll till att motivera eleverna, detta beskriver Burel et al. (2021). Författarna visade i sin studie att lärare som visar positivitet förbättrade relationen med sina elever samt att den positiva motivationsstilen ökade moralen hos eleverna, alltså deras motivation till att fortsätta framåt. För att styrka detta resultat ytterligare så skrev

Trigueros et al. (2019) att positiva känslor ökar motivationen. Studien är skriven ut ett elevperspektiv men det är fortfarande lärarens uppdrag att främja positivitet på lektionen.

Lamb et al. (2021) poängterar att affektspedagogik är en god metod att använda under idrottsundervisningen som försöker väcka positiva upplevelser hos eleverna när de deltar i aktiviteter. Elever lyfte att lärarens relation till varje elev genom uppmuntrande beteende hade positiv inverkan på motivationen. Varje elevgrupp ser olika ut och därmed bör man som lärare anpassa olika ledarstilar utifrån vad man vill uppnå. Chatzipanteli et al. (2015) nämner sex olika stilar som alla kan anpassas till olika situationer och vilka elever man har.

5.4 Slutsatser för kommande lärarroll

Problemområdet, ungdomar som inte når rekommenderad nivå av fysisk aktivitet, visar sig vara ett globalt problem baserat på de resultat vi funnit. Larsson (2016) menar att ungdomar har ett stort behov av att vara fysiskt aktiva. Skolan är ett viktigt verktyg i att få elever fysiskt aktiva (Ekblom & Ekblom, 2021). Enligt Skolverket (2019) ska Idrott och hälsa jobba mot att få elever intresserade av att vara fysiskt aktiva. För att kunna nå den ständigt ökande del av ungdomar som är fysiskt inaktiva behöver skolans idrottsundervisning genomsyras av en miljö där autonomi, samhörighet och kompetens blomstrar. Vi ser två utgångspunkter som behöver tas i beaktning för att använda ämnet idrott och hälsa till att nå motivationen som gör att elever finner intresset att vara fysiskt aktiva: undervisningens innehåll och lärarens roll.

Motivation kännetecknas av de tre psykologiska basbehoven som är autonomi, samhörighet och kompetens. Flera studier påvisar starka resultat att använda dessa strategier i

undervisningen ökar elevernas motivation för ämnet och att vara fysiskt aktiva (Gaspar et al, 2021, Cecchini Estrada et al, 2020, Chatzipanteli, 2015 m fl). Elever som är självstyrande och jobbar med problemlösning får en ökad inre motivation och motverkar andra aspekter av motivation såsom yttre kontroll eller att vara amotiverade. Vi ser att det är speciellt autonomin som skapar den önskvärda motivationen. Undervisningens innehåll grundar sig i planering av lektionen. Lektioner ska planeras med variation. Aktiviteter ska också vara uppgiftsorienterade och innehålla problemlösning, både individuellt och genom samarbete. Lektionsinnehållet behöver innehålla moment som gynnar de psykologiska basbehoven, hur detta appliceras

hamnar till stor del på lärarens ansvar. En lärare som behärskar och väljer ut olika ledarstilar baserat på elevgrupper, som kontrollerar sina känslor, som stöttar eleverna i relevanta och lagom utmanande problemlösningar, och som utgår från de psykologiska basbehoven har en stor chans att lyckas motivera elever till att vara fysiskt aktiva, både i och utanför skolan. Vi upplever att yttre motivation tonas ner i vårt resultat. Vi anser däremot att yttre motivation kan spela en roll i arbetet för att vända trenden av inaktiva ungdomar. Även om inre motivation kan ses som målet kan yttre motivation, exempelvis att en elev rör på sig för ett bra betyg eller minska risken för sjukdomar, ses som bättre än amotivation.

5.5 Vidare forskning

Från den forskning vi har analyserat har vi sett att det har gjorts mycket forskning under området motivation. En aspekt som vi upplevde att våra studier inte tog upp var baksidor av interventionerna. Det gavs ingen förklaring på varför en elev inte nådde motivation utifrån interventionerna. Vidare forskning kan förslagsvis vara att undersöka de fallgropar som kan finnas med motivationsarbetet. Vilken anledning ligger bakom de elever som rapporterar oförändrad motivation, eller till och med höjd amotivation, och hur arbetar man vidare med dessa elever? Denna forskning kan grunda sig i kvantitativa enkäter tillsammans med kvalitativa intervjuer med lärare på svenska högstadieskolor och deras elever. Att ha strategier för att fånga upp elever som saknar motivation och vända deras trend anser vi är essentiellt för en likvärdig utbildning för varje elev.

Related documents