Diskussion av teori och metod

Den valda metoden har fungerat väl för att besvara frågeställningarna. Då empirin har varit mycket omfattande utifrån den breda ansatsen i syfte och frågeställningar, har vi ställts inför olika avvägningar för att avgränsa studien. En del av empirin har därför sållats bort då det inte funnits utrymme inom ramen för studien. Urvalsgruppen var bred och varierad. Två tjejer har föräldrar från olika länder. Detta är något som kan ha påverkat resultatet. I deras resonemang framkom att detta var något de tillskrev betydelse, och i en jämförelse med de andra tjejerna kan man se att deras etniska identitet inte var lika självklar för dem. Att två av ungdomarna är födda i andra länder och kommit till Sverige i femårsåldern är en annan faktor som breddar urvalsgruppen. För att kunna uttala sig om en mer bestämd grupp skulle urvalet kunna preciseras mer. Det intressanta med denna studie är just bredden i urvalsgruppen, för trots variationen inom gruppen visar studien på beröringspunkter ungdomarna emellan.

Att intervjuerna genomfördes enskilt med en intervjuare innebär att vi inte tillsammans kunnat tolka och analysera intervjupersonens utsagor utifrån den konkreta intervjusituationen med kroppsspråk, blickar och liknande. Vi upplevde att en god relation till intervjupersonen var avgörande för att kunna prata öppet om studiens teman, vilket vi tror att intervjusituationen med en ensam intervjuare kan ha bidragit till. Det har även funnits funderingar kring huruvida gruppintervjuer skulle kunna vara mer lämpliga än enskilda intervjuer. Det fanns då en möjlighet att få se mer av hur ungdomarna förhåller sig till ämnet inom gruppen, och kunna studera på vilket sätt dessa ämnen diskuteras och framställs gentemot de andra i gruppen. Detta är något som skulle kunna vara givande. Enskilda intervjuer valdes ändå då det är en bättre form för att kunna fånga upp ungdomarnas individuella berättelser och upplevelser. Dessutom gavs möjlighet att mer djupgående följa upp de nya infallsvinklar som uppkom i intervjusituationen.

41

I enlighet med den postkoloniala teoribildningen kan man tänka sig att ungdomarna positionerade

sig mot oss som studenter i intervjusituationen för att markera skillnad och likhet. Det faktum att

vi troligen uppfattades som svenska tjejer, inte särskilt långt ifrån dem i ålder, påverkade oundvikligen resultatet. Detta blir intressant om man tänker att vi eventuellt representerade det svenska, även om vi inte med säkerhet kan veta om de uppfattade oss så, då det kan ha påverkat deras sätt att prata om etnicitet.

Valet av teori har påverkat studien på ett avgörande sätt. I enlighet med Aspers resonemang (2007) ses teorin som i hög grad styrande för studiens resultat. Detta på grund av öppenheten i syfte och frågeställningar samt den tematiskt öppna intervjuformen. Studien har föregåtts av en omfattande teoridiskussion och flera tänkbara teorier har valts bort. Då postkolonial teori (Hall, 2005) tillämpades synliggjordes det individuella perspektivet, samtidigt som teorin åsyftar hur strukturella och globala förutsättningar upptas i identitetsuppfattningen genom språk och mänsklig handling. Psykologiska teorier om identitet med en mer essentiell syn på fenomenet hade kunnat bidra med en annorlunda infallsvinkel och på så vis skapat annan kunskap. Detta skulle kunna grundas i en syn på de språkliga utsagorna som uttryck för en äkta identitet, snarare än som denna studie fokuserat på hur betydelsen kommit till uttryck genom språkliga konstruktioner och positioneringar.

Kombinationen av postkolonialism med genusteori hade kunnat vara mer enhetlig om Butlers poststrukturella genusteori (2006) tillämpats istället för Hirdmans mer statiska teorier om genussystem (Hirdman, 1990, 2001). I denna studie blev teorierna mer komplementära och användes mer separat. Intersektionalitet som var tilltänkt som teoretiskt perspektiv opererar på en strukturell nivå vilket kan vara problematiskt när man har en fenomenologisk ansats och vill förstå hur respondenterna ser på sig själva. I empirin framkom inte heller mycket som samtidigt berörde kön och etnicitet. Därför valdes att inte tillämpa intersektionalitet som teori trots att den skulle kunna bidra med en viktig infallsvinkel i frågan. Att använda Hirdmans formler A - a och A - icke A på empirin sågs som möjligt enbart vid ett fåtal tillfällen. De två formlerna kan snarare vara tillämpliga på synen på kvinnan ur ett historiskt perspektiv. Hirdmans formel A-B om könen som binära motsatser säger mer om synen på kön i vår tid vilket var högst påtagligt i empirin.

6.3 Förslag på vidare forskning

Något som varit ständigt närvarande under studiens gång är att det även finns andra viktiga skikt i identiteten som vore intressanta att fokusera på. Exempelvis hur betydelsen av vänskaps- och kärleksrelationer, sexualitet, skolans eller språkets betydelse inverkar på identitetsuppfattningen. I denna studie valdes att inte undersöka tjejer som kommit till Sverige senare i livet, utifrån en föreställning att de kan ha andra infallsvinklar i frågorna. Det vore intressant att studera hur detta

42

påverkar identiteten och känslan av tillhörighet. Studien väcker även frågor kring hur det kan inverka på identitetsuppfattningen att ha ett utseende som antyder att man är etniskt annorlunda. Det skulle även vara fruktbart att undersöka problemområdet ur andra teoretiska perspektiv. En intersektionell analys skulle kunna bidra med ett tydligare maktperspektiv och en analys utifrån Bourdieus teorier om socialt och kulturellt kapital skulle kunna få fatt i en mer omedveten nivå av identitetsskapandet.

43

7. Referenslista

Al-Baldawi, R. (1998). Psykosociala konsekvenser av en förändrad familjestruktur.

Läkartidningen, 95(19), 2223-2231.

Ambjörnsson, F. (2003). I en klass för sig – genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer. Stockholm: Ordfront förlag.

Aspers, P. (2007). Etnografiska metoder. Att förstå och förklara samtiden. Malmö: Liber. Backman, J. (1998). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.

Berger, P. & Luckmann, T. (1998). Kunskapssociologi. Hur individen uppfattar och formar

sin sociala verklighet. Falun: Wahlström & Widstrand.

Butler, J. (2006). Genus ogjort: Kropp, begär och möjlig existens. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.

Chopra, R. (2001). Retrieving the father: Gender studies, “father love” and the discourse of mothering. Women’s Studies International Forum, 24(3/4), 445–455.

de los Reyes, P. (2005). Det problematiska systerskapet. Om svenskhet och invandrarskap inom svensk genushistorisk forskning. I: Maktens (o)lika förklädnader – Kön, klass & etnicitet i det

postkoloniala Sverige. (ss. 31-45). Stockholm: Bokförlaget Atlas.

de los Reyes, P. (2007). Att segla i motvind: En kvalitativ undersökning om strukturell

diskriminering och vardagsrasism inom universitetsvärlden. (2007:5). Stockholm: Arbetslivsinstitutet.

Dion, K & Dion, K. (2001). Gender and cultural adaptation in immigrant families. Journal of

44

Deniz, F., Özmen, D. & Goldstein-Kyaga, K. (2006). Att överleva i diasporan. Ungdomar av assyriskt/syrianskt ursprung i Sverige. I M. Borgström. & K. Goldstein-Kyaga. (Red),

Gränsöverskridande identiteter i globaliseringens tid: Ungdomar, migration och kampen för fred. (ss. 93-106). Huddinge: Södertörns Högskola.

Ehn, B. (1993). Etnicitet - Symbolisk konstruktion av gemenskap. I B. Ehn & A. Arvidsson (Red), Kultur och erfarenhet: Aktuella teman i svensk etnologi. (ss. 65-93). Stockholm: Carlsson. Eriksson, C., Eriksson Baaz, M., & Thörn, H. (2005). Globaliseringens kulturer - Den postkoloniala paradoxen, rasismen och “det mångkulturella samhället”. I C. Eriksson, M. Eriksson Baaz & H. Thörner (Red), (2005). Globaliseringens kulturer - Den postkoloniala

paradoxen, rasismen och “det mångkulturella samhället”. (ss. 13-53). Nora: Bokförlaget Nya

Doxa.

Esaiasson, P. (2007). Metodpraktikan. Konsten att studera, individ och marknad. Vällingby: Norstedts Juridik.

Fanon, F. (2005). Algeriet av-slöjat. I C. Eriksson, M. Eriksson Baaz & H. Thörner (Red),

Globaliseringens kulturer - Den postkoloniala paradoxen, rasismen och “det mångkulturella samhället”. (ss. 103-116). Nora: Bokförlaget Nya Doxa.

Foucault, M. (1972). Vetandets arkeologi. Stockholm: Bo Cavefors Bokförlag AB.

Frih, A. & Söderberg, E. (2010). Inledning. I A. Frih & E. Söderberg (Red), En bok om flickor

och flickforskning (ss. 9-33). Lund: Studentlitteratur.

Gemzöe, L. (2002). Feminism. Stockholm: Bilda.

Goldstein-Kyaga, K. & Borgström, M. (2009). Den tredje identiteten: Ungdomar och deras

familjer i det mångkulturella, globala rummet. Huddinge: Södertörns högskola.

Hall, S. (2005). Kulturell identitet och diaspora. I C. Eriksson, M. Eriksson Baaz & H. Thörn (red.). Globaliseringens kulturer - Den postkoloniala paradoxen, rasismen och “det

mångkulturella samhället”. (ss. 231-243). Nora: Bokförlaget Nya Doxa.

Hirdman, Y. (1990). Genussystemen. Demokrati och makt i Sverige: Maktutredningens

45

Hirdman, Y. (2001). Genus: Om det stabilas föränderliga former. Malmö: Liber.

Högdin, S. (2007). Utbildning på (o)lika villkor: Om kön och etnisk bakgrund i grundskolan. Doktorsavhandling, Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete.

Kahlin, L. (2008). Sociala kategoriseringar i samspel: Hur kön, etnicitet och generation

konstitueras i ungdomars samtal. Doktorsavhandling, Stockholms universitet, Institutionen för

nordiska språk.

Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Lundqvist, C. (2010). Möjligheternas horisont: Etnicitet, utbildning och arbete i ungas

berättelser om karriärer. Doktorsavhandling, Linköpings universitet, Institutionen för samhälls-

och välfärdsstudier.

Mattson, T (2010). Intersektionalitet i socialt arbete – Teori, reflektion och praxis. Malmö: Gleerups.

Neergard, A. (2006). I goda och dåliga tider: Invandrade kvinnors underordning. I D. Mulinari & N. Räthzel (Red), Bortom etnicitet: festskrift till Aleksandra Ålund (ss. 43-54). Umeå: Boréa. Prieur, A. (2002). Gender remix : On gender constructions among children of immigrants in Norway. Ethnicities, 53(2), 53-77.

Strandbu, Å. (2005). Identity, embodied culture and physical exercise : Stories from Muslim girls in Oslo with immigrant backgrounds. Young, 27(13), 27-45.

Tobin, D. D., Menon, M., Menon, M., Spatta, B. C., Hodges, E. V. E. & Perry, D. G. (2010) The Intrapsychics of Gender: A Model of Self-Socialization. Psychological Review, 117(2), 601-622. Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Wikström, H. (2007). (O)möjliga positioner: Familjer från Iran & postkoloniala reflektioner. Doktorsavhandling, Göteborgs universitet, Institutionen för socialt arbete.

46

Yuval-Davis, N. (2006). Risker med kulturalisering och multikulturalism. I D. Mulinari & N. Räthzel (Red), Bortom etnicitet: festskrift till Aleksandra Ålund (ss. 83-90). Umeå: Boréa.

Ålund, A. (2002). Sociala problem i kulturell förklädnad. I A. Meeuwisse & H. Swärd (Red),

47

Bilaga 1 - Intervjuguide

Familj

Skulle du vilja berätta om din familj? Hur är en bra mamma/pappa?

- Vilka ingår i din/en familj? Gränsen mellan familj och släkt? - Vad betyder din familj för dig?

- Hur tänker du dig din framtida familj?

- Är det viktigt vad din familj tycker om de val du gör?

- Vad är det för skillnad på relationen till familj/vänner/släkt?

Etnisk tillhörighet

Vad betyder det för dig att dina föräldrar kommer från ett annat land? Hur ser du på din etniska tillhörighet: svensk, ursprungslandets eller båda? Ursprungets betydelse

Vilken betydelse har ditt ursprung för dig i olika situationer? Finns det situationer då ursprunget blir mer viktigt?

Könstillhörighet

Tror du att ditt liv skulle se annorlunda ut om du var kille? Hur skulle du beskriva manlighet/kvinnlighet?

Vad skulle det innebära för dig att vara i en kärleksrelation med någon? Hur är en bra flickvän/pojkvän?

- Hur är det att vara tjej jämfört med att vara kille på de olika arenorna (skola/familj/fritid)?

48