Studiens resultat ger en inblick i hur uppfödarna vill se samarbeten mellan uppfödare och unghästutbildare. Svarsfrekvensen på 55 % är tillräckligt hög för att vissa tendenser skall kunna ses samt slutsatser dras.
Information om uppfödarna och deras verksamhet
Könsfördelningen på uppfödarna som svarat på enkäten är relativt jämn (35 % kvinnor och 51
% män), men på hela landets uppfödare är den motsatt, d.v.s. att de flesta uppfödare är kvinnor och en mindre del män. Medeluppfödaren i Sverige är inte längre lantbrukaren utan en kvinna i yngre medelåldern som har hästar som hobby (www.dn.se).
Ålder respektive geografisk utbredning över landet är dåligt fördelade. Åldersfördelningen kan ifrågasättas om den är representativ då 84 % av de svarande är över 50år. En orsak kan vara att åldersfördelning på de 100 uppfödare som enkäten skickades till inte kontrollerades före utskicket. En hypotes är att yngre uppfödare inte svarat på enkäten därför att de utbildar sina hästar själva och därmed inte känt sig berörda eftersom många frågor behandlar
samarbetet mellan uppfödare och unghästutbildare.
Flera av enkäterna adresserades till ett par där sedan endast den ena fyllt i enkäten vilket kan
utbildar hästen själv eller har ett annat jobb som gör att man kan satsa mer pengar på sin häst.
Har men bara ett sto i avel och det är hobbyavel kanske man vill ha en egen ridhäst för hobby av fölet och inte satsar mot samma avelsmål som större uppfödare.
Trots att hela 70 % av de svarande var från södra Sverige, tycker vi inte att det är så missvisande då vi anser denna del av Sverige vara den häst tätaste delen. Sydöstra Skåne (Simrishamn, Sjöbo, Tomelilla, Ystad, Skurup) har ett genomsnitt på 56 hästar/1000 invånare i regionen som helhet och i de hästtätaste områdena 111 hästar/1000 invånare, medan
riksgenomsnittet ligger på 25 hästar/1000 invånare (www.tomelilla.se).
Uppfödarnas greninriktning är ganska jämnt fördelad, hoppning 71 %, dressyr 65 %, fälttävlan 16 %.
Hur vill man se ett samarbete och hur ser ekonomin ut för utbildaren?
I fråga 6 i enkäten ombads uppfödarna ange vilket samarbete de vill ha med unghästutbildarna och hur mycket de är beredda att betala. Resultatet var delat, men vi kan se (figur 3) att 28st (vilket utgör 51 % av de svarande) anser det vara en bra lösning att skicka sin häst till ett utbildningsstall. De har angett månadspriser mellan 2000kr och 6250kr. Tolkningen är att de lägsta priserna är exklusive stallplats och foder medan de högsta är inklusive. För att få en inblick i om en unghästutbildare kan försörja sig genom denna variant av samarbete kan ett exempel med uträkning göras.
Om vi räknar med en uppfödare som är beredd att lägga ut 6000kr per månad för utbildning och stallplats utgår vi ifrån att utbildaren får 3000kr för arbetet. Man skall också komma ihåg att vi anger summor utan moms d.v.s. för den uppfödare som inte är näringsidkare och har avdragsrätt för moms så tillkommer 25 % (6000+moms=7500).
Uppfödarens kostnad per häst/månad: 6000 kronor Utbildarens lön för arbetet/häst/månad: 3000 kronor Stallplatsen per häst/månad: 3000 kronor
Om utbildaren har 8-9 hästar på utbildning och tar 3000kr för arbetet kan han/hon efter skatt och sociala avgifter räkna med en slutgiltig lön på runt 12 500kr, vilket är 50 % av en bruttolön på 25 000kr (25000kr/3000kr = 8,33hästar).
13st av uppfödarna har angett ett månadspris på 5000kr eller över (vi räknar med 2000kr för arbetet), vilket enligt uträkningen ovan skulle kräva 13 hästar i utbildning för samma lön, 12 500 efter skatt, (25 000/ 2000kr = 12,5hästar). Att ha 13 hästar i träning kräver att man har en medhjälpare som dessutom skall få lön för det arbete han/hon gör, och därefter blir
utbildarens lön väldigt liten att leva på.
Som vi såg i resultatet har 14st av uppfödarna har angett ett pris under 5 000kr och
medelpriset låg på 4 446 kr, vilket visar att det är väldigt få uppfödare som vill betala en lön som unghästutbildaren har en chans att leva på.
10st uppfödare har svarat att de vill att utbildaren skall komma hem till hästen. Av dessa 10 har 9st angett ett pris per gång. Medelvärdet av priset är 148kr (avrundar vi i uträkningen till 150kr). Om vi räknar med 21 arbetsdagar per månad och utbildaren skall ha en månadslön på 12 500kr (räknat på 50 % av en bruttolön på 25 000kr) bör han/hon rida/utbilda 8 hästar per dag (25 000 kr/150 kr/21 dagar = 7,9 hästar). 6st uppfödare av de 9 har angett ett pris över 150kr per gång.
Räknar man med att utbildaren skall åka hem till uppfödaren tillkommer bl.a. färdkostnader
som kanske står i tre eller flera olika stall. Det skulle däremot fungera om utbildaren har fler större stall som han/hon inriktar sig på så man slipper åka till fler stall på samma dag.
Eftersom vi ser att unghästutbildaren inte hinner med att utbilda så många hästar som det krävs för att han/hon skall få ut en lön som går att leva på måste man se till andra möjligheter.
Annars kan det ses som olönsamt att överhuvudtaget utbilda sig inom området.
Ett förslag är att de utbildade unghästutbildarna inte lägger ner all sin tid på att rida och utbilda hästar utan utbildar ägare, ryttare och uppfödare. Genom att man koncentrerar sig på att sprida kunskapen till människorna kring hästarna kan man spara tid i form av att hålla kurser och lektioner för flera personer på en gång. Därefter får de utföra arbetet själva och utbildaren kommer hem till uppfödaren och checkar av hur det gått och ger hjälp och vägledning.
I enkäten där uppfödarna har kommit med egna förslag på förbättring inom unghästutbildningen har man bland annat i kombination med utbildning önskat
försäljningstillfällen, auktioner, och löshoppningstillfällen med hjälp och under ledning av utbildade personer. Detta tror vi är något som unghästutbildarna skall utnyttja. Genom att man arrangerar gemensamma träffar och utbildar hästägarna får man in mer pengar på kortare tid och slipper en del färdkostnader.
Vilken hjälp vill uppfödarna ha av unghästutbildaren?
Vilken hjälp uppfödarna vill ha av unghästutbildaren är varierande, men som man ser i figur 4, vill de flesta ha hjälp med sadeltämjning och vidareutbildning till 3års test,
kvalitetsbedömning och även försäljning. Vi kan även se att det är flera av uppfödarna som utbildar sina hästar själva eller har utbildare i familjen.
Bland uppfödarnas egna kommentarer och alternativ är det blandade önskemål, från att man endast vill att utbildaren sitter på hästen de första veckorna till att man vill ha hästen utbildad till championat och tävlingar. Långsiktig utbildning för hållbara hästar och hjälp med
förmedling är även några av önskemålen. Att i aveln och utbildningen av hästarna värdera hållbarheten så högt kan antas vara ett modernare tankesätt, eftersom hästarna tidigare var grövre än idag. Man har förädlat hästen väldigt mycket (ädlare extremiteter och högre/större från att ha varit grövre och mindre), och sedan upptäckt att hållbarheten är en viktig del om bör beaktas för att aveln skall kunna fortsätta i positiv riktning. Hållbarheten betonas starkt inom unghästutbildningarna på Flyinge, och de unga utexaminerade utbildarna bör ha detta med sig i arbetslivet och sprida information och kunskap hos hästfolket. Denna kunskap bör man utnyttja då man marknadsför sig som unghästutbildare eftersom det är viktigt och respekteras av uppfödarna.
I figur 5 redovisas den tid uppfödarna anser vara rimligt att rida in en unghäst. Hela 47 % tycker att 1-2 månader är rimlig tid, vilket även överensstämmer med kursmålet för t.ex.
hippologutbildningens kurs i ”sadeltämjning och inridning av unghäst” som är 10 veckor lång. 22 % av uppfödarna som svarat på enkäten anser att 2-4 veckor är en rimlig tid. Vi har även fått svar från 2 veckor upp till 3-4 månader. Många uppfödare kommenterar vid denna fråga och även andra frågor i enkäten vikten av att man tar hänsyn till varje individ. Detta är intressant och viktigt att man verkligen tar hänsyn till individen. Som alla vet behöver vissa hästar längre tid på sig för att växa, mogna och bli redo för olika uppgifter. Det är viktigt att
Hur skall utbildarna hitta jobb och livnära sig på unghästutbildning?
De flesta uppfödare har angett sig känna till mellan 6 och 15 professionella unghästutbildare, vilket vi anser kan vara rimligt. Men vi undrar i flera fall hur uppfödarna definierar
professionell unghästutbildare. Vi bad inte uppfödarna ange om de unghästutbildare de känner till har någon speciell utbildning eller examen, vilket hade kunnat ge ett annat resultat och möjlighet till säkrare slutsatser. Vi tror att det hade gett ett annat resultat eftersom det är många unghästutbildare som inte har någon egentlig utbildning eller examen utan kallar sig unghästutbildare ändå för att de har inriktat sig på unghästar. Men det behöver ju inte betyda att de inte har den kunskap som behövs för att utbilda den unga hästen. Om man väljer att vända sig till en unghästutbildare utan utbildning tar man en risk att man inte vet varifrån han/hon har fått sina grunder. Väljer man däremot en unghästutbildare som utbildat sig på t.ex. Flyinge kan man kontrollera vilket system som lärs ut där och vet vilken kunskap utbildaren har och vilka metoder han/hon använder sig av.
För unghästutbildare och uppfödare tror vi att det är A och O att ha ett brett kontaktnät.
Utbildarna bör utöver eventuell examen även kunna visa upp meriter och att de har erfarenhet och rätt attityd och personlighet för att utbilda unghästar för att vara i uppfödarnas intresse.
Detta påpekar flera av uppfödarna i sina kommentarer till frågan ”Om ni anställer eller samarbetar med en unghästutbildare, vad prioriterar ni?”. I figur 11 redovisas resultatet av denna fråga, där man kan se att 64 % av uppfödarna prioriterar erfarenhet och meriter hos unghästutbildaren.
Vi tycker att det skulle vara bra med ett direkt kontaktnät mellan uppfödarna, utbildningarna och unghästutbildarna (både nya och äldre erfarna) för att underlätta ett samarbete. Många uppfödare vill ha utbildare med erfarenhet och meriter (64 %) men tänker kanske inte på hur mycket kunskap det finns hos lärare på t.ex. Flyinge som de lär ut till eleverna. Det kan kanske kännas lite riskfyllt för en uppfödare att anställa en nyutexaminerad KY
unghästutbildare (första utexamineringen sker i juni 2007) eller hippolog men man bör tänka på att studenterna är fulla av färsk information och kunskap. De uppfödare som vill ha unga talanger kanske inte hittar dem så lätt, i detta fall tror vi att utbildningarna borde få mera uppmärksamhet och ha tillgänglig information.
Att unga utbildare med färre meriter och mindre erfarenhet inte är så eftertraktade enligt vår undersökning, tror vi kan ha påverkats av åldersfördelningen på dem som svarat på enkäten.
En stor del av de svarande är män över 50 år, och kan då tänkas ha en syn på
unghästutbildningen som eventuellt avviker från det som lärs ut i dagsläget. En sak som man kanske ska komma ihåg är att man lär så länge man lever och man måste börja någonstans.
Eftersom de flesta uppfödare prioriterar utbildare med erfarenhet framför unga examinerade måste de unga hitta en väg att komma fram och bli upptäckta. Det är viktigt för de nya utbildarna att göra sig sedda och låta folk få veta mer om utbildningen de har bakom sig. Alla uppfödare har ju inte råd att få sina unghästar utbildade hos de mest meriterade och kända ryttarna, utan en hel del måste söka sig till billigare alternativ.
Fördelar som vi tror unga utexaminerade unghästutbildare bör göra reklam för är att man i dagens utbildningar sätter stor vikt på säkerheten för både ryttare och häst, samt att man har ett genomgående system i utbildningen som många känner till. Att ha ett strikt system i utbildningen borde vara guld värt för ägare och de ryttare som skall ta över hästen senare. Då man vet hur hästen är hanterad och om det uppstår problem är det inte bara en ryttare som kan lösa det. Det kan bli problem om en väldigt skicklig proffsryttare rider en häst som sedan
enorm skicklighet hos ryttaren. En välutbildad häst skall fungera med nästan vilken ryttare som helst. Det gör det lättare för uppfödaren att sälja hästen om den är okomplicerad och det inte blir för stor omställning från t.ex. proffs till hobbyryttare.
Slutsatser
45 % av de 55 uppfödare som svarat på enkäten anser att det behövs fler unghästutbildare i Sverige. Då kan man tycka att det enligt denna enkätundersökning finns en efterfrågan och därmed behövs utbildningar inom området. Men eftersom hela 35st av de 55 uppfödarna prioriterar erfarenhet och meriter hos en unghästutbildare tyder det på att en nyutexaminerad unghästutbildare har svårt att hitta tillräckligt mycket jobb för att försörja sig. Enkäten visar också att betalningsviljan är relativt dålig och i många fall skulle unghästutbildaren behöva ha 17 hästar på utbildning för att få en netto lön på 12 500kr vilket är orimligt. Vår slutsats är att de som utbildar sig måste vara beredda på att marknadsföra sig och hitta olika och kanske nya möjligheter och lösningar för att försörja sig. Ett exempel skulle kunna vara kurs- och
handledningsverksamhet inom unghästutbildning där unghästutbildaren kan ta ett övergripande ansvar för ett större antal hästar och därmed skapa en rimlig ekonomi i sin verksamhet.
Vidare forskning inom ämnet
För vidare studier inom ämnet kan det vara intressant att välja ut några professionella unghästutbildare och rikta undersökningen till deras syn på arbetsmarknaden inom unghästutbildning.
Eftersom vi har begränsat vår studie till halvblodsuppfödare kunde det vara intressant att även se på marknaden som unghästutbildare inom andra raser. Vi tror dock att de flesta ponnyraser utbildas av t.ex. uppfödarna själva (familjemedlemmar), duktiga elever på ridskolor, ridlärare, eller någon duktig mindre ryttare i närheten. En utexaminerad hippolog (stallchef och
ridlärare) har ju en kurs i Hantering och sadeltämjning av unghäst från första året. Men vi tror att marknaden och efterfrågan inom andra raser inte är tillräckligt stor för att man skall kunna försörja sig endast på det, utan då kombinera det med ett annat jobb.
Om man även hade frågat/intervjuat några professionella unghästutbildare med flera års erfarenhet om deras syn på samarbetet och arbetsmarknaden inom området hade vi kunnat dra flera slutsatser och fått säkrare svar på våra frågeställningar.
Litteraturförteckning
Fredricson, J. & Andersson, I. 2006. Utbildning av den unga hästen. ICA Bokförlag, Västerås.
Fredricson, J. & Engman, J. 2002
.
Flyingemodellen. (Informationsbroschyr från Flyinge AB).Flyinge.
Hartman, S. 2003. Skrivhandledning för examensarbeten och rapporter. Natur och kultur, Falun.
Malmfors, B. 1982. Vetenskapligt skrivsätt. Pedagogiskt utvecklingsarbete nr7. SLU Uppsala.
Nauclér, L-G. & Olofsson, A. 2005. Hästföretagaren - att starta och driva företag inom hästnäringen. Liber, Malmö.
SLU hippologprogrammet. 2005/2006. Hippologprogrammet - Studiehandbok. SLU Uppsala.
Elektroniska källor
www.flyinge.se (hämtad 27/01-2007) www.ridsport.se (hämtad 27/01-2007) www.asvh.se (hämtad 27/01-2007) www.dn.se (hämtad 25/05-2007) www.tomelilla.se (hämtad 25/05-2007) Personliga meddelanden
A-tränare i fälttävlan, f.d. utbildningschef på Flyinge AB J. Jönsson. 2007. Flyinge.
Bilaga 1
Enkätundersökning
Uppfödare
Enkät till uppfödare
HEJ !
Vi är två studenter på hippologprogrammet, inriktning stallchef, på Flyinge. Under vårt andra år gör vi, Johanna Hommas och Malin Johansson, ett fördjupningsarbete (5poäng). Vårt ämne är ”Unghästutbildare – efterfrågan och arbetsmarknad”.
Grundsyftet med arbetet är att ta reda på om det finns en arbetsmarknad för unghästutbildare och om man kan försörja sig på det.
Vill Ni, utvalda uppfödare, vara vänliga och svara på vår enkät, tack på förhand!
Kryssa i vid frågorna, och skriv gärna övriga synpunkter på raderna under.
Uppgifter om dig som svarar på enkäten:
1. Kön: Man Kvinna
2. Ålder: 20-30 30-40 40-50 50-60 60Æ
3. I vilken omfattning bedriver ni er verksamhet?
Antal ston i avel _____________________
Antal stamboksförda ston _____________
Antal föl per år ______________________
4. Var i Sverige har du din verksamhet?
Norra Sverige Mellan Sverige Södra Sverige
5. Inriktning: Hoppning Dressyr Fälttävlan 6. Hur vill ni samarbeta med unghästutbildaren?
utbildaren kommer hem till er
Hur många dagar i veckan? _____________
Hur mycket är ni beredda att betala för detta (anges per gång/vecka/månad, stryk under tillämpligt) _____________
ni åker med hästen till utbildaren
Hur många dagar i veckan? _____________
Hur mycket är ni beredda att betala för detta (anges per
ni har en anställd unghästutbildare till er verksamhet Lön/månad:__________________________
heltid halvtid
timlön, antal timmar/dag: _____________
har utbildare i familjen annat alternativ:
___________________________________________________________________________
7. Vilken hjälp vill du ha av din unghästutbildare?
sadeltämja till 3års test
kvalitetsbedömning försäljning
annat mål?
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
8. Hur lång tid tycker ni är rimligt för att rida in en unghäst?
(Rida in: sadeltämja och kunna ridas i skritt, trav och galopp)
2 veckor
2-4veckor
1-2 månader
3-4 månader
annat alternativ? ________________________________________
9a. Hur många professionella unghästutbildare känner du till?
________________________________________________________
b. Var finns dessa? ________________________________________________________
10. Hur går ni till väga när ni vill ha kontakt med en unghästutbildare?
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
_______________________________________________________
Sverige? Ja Nej
12. Om ni anställer eller samarbetar med en unghästutbildare, vad prioriterar ni?
lång erfarenhet, framgångsrik vid visningar (t.ex. Breeders och Falsterbo)
utbildning med examen (t.ex. KY, Hippologen alternativt beridarexamen)
någon modig som bor nära
egna alternativ. Varför?
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________
13. Hur skulle du vilja se ett samarbete kring unghästutbildningen i Sverige?
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
__________________________________
TACK FÖR VISAT INTRESSE!
Johanna Hommas & Malin Johansson
Bilaga 2
Kommentarer till enkäten
Fråga 7: Vilken hjälp vill du ha av din unghästutbildare?
- ”hästarna ska oftast säljas från föl och uppåt. Det skulle behövas hjälp med
förmedling, men det är svårt, särskilt med hästar 0-3år. Det (förmedlingen) blir ofta dyr i förhållande till vad det kostar att föda upp unghästar.”
- ”sitter på hästen de tre första gångerna så att man ser att hästen beter sig sunt.”
- ”långsiktig utbildning för att få hållbara hästar.”
- ”hästen ska ridas.”
- ”vi utbildar och visar inom familjen från fölvisning till resultat i svår klass.”
- ”inridning och tävling. Rida och hålla igång de som blivit inridna för en mindre summa. Eventuellt tävla senare.”
- ”championaten och tävlingar.”
- ”jag utbildar mina unghästar i den mån jag kan själv.”
Fråga 8: Hur lång tid tycker ni är rimligt för att rida in en unghäst?
(Rida in: sadeltämja och kunna ridas i skritt, trav och galopp)
- ”lämpligt att tömköra och sadla redan som 2-åring, och en lätt ryttare sitter upp någon gång, då mognar hästen i huvudet.”
- ”beroende av häst.”
- ”vi gör ett bra grundjobb. Mycket lydnadsträning. Ptroo…-ska vara stanna!! Sen är det mycket enkelt att rida in en häst. Om de är snälla!”
- ”beroende på vilken häst.”
- ”väldigt individuellt.”
- ”beror mycket på vilken unghästutbildare man anlitar eller vilken häst det gäller.
Mycket individuellt.”
- ”vissa unghästar med nerv tar längre tid och det får de.”
- ”vi har ett system från och med 2,5 år med tömkörning, longering + det ”övriga”.
Ingen stress viktigt.”
- ”beror helt på hästen, men minst 1,5 månad.”
- ”vill helst göra det under lång period så de får vila och mogna under tiden.”
- ”avgörs av utbildaren.”
- ”det varierar från häst till häst. Olika individer.”
- ”fem till tio gånger. Sedan kan inridning och utbildning påbörjas, ett arbete på två till fyra år.”
Fråga 9a: Hur många professionella unghästutbildare känner du till?
- ”som tar emot hästar kan jag räkna upp många. Hemma finns också. Allt är en kostnadsfråga!”
- ”Jan Brink, Minna Telde och Adriana som finns hos Minna.”
- ”ett tiotal bra finns det som är riktigt bra.”
- ”avses sådana som Jan Brink och Jens Fredricsson så känner vi dem väl.”
Fråga 10: Hur går ni till väga när ni vill ha kontakt med en unghästutbildare?
- ”har en på fast basis. Övriga kontaktas vi behov.”
- ”frågar vänner och bekanta vilka de kan rekommendera.”
- ”använder ej professionella, använder hästspekulanter.”
- ”det har vi redan, vi väljer en ryttare som passar bra till respektive häst. När det gäller sadeltämjning använder vi en lämplig person 1 – 1,5 månader efter betet.”
- ”ringer till en som jag vet är kompetent. Bedömer hästens svårighetskrav själv och väljer person som jag vet lyckas med just den hästen. Väger som tung post in temperament och ridbarhet i min avel.”
- ”har inte haft behov att ta kontakt då vi har inom familjen. Brukar vid förfrågan lämna namn + ev. telefonnummer till dem som bor nära den som frågar.”
- ”har inte haft behov att ta kontakt då vi har inom familjen. Brukar vid förfrågan lämna namn + ev. telefonnummer till dem som bor nära den som frågar.”