• No results found

Analysarbetet i avhandlingen görs i två steg. I vart och ett av de kapitel vari de olika interventionerna beskrivs gör jag i kapitlets senare del först en analys med hjälp av arbetsrättslig metod och därefter en kritisk diskursanalys av materialet. Analyserna siktar till att besvara delfrågorna om vilka värderingar som interventionen byggde på och vilka tankemönster som styrde genomförandet. Även delfrågan om vilket stöd som interventionen erbjöd för aktörer, som velat arbeta för att nya värderingar om kvinnors och mäns arbete skulle få fotfäste, söker jag besvara. I kapitlet om Arbetsdomstolens rättspraxis är det den fjärde delfrågan om tankemönster till grund för domstolsavgörandena och dessas effekter som behandlas.

Dessa analyser i kapitlen 5, 6, 8, 9 och 10 ger till resultat att jag identifierar ett antal faktorer som haft betydelse för resultatet. Faktorerna är på olika sätt sammantvinnade med varandra. Ett mönster kan iakttas. Slutsatserna utifrån ”kapitelanalyserna” utgör sedan basen för den fortsatta analysen i kapitel 11 där jag tillämpar valda teorier om normer, kön och makt. Det betyder att den inledande texten i kapitel 11 har karaktär av en sammanfattning av det första analysskedet.

Här följer nu en beskrivning kapitel för kapitel av innehållet i avhandlingen.

I inledningskapitlet ger jag en bakgrund till och motiverar varför jag valt mitt forskningsämne. Jag anger syfte och frågeställningar, redovisar källor, texturval och avgränsningar samt relaterar min undersökning till tidigare forskning.

I kapitel 2 anger jag de teorier och metoder som jag valt att tillämpa och motiverar mina val. Jag beskriver på vilka frågor i avhandlingen som jag använder respektive teori och anger också när jag inte använder en teori fullt ut. Det senare gäller normteori där det specifikt är forskningsresultat om intervenerande normer som jag använder mig av.

Metoderna, arbetsrättslig analys och kritisk diskursanalys, har valts för att svara mot de teoretiska utgångspunkterna för avhandlingsarbetet och för att passa materialet. I bägge analysmetoderna är det språket som står i förgrunden Med diskursanalys kan avtäckas tankemönster/diskurser som styr olika ställningstaganden och som inte kommer till synes i en analys med arbetsrättslig metod. Jag anger hur jag använder diskursanalytisk metod i relation till arbetsrättslig metod.

Kapitel 3 innehåller en historik, där jag genom att redovisa Arbetsdomstolens domar om kvinnors arbete och dess värde i förhållande till mäns arbete beskriver de normer som gällde för bestämmande av löner innan frågorna om lika lön för lika och likvärdigt arbete blev aktuella på 1950-talet och tvingade fram ställningstaganden, dels från arbetsmarknadens parter och dels från riksdag och regering. Syftet med historiken är att tillhandahålla en mätsticka med vars hjälp det blir möjligt att göra jämförelser mellan gammal och ny norm och studera möjligheterna till stöd för interventionen.

I kapitel 4 beskrivs ILO-konventionen nr 100, dess framväxt och innehåll samt den svenska delegationens ställningstaganden i samband därmed.

I kapitel 5 skildras SAFs och LOs gemensamma utredningsarbete och den överenskommelse mellan dem som lade grunden till genomförandet av konventionen.

Jag beskriver förändringen av kollektivavtalen inom textil- och beklädnadsindustrins avtalsområden. Kapitlet består dels av en beskrivande del och dels av en analys av de texter som angav principerna för genomförandet. En jämförelse görs mellan ILO-konventionens norm och den norm som blev resultatet av SAF-LO-överenskommelsen på granskade avtalsområden.

Kapitel 6 handlar om hur likalönenormen fick ny aktualitet, när Kvinnokonventionen ratificerades 1980 samtidigt som den första jämställdhetslagen efter segslitna debatter i riksdagen trädde i kraft. Förslaget att reglera könsdiskriminering i lag möttes av starkt motstånd från arbetsmarknadens parter. Efter genomgång av innehåll i jämställdhetsavtal och lagregler analyserar jag vilka tankemönster som låg till grund för lönediskrimineringsförbudets utformning. Analysen görs först med tillämpning av arbetsrättslig metodik och därefter med diskursanalys. En jämförelse görs mellan Kvinnokonventionen och jämställdhetslagen. I kapitlets sista avsnitt besvarar jag de delfrågor som angetts inledningsvis och som handlar om värderingarnas innehåll, lagteknisk konstruktion och stöd för förändring i den intervenerande regeln.

I kapitel 7 ges en översikt över EU-rättens grundläggande bestämmelser om könsdiskriminering. Ett urval av EU-domstolens domar om lönediskriminering refereras. Min avsikt är att kortfattat beskriva några viktiga EU-rättsliga principer för att därigenom skapa en referensram, när i följande kapitel anpassningen till EU-reglerna ska behandlas. Diskussionen om eventuella avvikelser mellan EU-rätt och

svensk lag sker i dessa senare kapitel. Kapitel 7 ska därför endast ses som en introducerande orientering till de följande kapitlen.

I kapitel 8 och 9 beskriver jag hur kampen mellan gammal och ny norm fortsätter.

Det är liksom förut det ideologiska innehållet i lagreglerna som är i fokus och frågan gäller om likalönenormen fått något genomslag i de omformulerade lagreglerna.

Regeringen lät utvärdera den första jämställdhetslagen och upprepade försök gjordes dels att anpassa lönediskrimineringsförbudet till EU-rätten, dels att ge stöd åt likalönenormen genom förstärkta tillsyns- och sanktionsmöjligheter i lagen. I kapitel 8 behandlas lagrevisionerna 1992 och 1994 medan kapitel 9 belyser förändringarna i lagstiftningen 2001 och 2009. Liksom i kapitel 6 är det frågorna om värderingarnas innehåll, den lagtekniska konstruktionen och stödet för förändringsarbete som jag söker besvara först med arbetsrättslig analys och därefter, utifrån resultatet av denna första analys, med diskursanalys.

I kapitel 10 behandlas Arbetsdomstolens bedömning av tvister i anledning av ILO-konventionens genomförande 1960 – 1965 och därefter domarna om lika lön för lika och likvärdigt arbete där lagens förbud mot lönediskriminering åberopats. Beslut från den nämnd som haft att pröva frågor om vitesförelägganden för åsidosättande av lagens bestämmelser om kartläggning och analys av löneskillnader uppmärksammas också. Referaten av domar och beslut analyseras utifrån frågeställningar om vilken norm som styrt utfallet och vilka konsekvenser detta fått.

Genom analyserna i kapitel 5, 6, 8, 9 och 10, där jag undersöker det ideologiska innehållet i de nya bestämmelserna, får jag fram ett kunskapsunderlag som jag använder för att bedöma hur mötet mellan gammal och ny norm har avlöpt och vilka faktorer som gjort sig gällande i kampen mellan dessa.

I kapitel 11 bygger jag vidare på detta kunskapsunderlag och ställer frågan om det finns ett mönster i dessa faktorer. Joan Ackers teori om klass och kön och hennes begrepp inequality regime prövas för att få en förståelse för hur ojämlika löner skapas och återskapas på arbetsplatsnivå. Jag återkommer här till Arbetsdomstolens domar, både de som avser tid före jämställdhetslagens ikraftträdande 1980 och de som avser tid därefter och som behandlats i kapitel 10. Nu handlar det inte om Arbetsdomstolens tolkning av lönediskrimineringsförbudet i berörda domstolsutslag utan om att med ledning av vad som framkommit i målen avtäcka könsrelaterade praktiker och processer på de arbetsplatser där tvisten om ojämlika löner uppstått. Jag tillämpar Ackers teori för att få en belysning ur genussynpunkt av lönesättningen på den aktuella arbetsplatsen, en lönesättning som kärandeparterna bedömt stå i strid med lönediskrimineringsförbudet i lagen men som, när det gäller tiden efter 1980, i nio av de tio prövade fallen ansågs vara utan samband med kön.

I följande avsnitt övergår jag till att med hjälp av Pierre Bourdieus handlingsteori och J S Tambiahs analys av ritualer granska makten över avtals- och lagbestämmelser. Jag

belyser utifrån Bourdieus teori om fält, habitus, doxa och symboliskt kapital samspelet mellan aktörer och struktur. Det ska ge en fördjupad syn på arbetsmarknadens parters roll i normkonflikten men också på relationen mellan staten och arbetsmarknadens parter. Utifrån avhandlingens slutsatser pekar jag slutligen på ett antal problem som måste lösas om normen om lika lön för lika och likvärdigt arbete ska få fotfäste på arbetsmarknaden.