En intern granskning av HSL-journaler har genomförts under 2016 i alla SÄBO enl LOV och i 84% av SÄBO enligt LOU inklusive korttidsvården. Även inom LSS har gransking gjorts och på 75% av dagverksamhet för äldre. Granskningarna visar på varierat resultat och de förbättringsområden som är vanligast är brist på vårdplaner, omvårdnadsdiagnoser och aktuella status.
Antalet avvikelser gällande dokumentation har varit 15 st (2st 2015) den vanligaste är brist på dokumentation och någon enstaka felaktig dokumentation. Avvikelser
gällande informationsöverföring var 47 st (11st 2015). Detta gäller både information mellan vårdgivare och inom organisationen, MAS förväntar sig att dessa avvikelser kommer fortsätta att stiga då det är ett enormt mörkertal.
Flera verktyg finns för att säkerställa och underlätta informationsflödet. Nationell patientöversikt (NPÖ) är en databas som samlar information från olika journalsystem.
Här kan man som vårdgivare logga in för att läsa varandras journaler. Det är dock inte fullständigt då alla vårdgivare inte är med i systemet än samt att
läkemedelsförskrivning finns inte tillgänglig i Stockholms län. Take Care är det journalsystem som flest vårdgivare inom landstinget använder i Stockholm idag.
Läkarorganisationer för SÄBO i Sollentuna använder detta samt de flesta stora sjukhusen. Att få läsbehörighet i det systemet skulle bidra till att göra vården i kommunen säkrare. ICF är en struktur för att skriva journaler som används i hela Europa. Sverige behöver anpassa sina system efter detta då det kommer vara ett krav från socialstyrelsen inom en snar framtid (2107-18). Tekniska problem har funnits under året gällande anslutning till NPÖ och tillgång till läsbehörighet i Take Care.
Är verksamheten kopplad till Nationella Patientöversikt (NPÖ)
Har verksamheten läsbehörighet i Take Care?
Dokumenteras HSL-journalen enligt ICF?
LSS Rehab & Hälsa dokumenterar enligt ICF men har inte tillgång till Take Care eller NPÖ. Dagverksamhet för äldre har inte tillgång till NPÖ eller Take Care och
dokumenterar inte enligt ICF.
Analys: Ingen förändring har skett i dessa områden under 2016 i jämförelse med 2015. AB SOLOM är på gång att införa ICF i sina SÄBO under 2016. Ett av de största riskområdena är informationsöverföring mellan vårdgivare. Information som inte kommer fram eller som är felaktig. Vården står inför flera problem i vårdkedjan då det finns två huvudmän. Datainspektionen och rådande lagstiftning gör det väldigt svårt att
19%
81%
Alla SÄBO inkl korttids
Ja Nej
12%
88%
Alla SÄBO inkl korttids
Ja Nej
6%
94%
Alla SÄBO inkl korttids
Ja Nej
föra över information mellan dessa huvudmän, elektronisk överföring är nästan omöjlig. NPÖ är ett försök till att lösa detta. Systemet är dock inte tillförlitligt än. Att få läsbehörighet i Take Care är möjligt men kräver avtal mellan leverantör av systemet och utförare. Det tillkommer här också en del nya ansvarsområden för exempelvis loggkontroller och kostnader för support. Flera SÄBO har under 2015 påbörjat
införandet av NPÖ och Take Care men har problem med olika tekniska lösningar som tyvärr inte löst sig under 2016. MAS anser att det vore bra om SÄBO och LSS Rehab
& Hälsa hade läsbehörighet i Take Care och förordar starkt att de bör ha tillgång till detta system.
Goda exempel: Minerva har lyckats lösa problematiken kring läsbehörighet i Take Care och har nu tillgång till detta.
Förbättringsområden:
• ICF behöver införas i samtliga verksamheter under 2017-18
• Fortsatt arbete med att få läsbehörighet i Take Care
• Öka antalet avvikelser som skrivs gällande dessa två områden, mörkertalet är stort
• Ökad samverkan med återkoppling av avvikelser gällande informationsöverföring med landstinget
• Införa standardiserade vårdplaner
Inkontinens
Inkontinens är ett stort omvårdnadsområde i våra verksamheter. Många individer använder olika former av inkontinensskydd. 75 % av våra äldre i SÄBO har urininkontinens och då är inte de individer medräknade som har kateter. Detta är samma siffra som under 2015, ingen förändring har skett. I våra SÄBO har 8% (7 % 2015) KAD (kvarliggande urinkateter). Sammantaget betyder det att 83 % av våra patienter i SÄBO behöver hjälp med sina inkontinensbesvär på något sätt.
Sjuksköterska ska alltid ordinera och utvärdera inkontinensskydd individuellt och läkare ordinerar kateter. Alla katetrar ska bytas regelbundet och detta sköts av sjuksköterska. Inkontinens och kateterbruk är stora riskfaktorer för att utveckla
urinvägsinfektioner. För att ordinera och utvärdera inkontinensskydd krävs kompetens kring problematiken och hjälpmedel. Flera av patienterna är även dubbelinkontinenta, det betyder att man är både urin- och avföringsinkontinent. Sex patienter hade under 2016 tarmstomi och en hade nefrostomi i SÄBO enligt LOU.
Inom LSS-verksamheterna förskrivs inkontinensskydd individuellt av sjuksköterska med förskrivningsrätt/utbildning i inkontinensvård i samtliga verksamheter. Rutin finns dock inte för att kartlägga urinläckage/inkontinens. Dagverksamheterna för äldre har sammanlagt 13 individer som de hjälper med toalettbesök eller byte av
inkontinensskydd, detta är en fördubbling i jämförelse med 2015. De individer som deltar i dessa verksamheter får sina skydd förskrivna av landstinget då de bor i eget hem.
Finns rutin för att klarlägga om urinläckage (inkontinens) förekommer?
Förskrivs inkontinenshjälpmedel individuellt av sjuksköterska?
Finns sjuksköterska som har utbildning i inkontinensvård/förskrivning i verksamheten?
Analys: Inkontinens är ett stort område som behöver hög kompetens. Under 2016 satsade vård- och omsorgskontoret stimulanspengar på att utbilda 10 sjuksköterskor i inkontinensvård på Sophiahemmets högskola (7,5hp) och vi har förbättrat värdet i samtliga tre parametrar som beskrivs ovan. MAS har från och med 2017 krav på att
14 2
Alla SÄBO inkl korttids
Ja Nej
12 4
Alla SÄBO inkl korttids
Ja Nej
11 5
Alla SÄBO inkl korttids
Ja Nej
alla verksamheter ska ha en sjuksköterska med inkontinensutbildning. Det används många olika hjälpmedel och dessa ska vara individuellt anpassade efter patientens behov. Kostnaden för dessa hjälpmedel är relativt hög och därför är det både
kostnadseffektivt och patientsäkert att satsa på utbildning inom området. Verksamheter som satsar på kompetensutveckling och struktur i sitt arbete med dessa frågor har mycket att vinna i både pengar och mänskligt lidande. Att använda sig av
inkontinensombud som samverkar med sjuksköterska kan vara en väg att öka samverkan i inkontinensarbetet.
Goda exempel: Ribbings backe har en välfungerande rutin för att arbeta kring inkontinensfrågor, i verksamheterna finns sjuksköterskor med
utbildning/förskrivningsrätt för inkontinensskydd och alla hjälpmedel förskrivs individuellt av sjuksköterska. Här arbetar man aktivt för att avveckla KAD i så stor utsträckning som möjligt.
Förbättringsområden:
• Alla inkontinenshjälpmedel ska förskrivas individuellt av sjuksköterska
• Det ska på alla SÄBO finnas sjuksköterska med utbildning (minst 7,5hp) i inkontinensvård/förskrivningsrätt
• Inkontinensutbildning för all personal bör vara ett löpande inslag i alla verksamheter
• Alla SÄBO ska ha en rutin för att klarlägga om inkontinens förekommer