P RODUKTER OCH PRODUKTION

I dokument Dominerande frivillig information på Stockholmsbörsen (sidor 39-0)

5. RESULTAT

5.8 P RODUKTER OCH PRODUKTION

Då de undersökta företagen skiljer sig åt i vilken typ av verksamhet de bedriver var innehållet i den här kategorin varierande. Vi definierade även tjänster som produkter då flera av företagen endast erbjuder deras tjänster till deras kunder. Produktion definierades som produktion av produkter och utveckling av nya tjänster. Resultatet baseras på tabell 3 och 4 samt bilaga 1-10.

Vad företagen redovisade om produkter och produktion skiljde sig i hög grad. Kategorin fick 18 poäng som ojämnt fördelades på de tio olika företagen då standardavvikelsen blev 2,86.

Castellum, Handelsbanken, Investor, Kinnevik, Latour och Tele2 fick 0 poäng. Telia var inte långt därefter med 1 poäng. Företaget som återigen utmärkte sig var SAS med 8 poäng. De två återstående företagen, Axfood och Volvo, hade 4 och 5 poäng.

5.9 Företagsvärden

Resultatet baseras på tabell 3 och 4 samt bilaga 1-10. Under denna rubrik fann vi relativt lite frivillig information i årsredovisningarna. Information som klassificeras som företagsvärden är upplysningar om företaget som inte uppfyller kriterierna för att vara med i balans- och resultaträkningen.

Företagen presenterade värden såsom antal medarbetare i olika sektioner, hur många varor och tjänster de har totalt, både nationellt och internationellt eller hur många kontor de har. De redovisade även hur många användare/kunder de har årligen/veckovis och dagligen. Några företag hade även benägenhet att visa kunders finansiella värden.

Kategorin erhöll 17 poäng. Dessa var relativt jämnt fördelade då medelvärdet var 1,7 och standardavvikelsen 1,25. Inget av företagen fick mer än 4 poäng.

Volvo och Latour var de enda företagen som inte redovisade några företagsvärden som inte passade in i balans- och resultatrapporten och fick därav 0 poäng vardera. SAS var det företaget som redovisa mest företagsvärden bland de undersökta företagen och fick 4 poäng.

5.10 Finansiell information om branschen

Finansiell information om branschen motsvarar kategorin finansiell information om företaget gällande vilken typ av information vid sökte men det som presenterades skall antingen vara riktat mot branschen i stort eller avgränsade områden. Resultatet baseras på tabell 3 och 4 samt bilaga 1-10.

Enbart fyra företag redovisade finansiell information om branschen. Tre av dem, Axfood, Handelsbanken och SAS tilldelades endast 1 poäng vardera. Castellum erhöll 5 poäng, vilket ger kategorin 8 poäng totalt. Det gör den till näst minst dominerande kategorin. Standardavvikelsen för kategorin blev 1,55.

Samtliga av de undersökta företagen redovisa någon typ av information gällande branschen men kunde inte klassas som finansiell. Informationen sammanställdes under andra kategorier.

5.11 Konkurrenter

Konkurrenter avser en av företagets intressenter, vilket vi tog i hänsyn till i kategorin

“intressentrelationer”. All information vi fann relaterat till företagens relation till specifikt den intressenten hänförs till denna kategori. Konkurrenters för- och nackdelar eller neutral information gällande togs upp under denna rubrik. Resultatet baseras på tabell 3 och 4 samt bilaga 1-10.

Fem av företagen nämner konkurrenter i sina årsredovisningar. Ingen av dem nämner konkurrenter vid namn utan hänvisar endast till affärsområden eller konkurrenter på specifika geografiska platser. Information om kategorin publicerades inte särskilt mycket och fick endast 7 poäng. Vilket gör att den hamnar sist på listan om dominerande informationskategorier.

Samtliga företag redovisade lite eller inget under denna kategori så fördelningen var väldigt jämn. Standardavvikelsen för kategorin är 0,82. Castellum, Kinnevik, Tele2, Telia och Volvo redovisade inget om sina konkurrenter.

5.12 Företagen

Den frivillig redovisningen skilde sig markant och totalpoängen varierade från 24 upp till 66 poäng. SAS var det företag som fick flest antal poäng. Företaget fick poäng under alla kategorier och det var endast 2 kategorier, finansiell information om branschen och konkurrenter där de fick 1 poäng. Finansiell information om företaget var den kategori SAS redovisade mest angående, följt av organisation. Med 66 poäng fick de 34,7% procent fler poäng än företaget som kom på andra plats, nämligen Latour med 49 poäng. Latours fokus i vilken typ av frivillig redovisning de publicerade liknande SAS:s fokus med finansiell information om företaget på en första plats och organisation på en andra plats.

Bland företaget på plats åtta till två var det betydligt jämnare. Poängställningen spred sig från 30 till 41 bland de sju företagen. Efter Latour följde, Castellum, Axfood, Investor, Volvo, Telia, och Handelsbanken. Längst ner i listan i hur mycket frivillig information företagen publicerade finner vi Tele2 och Kinnevik på 24 poäng vardera. De företagen fick mer än hälften av sina poäng från kategorierna Finansiell information om företaget och Organisation. Både Tele2 och Kinnevik redovisade ingen information i sin årsredovisning gällande produkter och produktion, finansiell information om branschen och konkurrenter.

Företagen var indelade i tre separata grupper beroende på hur många nya aktieägare de fått under 2020, där grupp 1 var flest nya ägare och 3 minst nya ägare. Företag i grupp 1 tilldelades en snittpoäng 58. Grupp 2 fick 38 i snittpoäng och grupp 3 fick 33.5 poäng.

0 10 20 30 40 50 60 70 Axfood

Castellum Handelsbanken Investor Kinnevik Latour SAS Tele2 Telia Volvo

Företag

Företagsvärlden Miljöredovisning Humankapital Produkter & produktion

Organisation Intressentrelationer Finan info om företaget Finan info om branschen

Marknaden Riskhantering Konkurrenter

Figur 7. Sammanställning av poäng hos företagen

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90

Informationskategori

6. Analys

I kapitel sex analyseras resultatet genom den teoretiska referensram som bygger på sociopolitiska och ekonomibaserade perspektiv. De enskilda kategorierna analyserar även utifrån tidigare forskning.

_________________________________________________________________________

6.1 Finansiell information om företaget

Finansiell information om företaget var den kategorin av frivillig information som dominerade i företagens årsredovisningar. Det påträffades ingen signifikant skillnad mellan branscherna. I samtliga företag förutom Volvo var finansiell information om företaget antingen den mest eller näst mest dominerade informationskategorin. Detta går i linje med tidigare forskning (Ho &

Shun Wong 2001; Alfaraih 2011) som menar att de finansiella instrumenten en central del i bedömningen för hur ägare gör en analys. Ho & Shun Wong (2001) och Alfaraih (2011) påvisar dock inte om informationen är dominerande eller ej utan belyser vikten av finansiell information.

Motstridande detta fastställer Md Zaini et al. (2018) att socialt ansvarstagande och miljömässiga frågor är de kategorier som dominerar. Kent & Zunker (2020) framhäver i sin forskning att företagen bör prioritera information om humankapital. Forskningarna motstrider varandra samtidigt som det inte går i linje med denna studies empiriska data.

6.2 Organisation

Organisation var den informationskategorin som publicerades näst mest av företagen. Att företag var aktiva i olika branscher påvisade igen signifikant skillnad.

Vi kunde inte finna en återspegling av denna kategori utifrån tidigare litteratur. Det som ligger i enlighet med kategori är ramverken Implementing Integrated Reporting (IIRC 2013) och improving business reporting (FASB 2001). De redogör för publikation om visioner och strategier är högt efterfrågat av intressenter. Detta ligger i linje med de fynd som denna studie har gjort. Implementing Integrated Reporting har dock inte fått den inverkan som var att förvänta (Flower 2015).

6.3 Miljöredovisning

Miljöredovisning var en högt dominerande informationskategori då den slutade på tredje plats.

Mängden information som publicerades skiljde sig kraftigt från kategorierna finansiell information om företaget och organisation som var de mest dominerande informationkategorierna. Vi såg en liten avvikelse där SAS och Volvo publicerade mer miljöredovisning. De tillhör inte samma bransch men de båda är en stor aktör när det kommer till klimatpåverkan av deras produkter.

I enlighet med Md Zaini et al. (2018) och den forskningens konklusion är miljöredovisning en högt efterfrågad och väl dominerad informationskategori. Vårt empiriska fynd styrker detta då kategorin, miljöredovisning, ligger utanför den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Företagen publicerar en stor mängd lagstadgad men även frivillig miljömässig information. Haniffa &

Cooke (2005) framhäver att företagsledningen publicerar information om socialt ansvar för att bibehålla deras legitimitet i samhället. Du et al. (2017) resonerar att en begränsad mängd information gällande miljö ger en negativ avkastning.

6.4 Intressentrelationer

Intressentrelationer var den kategori som fick fjärde mest poäng. Ingen av företagen stack ut genom att redovisa mindre eller mer, dock var kontrasterna mellan den bästa, Axfood, och den sämsta, Tele2 relativt stor. Skillnaden mellan de olika branscherna visade ingen signifikant skillnad.

6.5 Marknaden

Marknaden var den informationskategorin som kom på femte plats av dominerad information.

Castellum och SAS presenterade mest information om området oaktat det så påträffades ingen signifikant skillnad mellan branscherna.

Tidigare litteratur redogör inte om denna typ av kategori är dominerande eller ej.

6.6 Humankapital

På sjätte plats om dominerande informationskategorier kom Humankapital. Det var relativt

resterande företag. Vi såg ingen signifikant skillnad mellan branscher. Redovisandet av humankapital är enligt Kent & Zunker (2017) en viktig aspekt för investerare. Enligt deras forskning leder ett frånvarande av redovisat humankapital till en negativ legitimitet som kan generera en dålig avkastning.

6.7 Riskhantering

Riskhantering var den sjunde mest dominerande informationskategorin. Företagen publicerade begränsad mäng riskhantering. Castellum stack ut mest genom sina fem poäng och Investor stack ut genom att inte publicera något om hur de hanterar riskerna. Empirin påvisade ingen signifikant skillnad mellan branscherna.

Ramverket Implementing Integrated Reporting framhäver vikten av företagsledningens förståelse om riskhantering och att det är en stor del av intressenternas intresse och den dagligaverksamheten. Md Zaini et al. (2018) resonerar om motsatsen, riskhantering ses som en icke dominerade kategori som inte heller anses vara populär. Genom att avslöja information om riskhantering ger det en inverkan på hur företagsledningen sköter den dagliga verksamheten och inte hur företagets vinstmaximering går (Md Zaini et al. 2018).

Freeman (1984) förklarar att företag ska förhålla sig till företagens alla intressenter. Det som syntes i insamling av data för denna studie var att information riktat till dess ägare var dominerande. Delvis redovisades information som var riktat till kunder men de var förhållandevis lite information och inte genomgående av företagen. En förutsättning för företagens fortlevnad är att få stöd från samtliga av intressentgrupper påpekar Freeman (1984).

Han förklara vidare att ingen enskild grupps intressen kan prioriteras framför de andras (Freeman 1984). De motstrider de empiriska fynden denna studie har gjort.

6.8 Produkter och produktion

Informationskategorin prioriterades inte bland företagen och hamnade på en nionde plats. Dock stack SAS ut genom att det var delad trea på deras interna poänglista. En större mängd företag valde att inte avslöja information inom denna kategori. Det påträffades ingen signifikant skillnad mellan de olika branscherna.

Kent & Zunker (2017) och Freeman (1984) redogör för att förhållandet mellan alla parter har olika värden för företaget. Företagen redovisar information därefter. Samtidigt som FASB (2001) hänvisar till att inte redovisa för mycket information som konkurrenter kan ta del av.

Barros et al. (2013) anger att orsaken till att produkter och produktion är begränsat publicerat är för att det kan utgöra konkurrensskada, vilket är en förklaring till varför vi ser en brist på information av denna kategori.

6.9 Företagsvärden

Företagen publicerade begränsad mängd information kopplat företagsvärlden. Det var den tionde mest dominerande informationskategorin. Företagen som var inom samma bransch redovisade relativt lika mycket information. Företagen som var i grupp 1, de som fick flest nya ägare 2020, redovisade mest information angående företagsvärden. I enlighet med tidigare forskning (Kent & Zunker 2017) dominerar inte denna kategori företags årsredovisningar. Kent

& Zunker (2017) åsyftar att intressenter inte finner denna information relevant och därför väljer företagen att ej lägga fokus på kategorin. Dock ses inte denna typ av publicering av information vara något som kan skada utan istället stärka deras rykte (Haniffa & Cooke 2005).

6.10 Finansiell information om branschen

Finansiell information om branschen var den informationskategorin som det publicerades näst minst angående. Återspeglingen av information var relativt liten. Castellum var det företaget som stack ut från resterande företag men oansett såg ingen signifikant skillnad mellan branscher.

6.11 Konkurrenter

Konkurrenter var den informationskategorin företag publicerade minst om, och hamnade därmed på en elfteplats. Vi såg ingen signifikant skillnad mellan branscher. Denna studie finner inget akademiskt bidrag om denna kategori. Dock påvisar Elliot & Jacobson (1994) att företagen uppfattas mer trovärdigt om de har en högre transparens oavsett om informationen är negativ eller positiv. Det skapar en högre legitimt för samhället. Genom att undanhålla denna information blir företagsledningen sedd ut ett självintresse, då de vill undanhålla hur de står gentemot konkurrenterna (Elliot & Jacobson 1994).

6.12 Sammanfattning

Kategorierna som dominerade årsredovisningarna mest var finansiell information om företaget, organisation, miljöredovisning, och intressentrelationer. Empiri som denna studie återspeglar påvisar att finansiell information är den typ av frivillig information företag publicerar mest angående, till skillnad från vad Kent & Zunker (2017) och Md Zaini et al. (2018) konkluderar.

Kategorin organisation återspeglade mycket av vad ramverken IIRC (2013) och FASB (2001) visar, dock finner vi ingen tidigare forskning som menar på att det är av hög prioritet.

Miljöredovisning låg i enlighet med Md Zaini et al. (2018) och Du et al. (2017) som påstår att det är en av de kategorier som dominerar årsredovisningar. Informationen som påvisades inom intressentrelationer framhävde aktieägarna som dess huvudintresset. Freeman (2010) anser att detta är någonting som kan få negativa konsekvenser, oaktat det varierande inflyttade som intressenterna kan ha. Tidigare forskningar påvisade inte någon signifikant dominans inom denna kategori.

7. Slutsats

I det sjunde kapitlet sammanställs det funna resultatet jämtemot studiens frågeställning.

________________________________________________________________________

Syftet med studien har varit att operationalisera och beskriva den frivillig redovisningen i årsredovisningar på företag noterade på Stockholmsbörsen för att bidra empiriskt till kunskapsluckorna inom ämnet. Genom att poängsätta observationerna har vi kunnat specificera vilken information de olika företagen redovisar och vilken typ av information varje individuellt företag och företagen som helhet redovisar. Studien har ämnat tydliggöra vilken typ av frivillig information som dominerar i årsredovisningarna.

Efter analysering av företagens årsredovisningar fann vi enlighet att de lämnar ut en mängd frivillig information. Hur mycket som lämnas ut skiljde sig mellan vilket företag det var, vilka branscher de tillhörde och hur många nya aktieägare då fått under 2020. Företagen med flest nya ägare utmärkte sig genom att publicera mer frivillig information än de företagen med mindre antal nya ägare.

Studien har genom tidigare forskning (Cooke 1989; Adrem 1999; FASB 2001), anpassat till nytt lagrum, delat upp frivillig information i 11 olika kategorier (se figur 1 och 6). Dessa representerade väl vilken typ av frivillig information som publicerades i företagens årsredovisningar. Viss information påträffades som inte korresponderade med kategorierna.

Den informationen innehöll uppgifter om; personliga anekdoter eller historia och vi klassificerade det som utfyllnad. Utfyllnadsinformationen var ej konsistent genom företag eller branscher och det var en minoritet av företagen som presenterade den typ av information.

Vilken typ information som dominerade i årsredovisningarna var ömsesidigt. Finansiell information om företaget och organisation var de kategorier av frivillig information som företagen överlägset publicerade mest angående. Finansiell information om företaget riktade sig huvudsakligen åt företagets aktieägare och potentiella aktieägare. Kategorin innehöll information som var ekonomibaserad, det presenterades positiv finansiell information som gav antydan på vinstmaximering. Informationen gällande organisation riktade sig mot fler av företagets intressenter. Informationen rörde företagens mål, strategier och visioner. Kategorin

innehöll information som ansågs vara ämnad till sociopolitiska perspektiv, genom att inkludera flertal intressenter och samhället.

Miljöredovisning var den tredje mest dominerande kategorin av frivillig information följt av intressentrelationer. Information rörande alla dessa fyra kategorier av frivillig information publicerades i samtliga årsredovisningar.

8. Diskussion och förslag till vidare forskning

I det sista kapitlet kommer förslag till framtida forskning presenteras genom en diskussion. Förslagen bygger på vad denna studie har bidraget med och de kunskapsluckor som återstår inom litteraturen.

_________________________________________________________________________

Den här studien har bidragit med kunskap om vilken typ av frivillig information företag på Stockholmsbörsen presenterar och vilken informationskategori som dominerar deras årsredovisningar. Huvudanvändarna av dessa finansiella rapporter är förtagens intressenter och i huvudsak ägare. Både befintliga aktieägare och potentiella aktieägare. Med hjälp av tidigare forskning (Kent & Zunker 2017; Gunawan & Lina 2021) och ramverk (IIRC 2013; FASB 2001) som har definierat vilken typ av frivillig redovisning aktieägare vill ha kan vi jämföra det med vårt empiriska resultat. Detta för att se om den frivilliga redovisningen som publiceras motsvarar vad aktieägare efterfrågar. Problematiken med den tidigare nämnda forskningen är att det är andrahandsinformation. Handelsvolym och aktiekurs studeras under specifika tidsintervaller för att se hur de reagerar på olika varianter av frivillig redovisning. Informationen om vad aktieägare efterfrågar skiljer sig mellan forskningen (Kent & Zunker 2017; Gunawan

& Lina 2021) och IIRC:s (2013) ramverk. IIRC (2013) uppger att aktieägare vill ha struktur och enhetlighet i de finansiella rapporterna med fokus på mål, strategier samt risk och riskhantering. Medans bland annat Kent & Zunker (2017) menar på att det är humankapital aktieägare har störst intresse för.

Vi anser att det finns en kunskapslucka inom ämnet då informationen gällande vad aktieägare vill ha inte kommer direkt från aktieägarna. Genom att genomföra en kvantitativ studie där investerare på Stockholmsbörsen får besvara frågor om vilken kategori av frivillig redovisning de nyttjar och vad de prioriterar hade vi eliminerat den kunskapsluckan. Vad specifika investerare efterfrågar för information skiljer sig från individ till individ därför anser vi att en bred enkätstudie kan visa en samlad bild vad som prioriteras av ägarna.

Motivet till att genomföra en sådan studie är för att säkerställa om den frivillig information motsvarar den efterfrågade informationen från de finansiella rapporternas huvudanvändare.

Den frivillig rapporteringen som offentliggörs speglar vilken uppfattning ägarna får om företagsledningen. Elliot & Jacobson (1994) menar att om ägare får mer och korrekt

genomföras. För att kunna identifiera vad som menas med korrekt information behöver vi ta reda på vad ägarna efterfrågar och inte endast veta vad företaget anser vara den mest lämpade informationen att offentliggöra.

Använder vi oss av IIRC:s (2013) och FASB (2001) ramverk för vad en ägare efterfrågar för information och jämför det med vår empiri kan vi se tydliga tecken att företag i stor del publicerar vad som efterfrågas. Vårt resultat visar att finansiell information, organisationens mål och strategier, hållbarhet samt riskhantering är den dominerande vid offentliggörande av frivillig information. Jämför vi däremot med Kent & Zunker (2017) forskning hittar vi inte samma mönster och kan inte se samma likheter att företag publicerar det ägare efterfrågar.

En enlighet vi finner både med vårt resultat, den nämnda forskningen och ramverk är att ägarna efterfrågar större mängd av frivillig information, oavsett karaktär. Både positiv och negativ information framstår vara gynnsamt för både befintliga och potentiella ägare.

9. Referenslista

Aboody, D. & Lev, B. (2000). Information asymmetry, R&D, and insider gains. The Journal of Finance (New York), 55(6), ss. 2747–2766. doi:10.1111/0022-1082.00305

Adrem, A.H., (1999). Essays on disclosure practices in Sweden: causes and effects, Lund: Lund Univ. Press.

Agnblad, J., Berglöf, E., Högfeldt, P. & Svancar, H. (2001), Ownership and control in Sweden:

strong owners, weak minorities and social control. The Control of Corporate Europe, 1(1), ss.

228-258.

Akerlof, G.A. (1970). The market for “lemons”: Quality uncertainty and the market mechanism.

The Quarterly Journal of Economics, 84(3), ss. 488–500. doi:10.1016/B978-0-12-214850-7.50022-X

Aktiespararna (u.å). Regler. https://www.aktiespararna.se/regler [2021-04-07]

Alfaraih, M.M., & Alanezi, F.S. (2011). Does voluntary disclosure level affect the value relevance of accounting information?. Accounting & Taxation, 3(2), ss. 65-84.

Artsberg, K. (1992). Normbildning och redovisningsförändring: värderingar vid val av mätprinciper inom svensk redovisning. Lund: Lund Univ. Press.

Banghoj, J. & Plenborg, T. (2008). Value relevance of voluntary disclosure in the annual report.

Accounting and Finance (Parkville), 48(2), ss. 159–180. doi:10.1111/j.1467-629X.2007.00240.x

Barros, C.C., Boubaker, S., & Hamrouni, A. (2013). Corporate governance and voluntary disclosure in France. Journal of Applied Business Research, 29(2), ss. 561–578.

Bolagsverket (2019-04-15). Delar och bilagor i årsredovisningen https://bolagsverket.se/ff/foretagsformer/aktiebolag/arsredovisning/delar [2021-03-15]

Bryman, A. & Bell, E. (2017). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Upplaga 2.2.

Stockholm: Liber.

Campbell, D., Shrives, P. & Bohmbach-Saager, H. (2001). Voluntary disclosure of mission statements in corporate annual reports: Signaling what and to whom? Business and Society Review (1974), 106(1), ss. 65–87.

Campbell, D.J. (2000). Legitimacy theory or managerial reality construction? Corporate social disclosure in marks and spencer plc corporate reports, 1969-1997. Accounting Forum, 24(1), ss. 80–100.

Cano-Rodríguez, M., Márquez-Illescas, G. & Núñez-Níckel, M. (2017). Experts or rivals:

Mimicry and voluntary disclosure. Journal of Business Research, 73, ss. 46–54.

doi:10.1016/j.jbusres.2016.12.003

Carrington, T. (2014). Revision 2. Andra upplaga., Malmö: Liber.

Connelly, B.L., Certo, S.T., Ireland, R.D. & Reutzel, C.R. (2011). Signaling theory: a review

Connelly, B.L., Certo, S.T., Ireland, R.D. & Reutzel, C.R. (2011). Signaling theory: a review

I dokument Dominerande frivillig information på Stockholmsbörsen (sidor 39-0)