P EDAGOGENS ROLL OCH ARBETSSÄTT

I dokument Matematik i förskolan hur uppmärksammar och synliggör förskollärarna den? (sidor 14-17)

Det är inte ovanligt att matematikundervisningen i skolan är inriktad på att eleverna ska ge rätt svar på en uppgift på kort tid. Det kan innebära att elever som behöver längre tid på sig eller om de svarar fel kan förlora tilltron till sin egen förmåga. Är det en alltför ensidig inriktning i undervisningen, som att räkna i en bok, kan det medföra att barn tror att matematik handlar om just detta, att enbart lösa uppgifter i boken. Risken är då att barnen inte förstår att matematiken är ett redskap som de använder sig av när de ska lösa problem i både vardagsliv och skola (Ahlberg, 1995). Johansson och Wirth (2007) menar att matematiken finns överallt i förskolans verksamhet, både i barnens spontana aktiviteter och i den planerade verksamheten som initieras av förskollärarna. Vidare menar de att den dominerande metoden är när läraren uppmärksammar och stödjer barnen i deras aktiviteter. På så sätt stärker och stimulerar man barnens intresse för matematiska basfärdigheter.

Pedagogerna i förskolan måste vara väl förtrogna med läroplanens mål och syften, och de ska medvetet arbeta mot de pedagogiska målen. Detta för att alla barn ska få möjlighet att utveckla ett ordförråd med fokus på matematik (Sterner, 2006b). ”Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att upptäcka och använda matematik i meningsfulla sammanhang samt utvecklar sin förståelse för grundläggande egenskaper i begreppen tal, mätning och form samt sin förmåga att orienterar sig i tid och rum” (Skolverket, 2006, s. 9).

Förskolans pedagogik innebär att arbeta med processer som möjliggör lärande mot de givna mål som finns i läroplanen för förskolan. För att man ska klara av att göra det krävs det kunskap om barns lärande och utveckling. Pedagoger måste vara medvetna om hur den pedagogiska miljön påverkar lärandet. Det är pedagogernas uppgift att se, lyssna och försöka förstå de tankar barnen ger uttryck för. Men det innebär även att skapa situationer och vägleda samt att utmana barnens tankar och idéer (Sterner, 2006b). När pedagoger lyfter fram och

benämner matematiken i den dagliga verksamheten lär sig barnen att det är en del av livet.

Pedagoger i förskolan som har ett medvetet förhållningssätt till matematiken menar att matematik handlar om så mycket mer än enbart tal och siffror (Skolverket, 2003).

Barn börjar tidigt med att lösa problem i vardagen och då är det viktigt att pedagogerna uppmuntrar detta (Doverborg & Pramling, 1995). Det är viktigt att förskolans verksamhet präglas av pedagogernas kunnande, upptäckarglädje, inlevelse, nyfikenhet och respekt för barnen i arbetet med matematik. Pedagogernas förhållningssätt, egna idéer och sitt eget lärande om hur man kan arbeta med matematik är avgörande för barns lärande och upplevelser. Samarbete och kompetensutveckling i matematik och matematikdidaktik är viktiga förutsättningar för arbetet med matematik (Emanuelsson, 2008a).

Pedagogerna måste lära sig att upptäcka matematiken i den dagliga verksamheten. Många pedagoger i förskolan tar för givet att barnen automatiskt utvecklar matematiska begrepp för att de finns i vardagen. Det finns förvisso grundläggande möjligheter till det, men de poängterar att pedagogerna måste synliggöra de olika matematiska begreppen för barnen så att de kan få en möjlighet att utveckla en förståelse. Det är först då man kan börja stimulera barns tankar och att väcka deras intresse för matematiska begrepp (Doverborg & Pramling Samuelsson, 2001).

Problemlösning i undervisningen ska inte skiljas från de problemlösande aktiviteter som barn gör i sin vardag. Om elever ska kunna tänka matematiskt räcker det inte med ämneskunskaper. Det måste finnas en flexibilitet i tänkandet och en förmåga att utnyttja den befintliga kunskapen. I detta har pedagogen en central roll när det gäller att problematisera, det vill säga att få barnen att tänka självständigt och att lösa dessa problem (Doverborg &

Pramling, 1995). Elevernas syn på sig själva, situationen och uppgiften är avgörande för på vilket sätt de löser olika matematiska problem (Ahlberg, 1995).

Ett av målen i förskolans läroplan är att man som pedagog ska sträva efter att barnen utvecklar sin förmåga att använda och upptäcka matematiken i meningsfulla situationer (Skolverket, 2006). För att barn ska upptäcka och vilja lösa problem måste pedagogerna tillåta att de får utforska och ställa frågor. Som pedagog behöver man ett förhållningssätt där man inte skiljer på lek och fantasi från lärande. Man ska se det som att allt är integrerat till en

helhet i barnens värld. Det är den vuxnes kompetens och kunskap som är avgörande för hur pedagogiken utvecklas (Doverborg & Pramling, 1995).

Förskolans pedagoger bör ha sin utgångspunkt i barnens erfarenhetsvärld och ta tillvara alla barns tankar i en barngrupp. För att mångfalden ska bli synlig för barnen måste pedagogen ställa barnen inför olika problem att lösa. I interaktionen med andra barn, vuxna och objekt får det barn att inse att man tänker olika. Detta bidrar till barnens utveckling men det är den vuxnes kompetens och kunskap som är avgörande för hur pedagogiken utvecklas (Doverborg

& Pramling, 1995).

Pedagoger som lyfter fram matematik i vardagen tar på ett positivt sätt tillvara på möjligheter att träna matematiska begrepp. Genom att pedagoger synliggör matematiken i leken, fantasin och i skapande verksamhet ges barnen möjlighet till lärande. När barn möter matematik i olika sammanhang lägger de en grund för sitt kommande kunnande (Ahlberg, 2000).

4 METOD

Här presenteras hur urvalet för vår undersökning gick till samt våra val av metoder. Därefter går vi igenom undersökningens genomförande och bearbetning och det förs en diskussion kring tillförlitligheten. Vårt metodavsnitt avlutas med en redogörelse av det etiska förhållningssättet. För att kunna besvara vårt syfte och våra frågeställningar använde vi oss av intervjuer och observationer. För att höja reliabiliteten använde vi oss av ljudupptagning under våra intervjuer.

I dokument Matematik i förskolan hur uppmärksammar och synliggör förskollärarna den? (sidor 14-17)