I resultatet framkom att när de olika professionerna satt nära varandra, fanns möjlighet till en större förståelse för varandras professioner och varandras arbetssysslor. Närheten gjorde att medlemmarna i teamet visste vad de andra i teamet gjorde för stunden. Personcentrerad kommunikation gynnar
också kommunikationen mellan professionerna då det främjar delaktighet, respekt för individen och inkluderar individen i beslut kring vården. Kommunikationen med varandra underlättades när man hade närheten till varandra och detta gav
tidsbesparing. Närheten gjorde att de olika professionerna fick möjligheten till att dela kunskap och erfarenheter med varandra och respekten för varandras professioner upplevdes bli större.
Att respekten för varandras profession behöver styrkas påvisades av Collettes et, al. (2017) där både sjuksköterskor och läkare ansåg att både professionerna behöver få mer respekt för varandras yrkeskompetens, och även kommunicera bättre med varandra. Att arbeta med samma kollegor från olika professioner i ett team under hela dagen gav en möjlighet att lära känna varandra, och det ledde också till en ökad trygghet för sjuksköterskan i sin profession. I en sammanställning av studier påvisas vikten av att ha kunskap om interprofessionellt teamarbete, och att börja öva och lära sig redan under utbildningen till respektive yrke, för att kunna skapa en förståelse för varandras professioner. Detta skulle då behöva ske i flera steg, för att i slutet på sin utbildning få öva inom sin blivande yrkesroll (Abrandt- Dahlgrens, 2015).
Effekter för patienten
Hälso- och sjukvården skall arbeta för att stärka och tydliggöra patientens ställning och ge vård snabbast möjligt. Vårdpersonalen ska främja patientens integritet, delaktighet och självbestämmande (SFS, 2014:821). I resultatet kan tolkas att sjuksköterskan upplevde att patienten blev mer delaktig och sågs som en del av teamet och var involverad i arbetet för samma mål som vårdpersonalen. Samtliga professioner och patienter satte upp planen och planerade vården tillsammans i den mån det gick. Sjuksköterskan upplevde patienten som tryggare när denne var mer sedd och fick ansikte på de som skulle ha hand om dennes vård. Den
personcentrerade vården ökade och det skapade ett lugn för och omkring patienten. Patientens autonomi skall respekteras så långt det går inom vård- och
omsorgsarbete, och om inte patienten själv kan uttrycka sig skall anhöriga få chansen att föra dennes talan (Sandman & Kjellström, 2018). Med
interprofessionellt teamarbete frigjordes mer tid för sjuksköterskan och det ledde till en bättre relation till patienten som en del i teamet också och sannolikt kunde autonomin tas bättre i beaktande. Genom att utföra mer forskning utifrån patienten perspektiv på en akutmottagning skulle det kunna bespara både patienten och samhället kostnader.
Författarna tolkar resultatet som att när deltagarna i det interprofessionella teamet har god kunskap om sina egna personliga egenskaper kommer det vara lättare att skapa god relation till de andra medlemmarna i teamet. Professionerna behöver kommunicera med patienten utifrån dennes behov och då krävs kunskap och möjlighet till det. Att använda personcentrerad kommunikation kommer underlätta detta. De olika professionerna behöver också ha en rak och tydlig kommunikation med feedback till varandra kring patientens önskan och vård för att skapa en balans. Professionerna behöver få utrymme för att kunna interagera tillsammans för att kunna ge bästa vård. Personerna i ett interprofessionellt team måste ha en fungerande kommunikation för att förhindra lidande och kunna förebygga ohälsa. Miljön, i detta fall akutmottagningen behöver skapa förutsättningarna för att det interprofessionella teamet skall kunna utvecklas tillsammans. Författarna tolkar ur resultatet att för att skapa en kostnadseffektiv akutmottagning med personcentrerad vård och välmående personal, så krävs det att många delar fungerar. För
tillsammans skapar de delarna en helhet, precis som ett interprofessionellt teamarbete är flera delar som skapar en helhet.
11 Slutsats
Studien beskriver sjuksköterskor upplevelser av interprofessionellt teamarbete och bidrar till kunskap om hur interprofessionellt teamarbete påverkar arbetet på akutmottagningar. I studien framkommer att det är många faktorer som påverkar om ett interprofessionellt teamarbete fungerar bra eller dåligt. Alla medlemmar i interprofessionellt teamarbete bör ha god insikt om arbetssättet för att få bästa resultat.
Studien visar att sjuksköterskor upplever att interprofessionellt teamarbete är till största del positivt, för den enskilda sjuksköterskan, patienten och arbetsplatsen, men att det finns förbättringsområden.
Interprofessionellt teamarbetes funktionalitet låg mycket i kommunikationen mellan medlemmarna och patienten vilket genomsyrar arbetssättet.
Relationen till kollegorna beskrevs som förbättrad vid interprofessionellt teamarbete. Medlemmarna lärde känna varandra både på en professionell-, men även i viss mån, privat nivå. Bättre relationer till sina kollegor underlättade arbetet i det interprofessionella teamet, då man var benägen att hjälpa varandra och stötta varandra inom teamet.
Även för patienten fanns fördelar med interprofessionellt teamarbete. Patienter hade en kortare tid till handläggning vilket innebar en kortare total tid på
akutmottagningen. Patienten sågs även mer som en del av teamet, och patient och personal kom därför varandra närmare. I det stora hela upplevdes interprofessionellt teamarbete leda till en mer personcentrerad- och mer patientsäker vård.
Orsaker till att interprofessionellt teamarbete brast var just när det var en avsaknad av kommunikation och där det fanns ojämlikhet mellan medlemmarna i teamet. Studien kan komma att användas som ett stöd för akutmottagningar som vill implementera interprofessionellt teamarbete, eller utveckla ett redan existerande interprofessionellt teamarbete i sina verksamheter. Studien visar även att det behövs ytterligare och fördjupad forskning inom ämnet, där denna studie kan komma att användas som underlag.
12 Referenser
1177 Vårdguiden, (2018). Självkänsla, självförtroende och självbild. Hämtad 2020-01-07 från
https://www.1177.se/liv--halsa/psykisk-halsa/sjalvkansla-sjalvfortroende-och-sjalvbild/
Abrandt-Dahlgrens, M. (2015). I takt med framtiden utveckling av ett nytt interprofessionellt curriculum vid Hälsouniversitetet i Linköping. Hämtad 2020-01-06 från http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:808040/FULLTEXT01.pdf Alvesson, M., & Sköldberg, K. (2017). Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.
Andersson-Segesten, K. (1989). Systemteori och omvårdnad: En teoretisk diskussion. Vård i norden 9(3), 15 - 18.
doi-org.proxy.lnu.se/10.1177/010740838900900305
Arman, M. (2015). Lidande och lindrat lidande. I M. Arman, K. Dahlberg, & M. Ekebergh (Red.) Teoretiska grunder för vårdande (s. 27 – 37). Stockholm: Liber.
Baggens, C & Sandèn, I. (2014). Omvårdnad genom kommunikativa handlingar. I F. Friberg, & J. Öhlen (Red.) Omvårdnadens grunder- Perspektiv och
förhållningssätt (s. 510-511). Lund: Studentlitteratur.
Beck-Friis, B. (2016). Teamet - En värdefull del av palliativ vård. I J. Berlin, & H. Sandberg (Red), Team i vård, behandling och omsorg. (s. 29–52). Lund:
Studentlitteratur.
Berg, M, L., Florin, J., Ehrenberg, A., Östergren, J., Djärv, T., & Göransson, E, K. (2016). Reasons for interrupting colleagues during emergency department work – A qualitative study. International Emergency Nursing, 29, 21–26. doi:
https://doi.org/10.1016/j.ienj.2016.06.001
Bergqvist-Månsson, S. (2016). Säker vård- en kärnkompetens för vårdens samtliga professioner. Hämtad: 2020-01-13 från https://www.swenurse.se/globalassets/01- svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/kvalitet-publikationer/saker-vard_2016.pdf
Bergqvist- Månsson, S. (2018). Trygga sjuksköterskor ger säkrare vård. Omvårdnadsmagasinet 2(07). 6 - 7. Hämtad 20200109 från
https://www.swenurse.se/omvardnadsmagasinet/tidigare-nr/nr-02-argang-2007/trygga-sjukskoterskor-ger-sakrare-vard/
Berlin, J., & Sandberg, H. (2016). Kapitel 1 – Team inledande reflektioner. I J. Berlin & H. Sandberg (Red.), Team i vård, behandling och omsorg – erfarenheter och reflektioner (s. 19–29). Lund: Studentlitteratur.
Bettany-Saltikov, J., & McSherry, R. (2016). How to do a systematic literature review in nursing. London: McGraw-Hill Education.
Bihari – Axelsson, S., & Axelsson, R. (2016) Kapitel 8 - Från revirtänkande till altruism. I J. Berlin & H. Sandberg (Red.), Team i vård, behandling och omsorg – erfarenheter och reflektioner (s. 188–296). Lund: Studentlitteratur.
Carlström, E., Kvarnström, S & Sandberg, H. (2018). Teamarbete i vården. I A. Edberg, A-K., Ehrenberg, A., Friberg, F., Wallin, L., Wijk, H., & Öhlen, J (Red.), Omvårdnad på avancerad nivå- kärnkompetenser inom sjuksköterskans
specialistområden (s. 92-93). Lund: Studentlitteratur.
Carlström, E. (2019). Ledarskap och organisering av omvårdnadsarbetet. I A. Ehrenberg, & L. Wallin (Red.), Omvårdnadens grunder - ansvar och utveckling (s. 206–229). Lund: Studentlitteratur.
Collette, E, A., Wann, K., Nevin, L, M., Rique, K., Tarrant, G., Hickey, A, L., … Thomason, T. (2017). An exploration of nurse-physician perceptions of collaborative behaviour. Journal of interprofessional care 31(4), 470–478. Doi: 10.1080/13561820.2017.1301411
Creswell, W, J., & Poth, N, C. (2017). Qualitative Inquiry and Research Design. Newbury Park, CA:Sage publications.
Dahlberg, K., & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande i teori och praxis. Stockholm: Natur & Kultur.
Danielsson, E. (2017). Kvalitativ forskningsintervju. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod (s. 143 - 154.) Lund: Studentlitteratur. Denzin, K, N., & Lincoln, S, Y. (2008). Strategies of Qualitative Inquiry. Thousands oaks: Sage publications
Dunér, A. (2016) Teamarbete vid planering I äldreomsorgen. I J. Berlin, & H. Sandberg (Red), Team I vård, behandling och omsorg -Erfarenheter och reflektioner (s. 54–78). Lund: Studentlitteratur
Edberg, A-K., Ehrenberg, A., Friberg, F., Wallin, L., Wijk, H., & Öhlén, J (2018). Introduktion. I A-K. Edberg, A. Ehrenberg, F. Friberg, L. Wallin, H. Wijk, & J. Öhlén (Red.), Omvårdnad på avancerad nivå- kärnkompetenser inom sjuksköterskans specialistområden (s.24-25). Lund: Studentlitteratur.
Eddy, K., Jordan, Z., & Stephenson, M. (2016) Health professionals’ experience of teamwork education in acute hospital settings: a systematic review of qualitative literature. JBI Database System Rev Implement Rep. 14(4), 96–137. doi: 10.11124/JBISRIR-2016-1843.
Ekman, & Norberg, (2018). Kvalitetsutveckling. I A. Edberg, A-K., Ehrenberg, A., Friberg, F., Wallin, L., Wijk, H., & Öhlen, J (Red.), Omvårdnad på avancerad nivå- kärnkompetenser inom sjuksköterskans specialistområden (s.147-180). Lund: Studentlitteratur.
Eriksson-Zetterquist, U., & Ahrne, G. (2015). Intervjuer. I G. Ahrne, & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s.34 - 54.). Stockholm: Liber.
Erlingson, C., & Brysiewicz, P. (2017). A hands-on guide to doing content analysis. African journal of emergency medicine 7(3), 93 - 99. doi:
https://doi.org/10.1016/j.afjem.2017.08.001
Fossum, B. (2019). Kommunikation och bemötande. I B. Fossum (Red.),
Kommunikation -Samtal och bemötande i vården (s.28–77). Lund: Studentlitteratur Fredriksson, L. (2017). Vårdande kommunikation. Gustin, W. L., & Bergbom, I. (Red.). Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik (s 415–423). Lund: Studentlitteratur.
Friberg, F., (2001). Öhlen, J., (2017). Personcentrerad kommunikation- samtal och dialog. I A. Dahlberg, & I. Ekman (Red.) Vägen till patientens värld och
personcentrerad vård (s. 337–354). Stockholm: Liber.
Graneheim, H. U., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse education today 24(2), 105 - 112. doi:
doi-org.proxy.lnu.se/10.1016/j.nedt.2003.10.001
Göransson, K., Eldh, A., & Jansson, A. (2008). Triage på akutmottagning. Lund: Studentlitteratur.
Haddelton, E. (2019) Teamarbete och kommunikation. I Vårdhandboken. Hämtad 2019-09-15 från www.vardhandboken.se/arbetssatt-och-ansvar/samverkan-och-kommunikation/teamarbete-och-kommunikation/oversikt/
The Health Professions Network Nursing and Midwifery. (2010). Framework for action on interprofessional education and collaborative practice. Hämtad 2019-09-13 från: https://www.who.int/hrh/resources/framework_action/en/
Henricson, M. (2017). Vetenskaplig teori och metod från ide till examination inom omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.
Hälso- och sjukvårdspersonal. (2007). Socialstyrelsens termbank. Hämtad 2020-05-17 från https://termbank.socialstyrelsen.se/?TermId=635&SrcLang=sv
Inspektionen för vård och omsorg. (2013). Vårdläget i Stockholm i sommar. Hämtad 2020-03-05 från
https://www.ivo.se/publicerat-material/nyheter/2013/vardlaget-i-stockholm-i-sommar-ar-skort/ Inspektionen för vård och omsorg. (2015). Hur står det till med våra akutmottagningar? - Tillsyn av patientsäkerheten vid akutmottagningar i Uppsala/Örebro sjukvårdsregion. Hämtad 2020- 02-06 från
https://www.ivo.se/publicerat-material/rapporter/hur-star-det-till-med-vara-akutmottagningar/
Inspektionen för vård och omsorg. (2017). Högre kompetens för ökad patientsäkerhet på akutmottagning. Hämtad 2020-02-06 från
https://www.ivo.se/publicerat-material/rapporter/hogre-kompetens-for-okad-patientsakerhet-pa-akutmottagning/
Jakobsson, B., Bergroth, A., Schüldt, K., & Ekholm, J. (2005). Do systematic multiprofessional rehabilitation group meetings improve efficiency in vocational rehabilitation? Work 24(3), 279 – 290.
Johnston, A., Abraham, L., Greenslade, J., Thom, O., Carlstrom, E., Wallis, M., & Crilly, J. (2016). Review article: Staff perception of the emergency department working environment: Integrative review of the literature. Emergency medicine Australasia 28(1), 7–26. doi: https://doi-org.proxy.ub.umu.se/10.1111/1742-6723.12522
Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod (s. 57 - 78). Lund: Studentlitteratur.
Kohn L, Corrigan J, Donaldson M. (2000) To err is human. Building a safer health system. Washington, DC: National Academy Press.
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. Stockholm: Natur och kultur.
Kvarnström, S & Cedersund, E. (2016). Självpresentationer i vårdteam. I J. Berlin & H. Sandberg (Red.), Team i vård, behandling och omsorg – erfarenheter och reflektioner (s. 162 - 186). Lund: Studentlitteratur.
Liff, R., & Wikström, E. (2015). The problem- avoiding multi professional team- on the need to overcom protective routines. Scandinavian journal of managment 31(2), 266 – 278. doi: https://doi-org.proxy.lnu.se/10.1016/j.scaman.2014.12.001 Lincoln, Y. S., & Guba, E. G. (1985). Naturalistic inquiry. Newbury Park, CA:Sage publications.
Lindberg, E. (2015) Att leda och organisera vården på vårdvetenskaplig grund. I M. Arman, K Dahlberg & M. Ekebergh (Red.), Teoretiska grunder för vårdande (s. 266 - 277). Stockholm: Liber.
Linell, P. (2011). Omvårdnad genom kommunikativa handlingar. I F. Friberg & J. Öhlen (Red.) Omvårdnadens grunder- Perspektiv och förhållningssätt (s. 510-511). Lund: Studentlitteratur.
Lundman, B., & Hällgren-Graneheim, U. (2017). Kvalitativ innehållsanalys. I B. Höglund-Nielsen & M. Granskär (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso och sjukvård (s. 220–235). Lund: Studentlitteratur.
Priebe, G., & Landström, C. (2017). Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och begränsningar- grundläggande vetenskapsteori. I M. Henricson (Red). Vetenskaplig teori och metod från ide till examination inom omvårdnad (s. 30–31). Lund: Studentlitteratur.
Polit, D. F., & Beck, C. T. (2006). Essentials of nursing research: appraising evidence for nursing practice. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.
Polit, D. F., & Beck, C. T. (2017). Nursing research: Generating and assessing evidence for nursing practice. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins. Riencker, L., & Stray-Jörgensen, A. (2018). Att skriva en bra uppsats. Stockholm: Liber.
Sandberg, H. (2016). Det godaste teamet. I J. Berlin & H. Sandberg (Red.), Team i vård, behandling och omsorg – erfarenheter och reflektioner (s. 278 - 301). Lund: Studentlitteratur.
Sandman, L. & Kjellström, S. (2018). Etikboken- etik för vårdande yrken. Lund: Studentlitteratur
SBU. (2017). Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården och insatser i socialtjänsten -En handbok. Hämtad 2020-05-30 från
https://www.sbu.se/contentassets/d12fd955318f4feab3709d7ebcc9a72b/sbushandbo k.pdf
SFS 1998: 204. Personuppgiftslag. Stockholm: Justitiedepartementet.
SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SFS 2010:659. Patientsäkerhetslag. Stockholm: Socialdepartementet. SFS 2014:821. Patientlag. Stockholm: Socialdepartementet. Sveriges Kommun och Landsting. (2013) Nationell satsning för ökad
patientsäkerhet- Patientsäkerhet lönar sig, kostnader för skador och vårdskador i slutenvården år 2013. Stockholm: SKL.
Svensk Sjuksköterskeförening. (2017). Teamets kommunikation inom vård och omsorg. Hämtad: 2020-05-18 från https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/ssf-om-publikationer/svensk_sjukskoterskeforening_om_teamets_kommunikation_inom_va rd_och_omsorg.pdf
Svensson, P., & Ahrne, G. (2015) Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. I P. Svensson, & G. Ahrne (Red.), Handbok i kvalitativa metoder. (s.18–33). Stockholm: Liber
Socialstyrelsen. (2017). Utvecklingen inom patientsäkerhetsområdet 2017. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2018a). Ordlista. Hämtad 2020-01-06 från
https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/om-patientsakerhet/begrepp-och-definitioner
Socialstyrelsen (2018b). Kvalitet och patientsäkerhet – hur hänger det ihop? Hämtad 2020-01-09 från https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/systematiskt-patientsakerhetsarbete/kvalitet-och-patientsakert
St. Pierre, M., Hofinger, G., Buerschaper, C., (2008). Crisis management in acute care settings: human factors and team psychology in a high stakes environment. Hämtad 2019-09-16 från www.vardhandboken.se/arbetssatt-och-ansvar/samverkan-och-kommunikation/teamarbete-och-kommunikation/oversikt/.
Strandberg, E. (2014). Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården. Hämtad: 2020-05-17 från
file:///C:/Users/jacand10/Downloads/satsa.pa.omvardnadsforskning.for.att.forbattra. varden.pdf
Svensk sjusköterskeförening, (2017). Kompetensbeskrivningar. Hämtad 2020-01-06 från
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-
sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/legitimerad_sjukskoterska_med_specialistsjukskoterskeexamen_med_ inriktning_mot_akutsjukvard.pdf
Team. (u.å). I Nationalencyklopedin. Hämtad 2019-09-12 från www.ne.se.proxy.lnu.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/team Thomsson, H. (2002) Reflexiva intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Thomson, K., Outram, S., Gilligan, C., & Levett-Jones, T. (2015). Interprofessional experiences of recent healthcare graduates: A social psychology perspective on the barriers to effective communication, teamwork and patient-centred care. J Interprof Care, 2015 29(6), 634–640. doi: 10.3109/13561820.2015.1040873
Tjia, J., Mazor, M. K., Field, T., Meterko, V., Spenard, A., Gurwitz, H. J. (2009). Nurse-Physician Communication in the Long-Term Care Setting: Perceived Barriers and Impact on Patient Safety. Journal Patient Saftey 5(3), 145 – 152.
Yrkesstolt. (u.å). I Nationalencyklopedin. Hämtad 2020-01-07 från http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/yrkesstolt
Vetenskapsrådet, (2011a). Konfidentialitetskravet. Hämtad: 2020-01-12 från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR
Vetenskapsrådet, (2011b). Informationskravet. Hämtad: 2020-01-12 från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR
Vetenskapsrådet, (2011c). Samtyckeskravet. Hämtad: 2020-01-12 från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR
Weller, J., Boyd, M., Cumin, D. (2014). Teams, tribes and patient safety: overcoming barriers to effective teamwork in healthcare. Postgraduate Medical Journal, 90(1061), 149 - 154.
Wenger, E., McDermott, R., & Snyder, W. M. (2002). Cultivating communities of practice. A guide to managing knowledge. Boston: Harvard Business School Press. Wolf, A, L., Delao, M, A., Perhats, C., Moon, D, M., & Zavotsky, K, E. (2018). Triaging the Emergency Department, Not the Patient: United States Emergency
Nurses' Experience of the Triage Process. Journal of emergency nursing 44(3), 258– 266.
Wärnå-Furu, C. (2017). Hälsa. I L. Wiklund-Gustin, & I. Bergbom (Red.) Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik (s. 157 – 172). Lund: Studentlitteratur.
Öhlen, J., (2017). Personcentrerad kommunikation- samtal och dialog. I A. Dahlberg, & I. Ekman (Red.) Vägen till patientens värld och personcentrerad vård (s. 337–354). Stockholm: Liber.
Bilaga 1