Effekter av kostnadsmässig anslagsavräkning anslagsavräkning

Regeringen lämnade i budgetpropositionen för 2009 (prop 2008/09:1, avsnitt 10.4.2) förslag om övergång till kostnadsmässig anslagsavräkning för förvaltningsutgifter fr.o.m. 2009, som riks-dagen beslutade i november 2008 (bet.

2008/09:FiU15, rskr. 2008/09:30). Förändringen

innebär att, i stället för utgifter, kostnader ska avräknas mot anslag när det gäller myndigheter-nas förvaltningsutgifter. Skillnaden mot den ti-digare ordningen är att olika typer av periodise-ringar så som förändring av semesterlöneskuld, upplupna kostnader för t.ex. köpta tjänster som ännu inte fakturerats samt avsättningar vid om-strukturering nu avräknas anslag samtidigt som de kostnadsredovisas i redovisningen. Därtill kommer att periodiseringar av utgifter som avser kommande år inte påverkar innevarande års an-slagsutfall. Före 2009 avräknades transaktioner och händelser vid fakturering eller utbetalning.

Förändringen påverkar inte statsbudgetens saldo som är kassamässigt.

Effekterna på statsbudgeten under en över-gångsperiod kan delas upp i tre delar. Den första är ackumulerade effekter hänförbara till tidpunkt före 2009 som finansieras från ett särskilt anslag 1:4 Övergångseffekter av kostnadsmässig anslags-avräkning under utgiftsområde 26. Den andra är semesterlöneskuld som i enlighet med riksda-gens överväganden (bet. 2008/09:FiU4) och en-ligt övergångsbestämmelsen i anslagsförord-ningen (1997:1199) ska avräknas vid uttag av sparade semesterdagar. Den tredje är effekter under 2009 till följd av kostnadsmässig avräk-ning hänförbara till ordinarie anslag på statsbud-geten (utgiftsområde 1–25).

Tabell 5.25 Effekter av kostnadsmässig anslagsavräkning Miljoner kronor

Medgivet överskridande avseende övergångseffekten

2009 (anslag 26:1:4) 5 107 Indragningar 2009 på ordinarie anslag hänförbara till

övergångseffekten ¹ -2 238 Minskade anslag 2010-2013 -2 869 Summa effekter på anslagsutrymmet 0

Tidigare års kostnader för upparbetad semester som inte avräknats mot anslag vid årets början

(övergångsbe-stämmelsen) 5 620

1 I tabellen ingår även indragningar beslutade av riksdagens myndigheter

Av tabell 5.25 framgår att det inte uppkommer några effekter på anslagsutrymmet sett över hela perioden 2009-2013. Statsbudgetens saldo på-verkas inte heller av reformen. Däremot påver-kas de takbegränsade utgifterna vilket har med-fört att regeringen i budgetpropositionen för 2010 gjort tekniska justeringar av utgiftstaket för staten med ett belopp motsvarande beslutade in-dragningar 2009 (2,24 miljarder kronor) och

minskade anslag 2010–2012 (2,57 miljarder kro-nor).

Hantering av övergångseffekter på statsbudgeten Reformen gav upphov till effekter som innebar att vissa transaktioner och händelser vid över-gången antingen inte alls skulle ha avräknats mot myndighetens ordinarie anslag eller skulle ha av-räknats vid två tillfällen (budgetåren 2008 och 2009). För att komma till rätta med dessa kon-sekvenser anvisade riksdagen ett särskilt anslag för nettot av dessa effekter under utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. På detta anslag anvi-sades en miljon kronor, men samtidigt gavs re-geringen ett bemyndigande att överskrida ansla-get med övergångseffekterna, som sammantaansla-get uppgick till 5 107 miljoner kronor. Det särskilda anslaget har avräknats med myndigheternas övergångseffekter i sin helhet under 2009. Re-geringen har beslutat om indragningar 2009 eller beräknat minskningar för åren 2010–2013 på be-rörda myndigheternas ordinarie anslag med ett belopp motsvarande det medgivna överskridan-det. Effekten fördelas på upp till fem år, bero-ende på när de aktuella utgifterna bedömts komma att uppstå.

Regeringen och riksdagens myndigheter har under året beslutat om indragningar hänförbara till övergångseffekten på myndigheternas ordi-narie anslag på totalt 2 238 miljoner kronor, vil-ket motsvarar nettoutgifter som inte kommer att avräknas mot statsbudgeten eftersom kostnaden har uppkommit tidigare år och har finansierats från det särskilda anslaget under utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Under åren 2010-2013 kommer anslagen att minska med 2 869 miljoner kronor. Därutöver har regeringen även medgett vissa myndigheter som har en negativ övergångseffekt (dvs. ackumulerade utgifter som överstiger kostnader) att återföra medel till an-slag med ett sammanlagt belopp av 198 miljoner kronor. Eftersom tidigare anslagsavräknade ut-gifter har belastat budgeten även 2009 kommer de återförda medlen inte att påverka överfö-ringsbeloppet under 2009.

I tabell 5.26 framgår hur övergångseffekten, indragningar och minskade anslag påverkar statsbudgeten 2009–2013.

Tabell 5.26 Övergångseffekten påverkan på statsbudgeten 2009-2013

Miljoner kronor

2009 2010 2011 2012 2013 Totalt Utgiftsområde 1-25

(ordinarie anslag) -2 238 -1 229 -816 -523 -301 -5 107 Anslaget 1:4 under

utgiftsområde 26

Riksgäldskontorets nettoutlåning påverkas av att myndigheter har fått anslagsmedel på 3 242 miljoner kronor utbetalda till sina ränte-konton medan det särskilda anslaget under ut-giftsområde 26 har avräknats med 5 107 miljoner kronor. Under året har 2 238 miljoner kronor betalts från räntekontot, vilket innebär att be-hållningarna ökat med 1 004 miljoner kronor.

Den kassamässiga korrigeringen påverkas efter-som Försvarsmakten inte har fått samtliga an-slagsmedel utbetalda under året. Totalt kommer 1 865 miljoner kronor av det särskilda anslaget under utgiftsområde 26 att betalas ut till För-svarsmaktens räntekonto under 2010–2013.

Övergångsbestämmelse om semesterlöneskuld Från den ovanstående hanterade övergångsef-fekten undantogs reglering av den semesterlöne-skuld som myndigheterna hade per den 31 de-cember 2008. Anledningen till att semesterlöne-skulden undantogs var att sparad semester i många fall regleras först när en anställd slutar sin anställning. Om semesterlöneskulden hade in-gått i övergångseffekten och reducerat myndig-heternas ordinarie anslag under 3–5 år, riskerade man i många fall att få ett påtagligt minskat utrymme för ordinarie verksamhet under dessa år. I stället avräknas nu uttag av semester sparad före 2009 särskilt när den tas ut. Därigenom påverkas inte myndigheternas utrymme så koncentrerat. För en myndighet som omsätter en stor del av semesterlöneskulden varje år, genom att många sparade dagar tas ut samtidigt som många nya dagar tjänas in, kan dock effekten på denna punkt ändå bli påtaglig.

Totalt uppgick detta belopp till 5 620 miljoner kronor. Uttaget av sparad semester som

anslags-avräknats enligt övergångsbestämmelserna 2009 uppgår till 979 miljoner kronor, vilket är högre än väntat. Detta belopp har påverkat myndighe-tens ordinarie anslag. Särskilt stora belopp finns på anslaget 1:1 Polisorganisationen inom ut-giftsområde 4 Rättsväsendet med 223 miljoner kronor och på anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap med 126 miljoner kronor. För dessa båda myndighetsområden är beloppet högre än vad områdets andel av totalt antal anställda i staten motsvarar. Andra stora belopp finns på anslagen för förvaltningskostna-der hos stora myndigheter som Försäkringskas-san, Skatteverket, Arbetsförmedlingen, Krimi-nalvården och Regeringskansliet. Sammantaget motsvarar 979 miljoner kronor 17,4 procent av skulden för sparade semesterdagar vid utgången av 2008, vilket kan tyda på att uttagstiden inte blir så lång som man ursprungligen förväntade.

Den återstående delen av sparade semesterda-gar som kommer att påverka anslagsutfallet i framtiden är 4 641 miljoner kronor.

Effekter under 2009 till följd av kostnadsmässig anslagsavräkning

Utöver de effekter som uppstår på ordinarie an-slag genom hanteringen av övergångseffekten och övergångsbestämmelsen hänförbar till se-mesterlöneskulden uppstår även effekter på grund av att kostnader avräknas i stället för ut-gifter. Dessa årliga effekter kan ses som kvarstå-ende effekter av reformen, även om de självklart kan se olika ut för olika år beroende på vad som inträffat och hanteras inom ramen för myndig-heternas tillgängliga medel. Dessa effekter kan delas in i förändring av semesterlöneskuld, för-ändringar av avsättningar och övriga periodise-ringar.

Det beräknade beloppet för kostnaden för förändring av semesterlöneskuld uppgår till to-talt cirka 192 miljoner kronor. De största belop-pen finns för anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap, inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap och för anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m., inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse.

Kostnader för avsättningar i samband med omstruktureringar eller vid uppsägning av per-sonal av andra skäl, avräknas anslag och ökar därmed avräkningen jämfört med tidigare år,

medan minskade avsättningar vid reglering av tidigare års avsättningar inte avräknas vilket minskar avräkningen jämfört med tidigare. Un-der 2009 uppgår nettoeffekten på myndigheter-nas ordinarie anslag av detta till minskad anslags-avräkning med 778 miljoner kronor, varav huvuddelen påverkat Försvarsmaktens och Po-lisorganisationens anslag. Försvarsmakten och Polisorganisationen har dock fått stora indrag-ningar under 2009 hänförbara till övergångsef-fekten som till stor del motsvarar minskningen av avsättningar.

För övriga periodiseringar beräknas anslag ha avräknats med ca 164 miljoner kronor lägre be-lopp sammanlagt som följd av reformen. Det av-ser till stor del återföringar av tidigare periodise-ringar, så som minskning av övertidsskuld, minskning av skuld för ännu inte slutförda löne-avtal eller tidigare års upplupna kostnader för köpta tjänster. Polisorganisationen, Försvars-makten, Försäkringskassan och Regeringskans-liet är även här myndigheter som haft relativt stora effekter, både positiva och negativa.

Periodiseringar avseende lokalhyror, liksom det faktum att avskrivningar på anläggningstill-gångar anslagsavräknas i stället för som tidigare amorteringar på lån, bedöms inte påverka utfallet eftersom särskilda regler och rutiner tidigare funnits som lett till att anslagsavräkningen i dessa delar i allt väsentligt motsvarat kostna-derna.