7 Konsekvensanalys
7.4 Effekter för företagen
Förslagen syftar till att förenkla för företag som bedriver e-handel med privatpersoner. Detta gäller framför allt förslagen om att införa en gemensam beskattningslandströskel och att utöka tillämpningen av de särskilda ordningarna. Förslagen syftar också till att förbättra konkurrensen, exempelvis förslaget om att slopa undantaget från mervärdesskatt vid import av försändelser med lågt värde.
Flera remissinstanser, däribland Sveriges Advokatsamfund,
Småföretagarnas Riksförbund och Näringslivets Skattedelegation (NSD)
anser att förslagen är svårtillgängliga och ifrågasätter om de verkligen kommer att leda till förenklingar. De anser också att konsekvensanalysen inte är tillräckligt detaljerad, bl.a. när det gäller företagens administrativa kostnader. Småföretagarnas Riksförbund anser också att småföretagar- perspektivet saknas.
Regeringen vill i detta sammanhang framhålla att merparten av förslagen består av frivilliga åtgärder, varav flera kan antas förenkla för små företag i synnerhet. Ett exempel är omsättningströskeln för bestämmande av beskattningsland. De flesta EU-länder har i dag en omsättningslandströskel om ca 35 000 euro, alltså i nivå med Sveriges nuvarande tröskel. Vissa medlemsländer har dock haft en klart högre nivå. För företag som bedriver distansförsäljning av varor till andra EU-länder bör det underlätta att bara behöva hålla reda på en beskattningslandströskel i stället för många. Det bör göra det enklare att delta i gränsöverskridande handel och främjar därmed företagens möjligheter att växa, vilket även bör gynna konsumenternas valmöjligheter. Det innebär också att företag som använder sig av omsättningströskeln behöver betala den mervärdesskatte- 104
sats som gäller i det land där varorna är omsatta vid lägre omsättning än förut. I det sammanhanget kan konstateras att det finns medlemsländer med både högre och lägre normalskattesats än Sverige. Effekten av denna förändring varierar därför från företag till företag som agerar på den inre marknaden, exempelvis beroende på hur företagets försäljning fördelas mellan olika EU-länder. Det är därför inte möjligt att beräkna effekten av förslaget för företag i allmänhet.
Att de särskilda ordningarna kan användas för att redovisa mervärdes- skatt för andra tjänster än elektroniska liksom för distansförsäljning av varor innebär också en förenkling för företagen. Det är även fortsättnings- vis frivilligt att använda de särskilda ordningarna och de företag som så önskar kan fortsätta att vara registrerade i de EU-länder där varorna eller tjänsterna är omsatta. Det förekommer att företag för konsumenter utanför det egna landet blockerar möjligheten att e-handla för att slippa hantera mervärdesskatt som involverar andra EU-länders skatteadministration. För dessa, framför allt små företag, bör systemet med de särskilda ordningarna innebära nya möjligheter att bedriva handel och en betydande administrativ förenkling.
De särskilda ordningarna har varit föremål för utvärdering på uppdrag av Europeiska kommissionen, något som Sveriges Advokatsamfund efterfrågar i sitt remissvar. Utvärderingen, som skedde 2016, visade enligt att mellan 60 och 80 procent av det totala värdet av omsättning av elektroniska tjänster mellan företag och konsumenter redovisades genom de särskilda ordningarna.1 Utvärderingen visade också att den särskilda
ordningen hade minskat den administrativa bördan för företagen, även om resultatet måste ses i ljuset av att beskattningslandsreglerna för elektroniska tjänster samtidigt ändrades. Vidare presenterade kommissionen i september 2019 statistik om de särskilda ordningarna, som bygger på uppgifter från medlemsstaterna.2 Av uppgifterna framgår
att det totala antalet företag som använder de särskilda ordningarna (unionsordningen och tredjelandsordningen för elektroniska tjänster) ökar för varje år. En liten minskning av antalet företag som använder unions- ordningen noterades dock i slutet av 2018, vilket antas bero på att omsättningströskeln för bestämmande av beskattningsland för elektroniska tjänster infördes från den 1 januari 2019. Statistiken visar också att den mervärdesskatt som redovisas genom de särskilda ordningarna har ökat för varje år. Det är dock svårt att, mot bakgrund av de uppgifter som finns tillgängliga, med någon säkerhet beräkna effekten av förslaget för företagen.
Som NSD pekar på har Europeiska revisionsrätten lämnat en rapport om uppbörden av mervärdesskatt och tullar vid e-handel3. Att åtgärda de
problem som tas upp i rapporten ligger dock utanför detta lagstiftningsområde.
När det gäller Sveriges Advokatsamfunds synpunkt om att det är svårt att förstå innebörden av förslagen utan att jämföra med direktiv- eller förordningstext, kan nämnas att det pågår en översyn av mervärdesskatte- 1 https://ec.europa.eu/taxation_customs/sites/taxation/files/vat_aspects_cross-border_e-
commerce_final_report_lot3.pdf
2 https://ec.europa.eu/taxation_customs/sites/taxation/files/moss-statistics-2019.pdf
lagen (1994:200), ML. Översynen ska syfta till att förbättra mervärdes- skattelagstiftningen genom att den får en tydligare struktur och blir mer överskådlig samt språkligt moderniserad. En särskild målsättning är att den föreslagna lagstiftningen i högre grad ska stå i överensstämmelse med mervärdesskattedirektivet särskilt med avseende på terminologi och struktur.
För plattformsföretag som blir skattskyldiga för mervärdesskatt avseende försäljningar via plattformen kommer förslagen att innebära en ökad administrativ börda. De kommer att behöva redovisa mervärdesskatt för ett stort antal transaktioner och bevara dokumentation för dessa. Att de särskilda ordningarna utvidgas till distansförsäljning, även från länder utanför EU, innebär dock att dessa företag kommer att kunna registrera sig i en enda medlemsstat och redovisa mervärdesskatten till en enda skatte- myndighet i stället för att behöva registrera sig i varje EU-land där köpare finns. Det är svårt att förutsäga hur många företag som kommer att anses möjliggöra omsättning av varor genom ett elektroniskt gränssnitt. Detta är en följd av att det inte är en viss typ av företag som omfattas av bestämmel- serna, utan vissa typer av omsättningar. Beroende på affärsmodell kan vissa av omsättningarna falla utanför och andra inom tillämpnings- området. Det kan exempelvis finnas plattformsföretag som i första hand säljer egna varor i eget namn men i några fall också möjliggör försäljning av varor från en beskattningsbar person som är etablerad utanför EU genom samma plattform. Mot den bakgrunden är det inte möjligt att närmare beräkna förslagets effekt för de företag som faller inom tillämpningsområdet för bestämmelserna, som NSD önskar.
Se ytterligare om effekter för företag under avsnitt 7.3.
106