• No results found

Effekter och konsekvenser

5.1. Trafik och användargrupper

I detaljutformningen av gång- och cykelvägen har stor vikt lagts på att skapa ett prioriterat och kontinuerligt stråk. Projektet strävar efter en så trafiksäker lösning som möjligt. Gång- och cykelvägen följer till större del samma plan- och profilgeometri som väg 226. Den ger en förbättrad framkomlighet och tillgänglighet för oskyddade trafikanter.

Gång- och cykelvägen bedöms ge ökad kapacitet för pendling med cykel mellan Vårsta och Tumba samt intilliggande bebyggelseområden. Trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter kommer att förbättras väsentligt när gående och cyklister får en separat gång- och cykelväg, till skillnad från idag då de är hänvisade till körbana som även används av motortrafiken.

Kollektivtrafiken i närområdet bedöms inte påverkas av den färdigställda gång- och cykelvägen. I byggskedet kan mindre störningar förekomma.

Barn är en särskilt utsatt grupp i trafiken som inte har samma möjligheter som vuxna att klara av komplicerade trafiksituationer. För att belysa hur barn påverkas av gång- och cykelvägen har en barnkonsekvensanalys upprättats. I analysen belyses vilka

konfliktpunkter som finns idag och hur de kan bemötas i utformningen av gång- och cykelvägen. Den planerade gång- och cykelvägen kommer att öka säkerheten, tillgängligheten och framkomligheten för barn och ungdomar längs sträckan. Nedan sammanfattas föreslagna åtgärder i barnkonsekvensbeskrivningen samt att dessa kommenteras hur de föreslås hanteras i denna vägplan.

 Där gång- och cykelvägen passerar Björkvägen och Däldvägen föreslås den att placeras indragen från Dalvägen för att öka synbarheten för de oskyddade trafikanterna. En sådan lösning föreslås i vägplanen.

 I korsningen med Björkvägen föreslås att gång- och cykelvägen ska omfattas av befintlig signalregleringen. För att tydliggöra korsningarna vid Björkvägen, Däldvägen och vid bensinstationen St1 bör avvikande belysning i form av lägre belysningsstolpar med ett skarpare ljus sättas upp som gör att barnens (oskyddade trafikanter) reflexer syns bättre. Trafikverket belyser generellt inte gång- och cykelbanor.

 Vid korsningen vid Däldvägen finns ett flertal olika reklamskyltar (för bensinbolagen) och flaggor samt hastighetskamera som kan begränsa sikten i korsningen. Korsningen bör få en ändrad utformning för att få en mindre stökig trafikmiljö. Korsningens utformning ingår inte i detta projekt. De ovan beskrivna skyltarna mm står inte inom vägområdet och frågan föreslås därför hanteras av kommunen.

 I korsning med Däldvägen föreslås en ramp för att markera passagen ytterligare samt fungerar som fartdämpande åtgärd. En sådan lösning föreslås i vägplanen.

 En avgränsning mellan Dalvägen och gång- och cykelbanan bör utformas antingen

göra en grön skiljeremsa istället för staket då ett staket skulle försvåra driften t.ex.

snöröjning.

 Det bör finnas en tydlig koppling mellan gång- och cykelvägen och den befintliga gång- och cykelbron. Åtgärder för att länka samman dem bör genomföras. Den bästa åtgärd för barn är att leda om cykeltrafiken och bygga en ny anslutning där de inte behöver befinna sig i blandtrafik. Anslutningen till befintlig gång- och cykelbro är en kommunal fråga och ingår inte i detta projekt.

 Dalvägen (väg 226) är i dagsläget utpekad som väg för farligt gods. Kommunen planerar att ansöka hos Länsstyrelsen om att väg 225 istället ska pekas ut för detta.

Enligt barnkonsekvensanalysen vore detta att föredra.

5.2. Konsekvenser för lokalsamhället och regional utveckling

Den nya gång- och cykelvägen har ingen påverkan på den regionala utvecklingen. Däremot påverkas den lokala utvecklingen positivt för oskyddade trafikanter då en brist i

huvudcykelnätet åtgärdas.

Under byggskedet kan störningar i trafiken förekomma. Störningar kan bestå av sänkt hastighet, buller och tillfälligt avstängda körfält med växelvis trafikering av det körbara körfältet.

5.3. Landskapet och staden

Den planerade gång- och cykelvägen är avsedd att placeras utmed väg 226 och bedöms inte medföra någon påverkan av betydelse på landskapsbilden.

5.4. Miljöeffekter och miljökonsekvenser

5.4.1. Hälsa och säkerhet

Bra gång- och cykelvägar leder till att fler människor kan känna sig lockade att ställa bilen hemma och antingen gå eller cykla dit de ska. Det i sin tur leder till mindre utsläpp av luftföroreningar och klimatpåverkande avgaser, minskat trafikbuller samt till ökad motion som bidrar till en bättre allmän hälsa. Risken för olyckor för de oskyddade trafikanterna minskar. Säkerheten och tryggheten ökar för gång- och cykeltrafikanter längs den studerade sträckningen.

Ingen betydande förändring av bullersituationen i området kommer ske. Eventuellt kan ljudbilden i området temporärt förändras i samband med byggnation av gång- och

cykelvägen. Inga bullerskyddsåtgärder bedöms som aktuella inom ramen för detta projekt.

5.4.2. Mark- och vattenmiljö

Fysiska förutsättningar omöjliggör traditionella längsgående diken vilket innebär att

fördröjningskapaciteten (trög avledning) för vägdagvattnet till stor del går förlorad. Gångbar lösning innebär att vägdagvatten leds via rännstensbrunnar och ledningar till det

kommunala dagvattensystemet. Botkyrka kommun har informerats om tillskott av

dagvatten till deras system och accepterar lösningen. Föreslagen gång- och cykelväg innebär en 15 procentig ökning av dagvattenflödet till befintligt dagvattennät.

Färdigställd gång- och cykelväg bedöms inte medföra några negativa konsekvenser rörande förhöjda halter av markföroreningar. Föroreningar som påträffas i anläggningsskedet ska omhändertas. Länsvattnet ska ej släppas på dagvattenledning utan tillstånd från

ledningsägare och vattenanalys avseende alifatiska kolväten och PAH rekommenderas innan det omhändertas på tillbörligt sätt.

Projektets förenlighet med miljökvalitetsnormen för vatten

Nedan beskrivs föroreningsbelastning och påverkan på möjligheten att följa gällande miljökvalitetsnormer för vatten.

Föroreningsbelastning för nyetablerad gång- och cykelväg samt befintligt norrgående körfält beräknas översiktligt med schablonvärden hämtade ur Stormtac (2015) och

årsmedelnederbörden 539 mm/år (SMHI 1960-1991). Föroreningsbelastningen redovisas i kg/år i tabell 1.

Uppmätta, bidragande ytor för Dalvägen:

Norrgående körfält: 3330 m2 vid avrinningskoefficient 0,9.

GC-väg: 2070 m2 vid avrinningskoefficient 0,9.

Grönyta: 114 m2 vid avrinningskoefficient 0,1.

Tabell1.

För att möjliggöra avskiljning av beräknade föroreningar föreslås att gallerbrunnar, längs med vägsträckningen, förses med filterinsats (filterbrunnar). Skötselplan för filterbrunnarna kommer att tas fram av Trafikverkets entreprenör i samband med byggnation. Beräknad, generell reningseffekt (%) i brunnsfilter hämtade ur Stormtac (2015). Jämförelse mellan föroreningsbelastning för dagens situation respektive efter utbyggnad och uppnådd reningseffekt i filterbrunnar redovisas i tabell 1B.

Tabell 1B

Sammanfattningsvis kan konstateras av ovanstående nivåer av föroreningar ligger i nivå med dagens situation eller något lägre. Dessa nivåer bedöms inte påverka recipienten Tullingesjön i någon större utsträckning jämfört med dagens situation.

Miljökvalitetsnormerna (MKN) är för Tullingesjön god ekologisk status samt god kemisk ytvattenstatus exklusive kvicksilver, kvicksilverföreningar och bromerade difenyleter.

Tidsfrist för tributyltenn föreningar gäller till 2027.

De ekologiska kvalitetsfaktorerna påverkas inte av åtgärderna i vägplanen och därmed sker inte någon försämring av möjligheten att uppnå MKN för vatten med anledning av

föreslagen utbyggnad.

Risken att den kvalitativa och kvantitativa statusen i ett undre grundvattenmagasin

försämras är liten då dagvattnet kommer att ledas i det kommunala dagvattennätet samt att ovanliggande lerlager kommer att fungera som en barriär.

Den föreslagna lösningen med gallerbrunnar och dagvattenledning istället för diken och brunnar/dagvattenledning bedöms inte försämra situationen vid en olycka med farligt gods nämnvärt.

5.4.3. Påverkan under byggskedet

Under det kommande byggskedet kan störningar uppkomma som orsakar olägenheter för människors hälsa och miljön, t.ex. buller, vibrationer och damning. Föroreningar kan spridas till mark, yt- och grundvatten.

I byggskedet kommer krav att ställas på entreprenören avseende skyddsåtgärder och försiktighetsmått för att minimera risken för påverkan på människors hälsa och miljön.

Bland annat gäller att entreprenören ska upprätta en miljöplan som redovisar den miljöanpassning som genomförs och de skydds- och kontrollåtgärder som vidtas. Nedan redovisas förslag till skyddsåtgärder och försiktighetsmått för att minimera påverkan:

 Allmän aktsamhet ska iakttas i byggskedet. Om markföroreningar eller stenkolstjära påträffas ska arbetet omedelbart avbrytas och berörda myndigheter kontaktas. Om befintlig vägbeläggning rivs bör förekomsten av tjära bevakas under schaktarbeten.

Eventuella föroreningar som påträffas hanteras på föreskrivet sätt. Om det under arbetets gång upptäcks att marken är förorenad ska tillsynsmyndigheten

underrättas. Inga kända kulturlämning finns i området idag men om sådan skulle påträffas skall myndigheter kontaktas.

 Naturvårdsverkets allmänna råd om byggbuller ska följas och om olägenheter uppstår ska åtgärder vidtas. Arbeten i närheten av bostäder ska i möjligaste mån utföras dagtid. Information bör ges till närboende och övriga berörda när störande arbeten är på gång.

 Bränslen och kemikalier ska förvaras på ett säkert sätt. I det fall läckage uppstår ska åtgärder vidtas och material finnas till hands för att ta hand om föroreningen.

Uppställningsplatser för maskiner och förvaring av petroleumprodukter och andra kemiska produkter ska inte ske i närheten av vattendrag, brunnar eller andra vattenresurser. Förvaring och hantering skall ej ske i anslutning till

dagvattenbrunnar.

5.5. Samhällsekonomisk bedömning

Det har inte gjorts någon samhällsekonomisk kalkyl. En översiktlig bedömning har dock gjorts och den samhällsekonomiska nyttan bedöms större än anläggningskostnaden för gång- och cykelvägen. Hälsoeffekterna samt trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter är de största nyttorna.

Related documents