Dagens läkarefterfrågan utgörs av dels den tillgodosedda efterfrågan, dels en viss ej tillgodosedd efterfrågan i form av vakanta tjänster. 2001 års tillgodosedda efterfrågan inom offentlig och pri-vat hälso- och sjukvård beräknades enligt ovan till ca 15 000 läkare (15 100 – 100 arbetslösa lä-kare) eller omräknat till 14 600 heltidsarbetande läkare. Med tillgänglig statistik kan antalet va-kanta tjänster uppskattas till ca 700 (400 vid sjukhus och 300 vid hälsocentraler).
Den sammanlagda efterfrågan för år 2001 skulle därmed uppgå till ca 15 300 heltidsarbetande läkare.
När det gäller läkarefterfrågan efter år 2000 antas enligt den ekonomiska modellen (alternativ A) en årlig tillväxt på 0,5 %.
I alternativ B antas att dagens efterfrågade läkartäthet på 1 läkare per 330 invånare består under hela prognosperioden. Antalet invånare i Finland beräknas stiga från 5,19 miljoner till 5,32 mil-joner år 2020, d.v.s. en genomsnittlig ökning på 0,1 % per år.
I tabell 6 görs en jämförelse mellan tillgång och efterfrågan av heltidsarbetande läkare enligt de två alternativen.
Sammanfattningsvis tyder siffrorna på att Finland enligt alternativ B (oförändrad läkartäthet) kommer att ha underskott av läkare fram till 2010, och därefter balans. Enligt alternativ A (den ekonomiska modellen) kommer det att bli läkarunderskott under hela perioden.
Tabell 6. Tillgång och efterfrågan av heltidsanställda läkare
Tillgång och efterfrågan av läkare FINLAND
Island
Nuläge
Antalet läkare i Island under 70 år (legitimerade och läkare med enbart läkarexamen) uppgick 2001-12-31 till 984. Läkare med isländsk legitimation som tjänstgör utomlands (419 st) ingår inte i denna siffra. Flertalet av dessa är yngre läkare som fullgör sin vidareutbildning utomlands. För närvarande finns inga arbetslösa läkare i Island. Ålders- och könsfördelning framgår av tabell 7.
Tabell 7. Läkarkåren i Island 2001–12–31
_______________________________________________________________________
Åldersklass Män Kvinnor Summa Andel
kvinnor
%
_______________________________________________________________________
65 - 69 67 1 68 1
60 - 64 47 8 55 15
55 - 59 89 11 100 11
50 - 54 156 14 170 8
45 - 49 119 38 157 24
40 - 44 148 53 201 26
35 - 39 39 34 73 47
30 - 34 43 36 79 46
- 29 49 32 81 40
_______________________________________________________________________
Totalt 757 227 984 23
_______________________________________________________________________
Antaganden – läkartillgång
Med utgångspunkt från tillgångssiffrorna år 2001 och med hjälp av följande antaganden görs en konsekvensbeskrivning över läkarutvecklingen fram till år 2020.
a) Beräkningen grundas på följande intag av studerande.
1996–1998 38 fr.o.m. 2:a terminen 1999-2000 40 fr.o.m. 2:a terminen
2002 → 48 fr.o.m. 2:a terminen, 2003 fr. o. m. 1:a terminen
b) Genomsnittsåldern vid studiernas början antas vara 21 år.
c) Grundutbildningens reella längd antas i genomsnitt vara 6,5 år. Pensionsåldern förutsätts vara 70 år. Detta innebär att läkarna är drygt 40 år i yrkesverksam ålder.
d) Bortfallet under studietiden antas vara 1 %.
e) Andelen kvinnliga studerande har kontinuerligt ökat. I rapporten antas att 50 % av nytillskot-tet är kvinnor.
f) Antalet isländska läkare som tjänstgör utomlands uppgår f.n. till 420. Dessa ingår inte i be-räkningarna, se Lägesbeskrivningen. Flertalet isländska läkare fullgör sin vidareutbildning ut-omlands, framförallt i Sverige, USA, och Norge. De flesta återvänder till Island men ca 4 is-ländska läkare per år antas stanna kvar i utlandet för gott.
g) Yrkesverksamhetsgraden antas vara 97 % (99 % för män och 96 % för kvinnor).
h) I beräkningarna har hänsyn till dödsrisk tagits. Med den åldersfördelning läkarkåren har idag antas ca 5 läkare per år avlida före 70 års ålder.
Utbud av läkare
Mot bakgrund av ovan redovisade antaganden har utvecklingen av utbudet av yrkesverksamma läkare under 70 års ålder beräknats fram till år 2020. Resultatet framgår av tabell 8.
Tabell 8. Utbud av läkare i Island < 70 år
_______________________________________________________________________
År Män Kvinnor Summa Andel
kvinnor
%
_______________________________________________________________________
2001 750 220 970 23
2005 740 280 1020 27
2010 760 370 1130 33
2015 770 460 1230 37
2020 690 560 1250 45
_______________________________________________________________________
Följande antaganden om arbetstiden har gjorts:
Den fastställda arbetstiden är 40 timmar per vecka. Någon generell arbetstidsförkortning antas ej.
95 % av läkarna antas arbeta heltid 40 timmar per vecka och 43 veckor per år. 5 % antas arbeta deltid, 30 timmar per vecka. Däremot kan införandet av EU´s regler om maximal arbetstid på-verka arbetsmarknaden inom en snar framtid.
Antal läkare omräknat till heltid framgår av tabell 9 på sid 30.
Efterfrågan på läkare
Det finns för närvarande inga vakanta tjänster eller arbetslösa läkare i Island. När det gäller lä-karefterfrågan efter år 2001 antas i alternativ A en årlig ekonomisk volymtillväxt för läkarefter-frågan på 1,5 % under hela perioden. I alternativ B som bygger på demografiska förutsättningar antas en årlig tillväxt på 0,7 %.
I tabell 9 görs en jämförelse mellan tillgång och efterfrågan på heltidsarbetande läkare.
Sammanfattningsvis tyder siffrorna på att Island enligt alternativ A kommer att få en tämligen god balans på läkararbetsmarknaden fram till år 2015. Enligt alternativ B finns risk för överskott efter år 2001.
Tabell 9. Tillgång och efterfrågan av heltidsanställda läkare
_______________________________________________________________________
År Tillgång Efterfrågan Överskott +
Underskott –
Alt A Alt B Alt A Alt B
_______________________________________________________________________
2001 960 960 960 0 0
2005 1010 1010 980 0 + 30
2010 1120 1090 1020 + 30 + 100
2015 1220 1180 1050 + 40 + 170
2020 1230 . . . . . . . .
_______________________________________________________________________
Tillgång och efterfrågan av läkare ISLAND
Heltidsarbetande läkare
700 800 900 1000 1100 1200 1300 1400
2001
2005
2010
2015
2020 Tillgång Efterfrågan Alt A Efterfrågan Alt B
OBS! Diagrammet är i annan skala än för övriga länder
Norge
Nuläge
Antalet läkare i Norge under 67 år (norsk legitimation eller tidsbegränsad behörighet för minst sex månader) uppgick vid årsskiftet 2001/02 till ca 16 500. I denna siffra ingår inte ca 8 000 ut-ländska läkare med norsk legitimation i Den norske lægeforenings läkarregister som inte arbetar i Norge längre. Endast ett fåtal läkare (ca 20 st) är arbetslösa i Norge, medan ca 400 läkartjänster är vakanta. Ålders- och könsfördelning framgår av tabell 10.
Tabell 10. Läkarkåren i Norge 2001-12-31
_______________________________________________________________________
Åldersklass Män Kvinnor Summa Andel
kvinnor
%
_______________________________________________________________________
65 - 66 290 55 345 16
60 - 64 991 178 1 169 15
55 - 59 1 640 342 1 982 17
50 - 54 1 830 445 2 275 20
45 - 49 1 899 714 2 613 27
40 - 44 1 484 991 2 475 40
35 - 39 1 231 1 010 2 241 45
30 - 34 1 161 1 081 2 242 48
- 29 574 588 1 162 51
_______________________________________________________________________
Totalt 11 100 5 404 16 504 33
_______________________________________________________________________
Antaganden – läkartillgång
Med utgångspunkt i tillgångssiffrorna år 2001 och med hjälp av följande antaganden görs en kon-sekvensbeskrivning över läkarutvecklingen fram till år 2020.
a) Beräkningen grundas på följande antagning av studerande per år i Norge* i utlandet
1996 499 262
1997 550 224
1998 590 233
1999 590 301
2000 590 297
2001 590 297
2002 - > 620 297
* Som nämns i lägesbeskrivningen finns det en grupp (ca 46-90 varje år sedan läsåret 1998/99) som inte har kommit in vid medicinsk fakultet i Norge, men som har antagits av norska myndigheter för att studera i utlandet och fått särskilt förmånlig studiefinansiering.
Dessa har medräknats i siffrorna i kolumnen ”i Norge”.
Antalet nya studerande i Norge baseras på planerade siffror från statliga myndigheter, medan siffrorna för studerande som börjar sina studier i utlandet, bygger på uppgifter från Statens lå-nekasse for utdanning. Antalet norska studerande i utlandet har ökat kraftigt de senare åren, och det är osäkert om denna höga siffra kommer att bestå.
b) Genomsnittsåldern vid studiernas början antas vara 22 år.
c) Grundutbildningens reella längd antas i genomsnitt vara 6 år. Pensionsåldern förutsätts att förbli 67 år. Detta innebär att läkarna är 39 år i yrkesverksam ålder. Något antaganden om re-ducerad pensionsålder eller förtidspension har inte gjorts.
d) Bortfallet under studietiden antas uppgå till 2 % för studerande i Norge (inkl. gruppen som har antagits i Norge för studier i utlandet) och 20 % i totalt bortfall för studerande i utlandet, in-klusive de som inte kommer hem till Norge efter examen i utlandet.
e) Andelen nya kvinnliga studerande ökade kraftigt fram till år 1990, och har därefter ökat svagt.
I beräkningarna antas att 58 % av de studerande i Norge enligt uppgifter från de medicinska fakulteten och 56 % av de studerande i utlandet är kvinnor, enligt uppgifter från Statens Låne-kasse for utdanning.
f) Antalet norske läkare som arbetar i utlandet uppgår till ca 400 (medlemmar av Den norske lægeforening). Dessa ingår inte i beräkningarna. År 2001 fick 803 utländska läkare norsk legi-timation (308 från Danmark, 287 från Sverige, 103 från Tyskland, 17 från Finland och 9 från Island). Det är osäkert i vilken grad de arbetar i Norge och om de kommer att fortsätta att ar-beta i Norge och därmed om nettoinvandringen på längre sikt blir positiv eller negativ. I be-räkningarna antas att 154 utländska läkare (101 män och 53 kvinnor) från länder utanför Nor-den (särskilt Tyskland och Östeuropa), kommer att flytta till Norge varje år. Nettomigrationen mellan Norge och övriga nordiska länder antas att vara noll under prognosperioden. Alla dessa antaganden svarar mot nettoutvecklingen av läkare till och från Norge de senaste 12 månader fram till februari 2002, baserat på uppgifter från Den norske lægeforenings läkarregister.
g) Av de 16 500 läkarna i Norge är 32,4 % kvinnor bland norska läkare och 34,4 % bland ut-ländska läkare. I beräkningarna antas det fortsatt vara 34,4 % kvinnor bland utut-ländska läkare som kommer till Norge, baserat på uppgifter från Den norske lægeforenings läkarregister.
h) Yrkesverksamhetsgraden antas vara 98,6 % både för män och kvinnor, baserat på uppgifter från Den norske lægeforenings läkarregister. Omräknat för samtliga 16 504 läkare enligt ovan ger detta 16 300 yrkesverksamma läkare år 2001.
i) I beräkningarna har hänsyn till dödsrisk tagits enligt normerna vid Statistiska Centralbyrån i Sverige. Med den åldersfördelning som läkarkåren har idag, antas 45 män och 8 kvinnor per år avlida före 67 års ålder.
Utbud av läkare
Mot bakgrund av ovan redovisade antaganden har utbudet av läkare under 67 års ålder i Norge beräknats fram till år 2020. Resultatet framgår av tabell 11.
Tabell 11. Utbud av läkare i Norge < 67 år
_______________________________________________________________________
År Män Kvinnor Summa Andel
kvinnor % _______________________________________________________________________
2001 10 900 5 300 16 300 33
2005 11 800 7 100 18 900 38
2010 12 700 9 400 22 100 43
2015 12 900 11 600 24 600 47
2020 13 100 13 700 26 700 51
_______________________________________________________________________
För att få en närmare bild av utbudet av läkararbetskraft måste man också ta hänsyn till syssel-sättningsgrad.
Följande antaganden om arbetstiden har gjorts:
a) Den ordinarie arbetstiden är 37,5 timmar per vecka (för läkare som inte har jour eller utvidgad arbetstid). Någon generell arbetstidsförkortning antas ej.
b) 4,4 % av männen och 5,6 % av kvinnorna antas arbeta deltid (genomsnittlig 55,3 % för män och 57,3 % för kvinnor), baserat på uppgifter från Den norske lægeforenings läkarregister.
Antalet läkare omräknat till heltid framgår av tabell 12 på sid 37.
Efterfrågan på läkare
Dagens läkarefterfrågan utgörs av dels den tillgodosedda efterfrågan, dels en viss ej tillgodosedd efterfråga i form av vakanta tjänster.
Enligt föregående avsnitt beräknades 2001 års tillgodosedda efterfrågan inom offentlig och privat hälso- och sjukvård till ca 16 300 läkare eller omräknat till 15 900 heltidsarbetande läkare.
Med tillgänglig statistik kan antalet vakanta tjänster uppskattas till ca 400. Endast ett fåtal läkare är arbetslösa i Norge.
Den sammanlagda efterfrågan för år 2001 skulle därmed uppgå till ca 16 300 heltidsarbetande läkare (15 900 + 400).
När det gäller läkarefterfrågan efter år 2001 beräknas i alternativ A antalet nya tjänster öka med 250 per år. Detta motsvarar en ökning på 1,2 – 1,5 % per år.
I alternativ B antas efterfrågan följa utvecklingen av antalet invånare i Norge proportionellt, en-ligt den norska Statistisk Centralbyråns alternativ MMMM (Ukens Statistikk nr. 48/1999) mot-svarar detta en ökning på 0,4 – 0,5 % per år.
Den norske lægeforening anser alternativ A som det mest realistiska.
Sammanfattningsvis tyder siffrorna, enligt båda alternativen, på att Norge inom kort kommer att få ett överskott på läkare, som ökar under hela prognosperioden. Sannolikt kommer inte ett så-dant läkaröverskott att uppstå. I realiteten kommer det troligen i stället att leda till fler nya tjän-ster och till migration av läkare från Norge till andra länder.
Tabell 12. Tillgång och efterfrågan av heltidsanställda läkare
Tillgång och efterfrågan av läkare NORGE
Sverige
Nuläge
Antalet läkare i Sverige under 65 år (legitimerade och läkare med enbart läkarexamen) kan upp-skattas till drygt 30 000. Några exakta siffror är inte möjligt att få fram. De källor som finns har samtliga vissa brister.
Per den 31 december 2001 fanns enligt Socialstyrelsens register 32 660 legitimerade läkare under 65 år. Hur många av dessa som är verksamma i Sverige är okänt. Många utländska läkare som erhåller svensk legitimation återvänder till sitt hemland, men finns fortfarande kvar i Socialstyrel-sens läkarregister. SocialstyrelSocialstyrel-sens läkarregister omfattar å andra sidan endast legitimerade lä-kare. Läkare med enbart läkarexamen ingår inte. Denna grupp uppgår till ca 2 000 personer.
En annan källa är Läkarförbundets medlemsregister. Antalet medlemmar under 65 år bosatta i Sverige uppgick vid årsskiftet 2001/2002 till 27 528, se tabell 13. Tidigare har ca 95 % av alla läkare i Sverige varit anslutna till förbundet. Under de senaste åren har emellertid fler läkare än tidigare lämnat förbundet. Anslutningsprocenten torde därför ha minskat något och beräknas nu uppgå till ca 90 %. Uppräknat till 100 % skulle antalet läkare i Sverige under 65 år därmed kunna uppskattas till 30 600. Beräkningarna nedan utgår från denna siffra.
Antalet registrerade arbetslösa läkare i Sveriges läkarförbund uppgick vid årsskiftet 2001/2002 till ca 50. Enligt Arbetsförmedlingen var antalet arbetslösa nära 500, varav ca 200 heltidsarbets-lösa. Skillnaden mellan siffrorna kan bland annat förklaras av att en del av de 500 arbetslösa tro-ligen inte var behöriga att utöva läkaryrket eller inte hade rätt till den fackliga arbetslöshetsersätt-ningen.
Någon rikstäckande statistik över antalet vakanta tjänster finns ej.
Tabell 13. Medlemmar i Sveriges läkarförbund 2001–12–31
_____________________________________________________________________
Åldersklass Män Kvinnor Summa Andel
kvinnor
%
_____________________________________________________________________
60 - 64 1 735 645 2 380 27
55 - 59 3 013 1 483 4 496 33
50 - 54 3 521 1 868 5 389 35
45 - 49 2 963 2 114 5 077 42
40 - 44 2 139 1 676 3 815 44
35 - 39 1 622 1 364 2 986 46
30 - 34 1 044 1 185 2 229 53
- 29 425 731 1 156 63
_____________________________________________________________________
Totalt 16 462 11 066 27 528 40
_____________________________________________________________________
Antaganden – läkartillgång
Med utgångspunkt från tillgångssiffrorna år 2001 och med hjälp av följande antaganden görs en konsekvensbeskrivning över läkarutvecklingen fram till år 2020.
a) Beräkningen grundas på följande antagning av studerande per år:
1996 983 2000 913
1997 859 2001 1 022
1998 852 2002 → 1 055
1999 853
b) Genomsnittsåldern vid studiernas början antas vara 22 år.
c) Grundutbildningen tar teoretiskt 5,5 år. Erfarenhetsmässigt har det visat sig att studierna tar längre tid. Enligt de studier som gjorts tar grundutbildningen i genomsnitt 6 år, vilket också antas här.
d) En osäkerhetsfaktor i beräkningarna av läkartillgången är bortfallet under grundutbildningen.
Med ledning av uppgifter från Statistiska Centralbyrån antas bortfallet uppgå till 15 %.
e) Andelen kvinnliga studerande har kontinuerligt ökat. I rapporten antas att 60 % av nytillskot-tet läkare är kvinnor.
f) Antalet läkare med utländsk examen som erhållit svensk legitimation har varierat avsevärt.
Under 1990-talet var siffran 200-300 per år. År 2000 steg den till över 400 och för år 2001 uppgår antalet till nära 600, varav andelen kvinnor utgör 40 %. I prognosen antas att denna höga siffra kommer att bestå de närmaste åren men att den på sikt återgår till 90-talets nivå.
Beräkningstekniskt antas under de närmaste fem åren att 500 läkare med utländsk examen erhåller svensk legitimation per år, varav 300 stannar kvar i Sverige för gott. Därefter antas siffran sjunka till 300 per år varav 200 stannar kvar. 40 % antas vara kvinnor.
g) Under de senaste åren har många svenska läkare flyttat till Norge. År 2000 fanns ca 700 svenska läkare stadigvarande i Norge. Utflyttningen synes nu ha avtagit och i rapporten antas att nettoemigrationen av svenska läkare till Norge och andra länder är noll under prognos-perioden.
h) Flertalet läkare har en avtalad pensionsålder på 65 år. Studier som gjorts visar emellertid att den genomsnittliga pensionsålder har sjunkit för samtliga yrkeskategorier i Sverige. Enligt en undersökning som Statistiska Centralbyrån gjorde år 1999 var den genomsnittliga pensions-ålder för läkare 63,2 år. Under prognosperioden borde denna utveckling vända då det nya
pensionssystemet ger god belöning åt dem som senarelägger pensionen. I prognosen antas pensionsåldern vara 65 år.
i) I prognoserna under 1990-talet har yrkesverksamhetsgraden för läkare antagits vara 95 %.
Signaler har de senaste åren kommit om ökad långtidsfrånvaro på grund av sjukdom, ut-brändhet, förtidspension, deltidspension m.m. inom läkarkåren. Yrkesverksamhetsgraden antas nu ha sjunkit till 92,5 %. Omräknat för samtliga 30 600 läkare enligt ovan ger detta 28 300 yrkesverksamma läkare år 2001. Populationen antas ha samma ålders- och köns-för-delning som Läkarförbundets medlemmar (se tabell 13).
Även för nytillskottet läkare (såväl med svensk som utländsk examen) antas yrkesverksam-hetsgraden vara 92,5 %. Den ökande andelen kvinnliga läkare medför ökad föräldraledighet.
Förbundets undersökningar om arbetsmarknadssituationen ett år efter legitimation, där andel kvinnor nu utgör nära 60 %, visar att frånvaron p.g.a. föräldraledighet, militärtjänstgöring m.m. uppgår till 6 %, (10 % för kvinnor och 2 % för män).
j) I beräkningarna har hänsyn tagits till dödsrisk i läkarkåren år 2001 enligt Statistiska Central-byråns normer. Med den åldersfördelning som läkarkåren har idag antas 90 läkare per år av-lida före 65 års ålder.
Utbud av läkare
Mot bakgrund av ovan redovisade antaganden har utvecklingen av utbudet av yrkesverksamma läkare under 65 års ålder beräknats fram till år 2020. Resultatet framgår av tabell 14.
Tabell 14. Utbud av läkare i Sverige < 65 år
_____________________________________________________________________
År Män Kvinnor Summa Andel
kvinnor
%
_____________________________________________________________________
2001 16 900 11 400 28 300 40
2005 17 000 12 900 29 900 43
2010 16 100 14 300 30 400 47
2015 14 300 15 000 29 300 51
2020 13 000 15 700 28 700 55
_____________________________________________________________________
För att få en närmare bild av utbudet av läkararbetskraft måste man också ta hänsyn till syssel-sättningsgrad. Arbetstidens längd varierar mellan olika läkarkategorier. I det följande har antalet läkare omräknats till heltidsarbetande läkare.
Följande antaganden om arbetstiden har gjorts:
a) Heltidsarbetande läkare antas arbeta 40 timmar per vecka och 42 veckor per år. Någon gene-rell arbetstidsförkortning antas ej.
b) En studie som Läkarförbundet gjorde 1999 över medlemmar mellan 50 och 64 år visade att 15 % arbetade deltid (75 % av heltid). Sannolikt torde deltidsfrekvensen vara ungefär lika stor i yngre åldersklasser. I rapporten antas att 15 % av läkarna arbetar deltid – 30 timmar per vecka.
Antal läkare omräknat till heltid framgår av tabell 15 på sid 45.
Efterfrågan på läkare
Utgångsläget
Dagens läkarefterfrågan utgörs dels av den tillgodosedda efterfrågan, dels av ej tillgodosedd ef-terfrågan i form av budgeterade men vakanta tjänster.
2001 års tillgodosedda efterfrågan inom offentlig och privat hälso- och sjukvård kan enligt ovan beräknas till ca 28 100 (28 3001 – 200 arbetslösa läkare) eller omräknat till heltidsarbetande lä-kare ca 27 000.
Någon rikstäckande statistik över antalet vakanta läkartjänster finns inte. Regionala undersök-ningar har gjorts, men det har visat sig vara svårt att få fram en rättvis bild över vakanssituatio-nen. I undersökningarna betonas att uppgiftslämnarna ofta har haft ett mycket osäkert budgetun-derlag att utgå ifrån.
Läkarbristen inom primärvården kan idag uppskattas till ca 500 allmänläkare. Denna siffra får vi fram genom att jämföra antalet yrkesverksamma läkare med etappmålen i regeringens utbygg-nadsplan för primärvården. Planen anger hur vi skall nå riksdagens mål om 6 000 allmänläkare år 2008 (1 allmänläkare per 1 500 invånare). För att följa planen skulle det i dagsläget behöva finnas drygt 4 500 yrkesverksamma allmänläkare. Idag finns bara drygt 4 000.
När det gäller den slutna vården finns inga normtal att utgå ifrån. En undersökning från Västra Götalandsregionen 1999 visade att vakanserna då uppgick till ca 9 %. En färsk undersökning från Norra regionen2 visar att ungefär 15 % av specialist- och ST-tjänsterna är vakanta.
I brist på annan statistik utgår denna prognos från att vakanssiffrorna från Västra Götalandsregio-nen och den Norra sjukvårdsregioGötalandsregio-nen i viss mån speglar situatioGötalandsregio-nen för hela Sverige. Omräknat på riksnivå skulle vakanserna med denna beräkningsgrund uppgå till ca 1 700 – 2 800 läkare.
1 Se tabell 14, år 2001
2 Norrlandslandstingens Samverkansnämnd, 2001
Detta måste dock vara en kraftig överskattning med tanke på landstingens besparingskrav och lagstadgade krav på budgetbalans. Dessutom har ingen hänsyn tagits till den stora arbetskraftsre-serv som finns i form av uthyrningsläkare och vikarier. Mot bakgrund av ovanstående anser Lä-karförbundet att de reella vakanttalen i sluten vård måste vara lägre och att den ej tillgodosedda efterfrågan på läkare kan uppskattas till ungefär 1 000 läkare. Till detta skall läggas 500 allmän-läkare enligt ovan.
Efterfrågan på heltidsarbetande läkare år 2001 skulle därmed kunna beräknas till 28 500 (27 000 + 1 000 + 500).
Den framtida efterfrågan
När det gäller den framtida läkarefterfrågan har två scenarier diskuterats. I det första scenariot (alternativ A) förväntas efterfrågan på läkare i genomsnitt öka med 0,8 % per år. Scenariot innebär att hälso- och sjukvårdens andel av BNP ökar från ungefär 7,8 % till 10 %. I scenario 2 (alternativ B) har antalet läkare per invånare antagits vara oförändrad under hela prognosperioden vilket innebär en årlig efterfrågeökning på ungefär 0,3 %.
Scenario 1 (alt A) Antaganden
a) Den genomsnittliga BNP-tillväxten antas bli 2 % per år fram till år 2015. Detta är motsvarar ungefär den genomsnittliga tillväxten i Sverige under de senaste 10 åren.
b) Kostnaderna för läkemedel förväntas öka med 8 % per år i fasta priser fram till år 2015. Detta är något lägre än kostnadsutvecklingen för läkemedel under de senaste 10 åren.
c) Löne- och prisutvecklingen inom övrig hälso- och sjukvård (exkl. läkemedel) beräknas bli 3 % jämfört med 2 % för samhällsekonomin som helhet.
d) Efterfrågan på läkare antas öka i samma takt som efterfrågan på annan personal.
Givet ovanstående antaganden blir det årliga utrymmet för att anställa fler läkare 0,8 % fr.o.m.
2004. För år 2002 och 2003 antas större delen av landstingens ökade skatteintäkter och stats-bidrag komma att användas för att uppnå budgetbalans. Därmed blir utrymmet för personal-ökningar lägre under de närmaste åren.
Scenario 2 (alt B)
I scenario 2 antas att dagens efterfrågade läkartäthet på 1 läkare per 300 invånare ligger kvar under hela prognosperioden. Den svenska läkartätheten är i ett internationellt perspektiv relativt hög. Scenariot innebär att 1990-talets gradvisa ökning av läkartätheten övergår till att bli oföränd-rad under 2000-talets inledning. Antalet läkare som efterfrågas kommer bara öka i takt med befolkningsökningen. Enligt Statistiska Centralbyrån beräknas den årliga befolkningstillväxten för perioden 2001 – 2015 bli 0,3 %.
Tabell 15. Tillgång och efterfrågan av heltidsanställda läkare
______________________________________________________________________
År Tillgång Efterfrågan Överskott +
Underskott –
Alt A Alt B Alt A Alt B
______________________________________________________________________
2001 27 200 28 500 28 500 - 1 300 - 1 300
2005 28 800 29 000 28 800 - 200 0
2010 29 300 30 100 29 200 - 800 + 100
2015 28 200 31 400 29 600 - 3 200 - 1 400
2020 27 600 . . . . . . . .
______________________________________________________________________
Slutsatser
Beräkningarna över tillgång respektive efterfrågan på läkare i Sverige tyder på att arbetsmark-naden under prognosperiodens första del kommer att kännetecknas av brist på läkare. Omkring år 2005 – 2007 kommer det att råda balans. Skulle efterfrågan därefter utvecklas som i scenario 1 ökar bristen markant efter 2010 då de stora pensionsavgångarna kommer. Skulle efterfrågan utvecklas som i scenario 2 bör det bli relativt god balans mellan efterfrågan och tillgång under hela prognosperioden.
Tillgång och efterfrågan av läkare SVERIGE
Heltidsarbetande läkare
24000 26000 28000 30000 32000 34000
2001
2005
2010
2015
2020
Tillgång
Efterfrågan Alt A Efterfrågan Alt B
Norden
Med utgångspunkt från tillgångssiffrorna i de enskilda länderna år 2001 och med hjälp av de an-taganden som gjorts för respektive land redovisas i tabell 16 utvecklingen av utbudet av yrkes-verksamma läkare i Norden fram till år 2020.
I tabell 17 redovisas antalet invånare per yrkesverksam läkare. Uppgifter om beräknat antal invå-nare är hämtade från Statistiska Centralbyrån i respektive land.
I tabell 18 görs slutligen en jämförelse mellan tillgång och efterfrågan av heltidsarbetande läkare i Norden.
Slutsatser
Skulle efterfrågan utvecklas i enlighet med det expansiva scenariot (alternativ A) pekar
Skulle efterfrågan utvecklas i enlighet med det expansiva scenariot (alternativ A) pekar