EGENMAKT – MOT INDIVID-/FAMILJECENTRERADE LÖSNINGAR

I dokument Drömmar och röster : en antologi om barns och ungas livsvillkor i Malmö (sidor 41-45)

Den kanske mest iögonfallande slutsatsen av analysen av organisationsrepresentan- ternas (från exempelvis polis, socialtjänst, skola och frivilligorganisationer) beskriv- ningar av orsaker till att vissa ungdomar utvecklar ett, enligt organisationsrepre- sentanterna, problematiskt beteende är att de aviserade lösningarna går att finna i skärningspunkten mellan problematiska hemförhållanden, vars existens relateras till den invandrartäta urbana närmiljön, och invandrarskap. Poängen är att de mest fram- trädande och konkreta lösningarna på ungdomsproblem är individcentrerade eller rättare sagt familjecentrerade. Med andra ord, även om de intervjuade identifierar do- minerande strukturella problem och lösningar, kretsar majoriteten av föreskrivna lös- ningar kring styrning av familjen. Ungdomsproblem ska således lösas genom att foku- sera på familjen. Slutsatsen känns igen från Alwalls och Stigendals (i denna antologi) påpekande att problemens lösningar söks ”utifrån ett uppfattat behov av att förändra just dessa ungdomar och deras närmaste omgivning”. Målet tycks vara fostran av fa- miljen i fråga om kunskaper och normer, samt att göra föräldrarna mer delaktiga i och aktiva och ansvarstagande när det gäller barnen och det som sker i den lokala närmil- jön – precis som det tycks vara fallet med förväntansdokumentet/ansvarskontraktet. Detta trots att en av boendevärdarna poängterar på ett samverkansmöte att det enda långsiktiga och riktigt hållbara lösningen på övergripande problem i området är att hitta förvärvsarbete till de boende i området och på så sätt förändra deras livsvillkor. Hans kommentar kan relateras till synen att medborgarskap och det goda livet i första hand handlar om individens inkludering i lönearbete (för vidare diskussion se Alwall och Stigendal i denna antologi). Men för vår del kanske mest intressanta är boende- värdens problematiseringar av de lösningar som dominerar i Sandberg, eftersom de enligt honom inte angriper huvudproblemet, nämligen arbetslösheten och socioeko- nomiska problem (med andra ord problem på strukturell nivå).

Därmed går det att tala om en missmatch mellan orsaksförklaringar till ungdoms- problemen, som har en artikulerad strukturell, social och individuell dimension, och lösningar, som har en mer uttalad individ- och familjecentrerad karaktär. En trolig anledning för denna diskrepans är att strukturer är trögrörliga och svåra att förändra, medan insatser på individ- och familjenivå är inom räckhåll för de individer vars re- flektioner analyseras i detta kapitel (jfr. Alwall och Stigendal i denna antologi). Men Bacchi (2010, 2) poängterar att ”what we propose to do about something reveals what we think needs to change and hence what we think the ’problem’ is”.

42

Vanja Lozic

Detta leder mig till kapitlets huvudpoäng, nämligen slutsatsen att diskrepansen mellan strukturella, sociala och individuella orsaksförklaringar å ena sidan och av- iserade individ- och familjecentrerade lösningar å andra sidan, beror på en ökad fokusering på individens roll, ansvar och skyldighet. Det är i detta sammanhang viktigt att poängtera att när man flyttar sökarljuset från den strukturella nivån till individen/familjen/ungdomen som bärare av problem, skiftar man också lösningar till den privata sfären och individens kultur, kunskaper, livsval och erfarenheter. Att vi i dagens Malmö kan se ett krav på ett ”ansvarskontrakt” mellan skolan och föräld- rar är därmed inte överraskande, inte minst med tanke på de senaste decenniernas ökade fokus på medborgarnas ansvar och plikt snarare än deras rättigheter (för vi- dareläsning om ett historiskt förändringsperspektiv och så kallat ’regimskifte’ mot aktiveringens politik se exempelvis Dahlstedt 2009, 2015). Att undersöka hur pro- blematiserade barn, ungdomar och föräldrar ser på rådande problematiseringar är en fråga för vidare forskning.

REFERENSER

Bacchi, Carol (2010) Foucault, policy and rule: Challenging the problem-solving para- digm. Aalborg: Aalborg Universitet.

Brune, Ylva (2004) Nyheter från gränsen: Tre studier i journalistik om ”invandrare”, flyktingar och rasistiskt våld. Göteborg: Göteborgs universitet.

Bunar, Nihad (2010) ”Choosing for quality or inequality: Current perspectives on the implementation of school choice policy in Sweden”, Journal of education policy 25(1):1–18.

Böhlmark, Anders, Helena Holmlund och Mikael Lindahl (2015) Skolsegregation och skolval. Uppsala: IFAU

Dahlstedt, Magnus (2009) Aktiveringens politik: Demokrati och medborgarskap för ett nytt millenium. Malmö: Liber.

Dahlstedt, Magnus (2015) ”The politics of making demands: Discourses of urban ex- clusion and medialized politics in Sweden”, International journal of politics, culture, and society 28(2):101–117.

Dahlstedt, Magnus och Fredrik Hertzberg (2011) Skola i samverkan: Miljonprogram- met och visionen om den öppna skolan. Malmö: Gleerup.

Dahlstedt, Magnus och Vanja Lozic (2018) ”Lokalsamhället, gemenskapen och viljan att samverka” i Magnus Dahlstedt (red.) Förortsdrömmar: Ungdom, utanförskap och viljan till inkludering. Linköpings universitet: Norrköping, 71-87.

Eliassi, Barzoo (2014) “Constructing cultural otherness in the Swedish welfare state”, Qualitative Social Work 14(4): 554-571.

43

Ungdomsproblem i ”utsatta områden”

Ericsson, Urban, Irene Molina och Per-Markku Ristilammi (2002) Miljonprogram och media: Föreställningar om människors och förorter. Stockholm, Norrköping: Riksantikvarieämbetet, Integrationsverket.

Frick, Peter (2005) ”The making of place”, i Mette Andersson, Yngve G. Lithman och Ove Sernhede (red.) Youth, otherness and the plural city: Modes of belonging and social life. Göteborg: Daidalos, 139–159.

Gruber, Sabine (2007) Skolan gör skillnad: etnicitet och institutionell praktik. Nor- rköping: Linköpings universitet.

Hattie, John (2009) Visible learning : a synthesis of over 800 meta-analyses relating to achievement. London: Routledge.

Håkansson, Jan och Daniel Sundberg (2012) Utmärkt undervisning : framgångsfakto- rer i svensk och internationell belysning. Stockholm: Natur & Kultur.

Isling Poromaa, Pär (2016) Den subtila ojämlikheten : om grundskolors materiella förutsättningar och elevers utbildningsmöjligheter. Umeå: Umeå universitet. Johansson, Kerstin (2012) ”Mellan stöd och kontroll: Prevention riktad mot föräld-

rar, barn och unga”, 127–150 i Kenneth Petersson, Miagnus Dahlstedt och Birgitta Plymoth (red.) Fostran av framtidens medborgare: Normer och praktiker bortom välfärdsstaten. Lund: Sekel, 127-150.

Kallstenius, Jenny (2010) De mångkulturella innerstadsskolorna : om skolval, seg- regation och utbildningsstrategier i Stockholm. Stockholm: Acta Universitatis Stockholmiensis.

Kamali, Masoud (2006) Den segregerande integrationen: Om social sammanhållning och dess hinder: SOU 2006:73. Stockholm: Fritze.

Kings, Lisa (2011) Till det lokalas försvar: Civilsamhället i den urbana periferin. Lund: Arkiv.

Korpi, Walter och Joakim Palme (2003) ”New politics and glass politics in the con- text of austerity and globalization: Welfare state regress in 18 countries, 1975–95”, The American political science review 97(3):425–446.

Liberalerna (2019) Förväntansdokument (ansvarskontrakt) på Malmös sko- lor till hösten. Hämtad 2019-08-19 från https://malmo.liberalerna.se/blog/ forvantansdokument-ansvarskontrakt-pa-malmos-skolor-till-hosten/

Lozic, Vanja (2016) ’Normalisering av ungdomar i problem genom styrning av för- äldrar: från strukturella orsaksförklaringar till familjecentrerade lösningar’ i: Soci- ologisk forskning, 53(2):151-174.

Lozic, Vanja (2018) ”Att lära av det lokala och experimentera : Resilienstänkande i brottsförebyggande arbete” i Arkiv : Tidskrift för samhällsanalys, 9:129–157. Nordström-Skans, Oskar och Olof Åslund (2010) Segregationen i storstäderna: Bo-

stadsområden, arbetsplatser, skolor och familjebildning 1985-2006. Uppsala: IFAU. Magnusson, Susanne (2014) Att säkerställa att vi är välkomna: Om organisationers

strategiska kommunikation och förtroendeskapande arbete i det mångkulturella sam- hället. Lund: Lunds universitet.

44

Vanja Lozic

Ristilammi, Per-Markku (1999) Rosengård och den svarta poesin: En studie i modern annorlundahet. Stockholm, Stehag: Brutus Östlings bokförlag, Symposion.

Rodenstedt, Ann (2014) Living in the calm and safe part of the city: The socio-spatial reproduction of upper-middle class neighbourhoods in Malmö. Uppsala: Uppsala universitet

Rose, Nicklas (1999) Powers of freedom: Reframing political thought. Cambridge, UK; New York, US: Cambridge University Press.

Schierup, Carl-Ulrik, Aleksandra Ålund & Lisa Kings (2014) ”Reading the Stock- holm riots: A moment for social justice?”, Race & class 55(3):1–21.

Sjögren, David (2010) Den säkra zonen. Umeå: Umeå universitet.

Skolverket (2009) Vad påverkar resultaten i svensk grundskola. Stockholm: Skolverket.

SR (2019) Föräldrar i Malmö måste vara positiva till skolan. Sveriges radio. https:// sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7226031 (Hämtad 2019-08-19)

Stigendal, Mikael (1999) Sociala värden i olika sociala världar: Segregation och inte- gration i storstaden. Lund: Studentlitteratur.

SVT (2019) Politikerna överens: Malmös föräldrar måste skriva kontrakt med skolan. Sveriges television. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/klart-foraldrar-i-mal- mo-maste-skriva-kontrakt-med-skolan. (Hämtad 2019-08-19)

Velásquez, Joan, A. (2005) Förankring och dialog: Kraftspelet mellan planering och demokrati. Stockholm: Stockholms universitet.

45

Ungdomar – problem eller potential?

I dokument Drömmar och röster : en antologi om barns och ungas livsvillkor i Malmö (sidor 41-45)