På grund av den låga åldern på barnen så var dagarna korta (08.10-13.10). Jag hade alltså inte så mycket tid att ”spela på” varje dag. Därför valde jag att lägga tyngdpunkten på avslappning och sedan på lekar. Musik och hjärngymnastik användes endast i liten utsträckning men jag provade i alla fall på det vid några tillfällen.
Övergångar från en aktivitet till en annan:
Eftersom min praktikklass var i så låg ålder så gick de aldrig iväg till enskilda aktiviteter så som musiklektioner, dans eller annat. Jag kunde därför aldrig studera just det skeendet. Däremot delades klassen flera gånger om dagen i halvklass. Dessa delningar löpte dock smidigt. Mina egna avbrott för att genomföra olika koncentrationsövningar gick också bra. Ibland blev det för spännande och då måste barnen fråga och fråga igen för att de är så nyfikna. Men det var inget större problem.
Observationerna – de enligt protokoll och de utan protokoll:
Här märktes tydlig skillnad på halv- och helklass. Detta resultat hade även Roshed och Vikström (2000) kommit fram till i sitt examensarbete där de beskriver vikten av små barngrupper för största möjliga koncentration (se sid 2). Även hur barnen påverkas av varandra. Om en elev går och vässar pennan eller dricker vatten så måste genast flera andra göra detsamma. Om en elev har ont i huvudet så har genast ytterligare tre (eller fler) detsamma.
Avslappningen:
Efter fundering tillsammans med klassläraren så bestämde vi att avslappningen skulle ligga i anslutning till maten. Detta för att läraren sett att uppställning till matled inte fungerar, det blir lätt oroligt och surrigt. Vi trodde oss kunna se störst effekt av avslappningen vid denna tidpunkt.
Hur avslappningen blir är mycket beroende på barnens/klassens ”dagsform” och vilka barn som deltar. De barn som vanligtvis är mest oroliga och/eller ”vilda” har oftast svårast för att genomföra avslappningen seriöst. De lyckas ibland och då kan man tydligt se att de har en ”lugnare dag”. Då menar jag att avslappningen blir lugn därför att eleven är lugnare – inte att eleven blir lugn av avslappningen. Om det sedan i längden har en lugnande effekt på eleven, även vid dennes oroligare dagar så var detta inget som hann märkas på denna korta tid.
Första gångerna är de flesta duktiga. Två har svårt att koncentrera sig. Sedan blir de snabbt bättre. Det gäller att förnya sig så avslappningen fortsätter att vara spännande. Klar skillnad på matledet, lugnare efter avslappning. Då gällde det att jag sa deras namn lugnt och utan stress. Efter några gånger blev eleverna oroliga igen. Efter matrasten (ute) blev det kaos så avslappningen fick avbrytas, provade igen en annan dag och då gick det bra men då var en av de oroliga eleverna sjuk.
Matledet lugnt när jag lugnt ropar upp namnen. Märks direkt skillnad när jag själv känner att jag ”rabblar” namnen fortare.
- Fredag jobbar barnen åldersblandat och då hade vi ingen avslappning. Då var det många som blev besvikna.
- Viktigt att förändra avslappningen lite grann, då och då, så att det känns spännande och förväntansfullt för barnen.
- Viktigt att berömma barnen! Lekarna:
Svårt att se om det gav resultat (på så kort tid och få tillfällen). Lekar var som vanligt något som alla barn gärna ställer upp på men som tyvärr också lätt ”spårar ur”. Leken kan antingen följas av skratt och prat eller av ”sura miner” och hårda ord. Precis som Adler och Holmgren (2000) skriver (se sid 1): ”att tydlighet fungerar som koncentrationshöjare” så gäller det här att vara tydlig så att barnen verkligen vet när det är dags att börja och sluta leka. Det gäller också att tydligt beskriva vad som skall ske när lekandet är slut. Det är också viktigt att vara tydlig i sina instruktioner. Om gruppen inte är ”tight” kan det vara fördel att inleda en lekperiod med samarbetsövningar. Lekar kan ju vara både samarbetsövningar och koncentrationsövningar.
Musiken:
Svårt att se om det gav resultat (på så kort tid och få tillfällen). Det märktes tydligt att barnen var ovana vid denna typ av musik (Barockmusik). De blev mycket frågande, uppspelta och några nästan upprörda första gången barockmusiken började spela. Man får räkna med att de första gångerna man använder musiken så kan den bli ett störande moment. Min praktikhandledare berättade att hon försökt använda sig av musik förra året men att barnen bara pratade högre när musiken var på. När jag förklarade syftet med musiken sade sig 3 flickor ”aldrig ha jobbat så bra”. Det blev mycket prat om själva musiken och kommentarer till musiken. En liten bonus utifrån musiken var att det blev intressanta, spontana diskussioner kring musik. Viktigt att man berättar om syftet med musiken, samt vad musiken har för
inverkan. Barnen blir då genast mer intresserade och motiverade. Även viktigt att barnen får chans att vänja sig vid denna typ av musik.
Hjärngymnastiken:
Svårt att se om det gav resultat (på så kort tid och få tillfällen). Mycket svårt att få barnen koncentrerade, mycket ”tjafs”. Kan vara svårt motoriskt för några barn, beroende på deras ålder och motoriska förmåga/nivå. Det var också svårt att få barnen motiverade till dessa övningar, det kan också ha berott på dagsformen. Viktigt att förklara syftet. Viktigt att man får utöva hjärngymnastik under en längre period precis som Hannaford, Orlick och Solin skriver (se Tidigare forskning, s. 11-13).
Kattscheman:
Jag valde att använda mig av kattscheman på grund av elevernas låga ålder. Jag insåg att det kunde bli svårt att ställa frågor som barnen skulle kunna besvara utifrån sina respektive läs- och skrivkunnigheter. Det visade sig att kattschemat var nog så svårt att förstå sig på, trots att jag tyckte att jag noga gick igenom det.
Jag blev först ganska förvånad när jag såg den negativa bild som framträdde när jag sammanställde kattschemat från tillfälle 2. När jag så funderade på anledningen så framträdde några möjligheter för mig:
- En av de mycket duktiga (på avslappning) flickorna var väldigt ledsen när avslappningen inleddes och det var hon även efteråt.
- En annan flicka, som också var duktig på avslappning, ville prompt ligga under avslappningen och när jag sade nej så blev hon på dåligt humör – hon kryssade i att hon var mycket avslappnad innan men mycket stressad efter avslappningen.
- Hade dessa två fyllt i att de blivit mer avslappnade så hade resultatet sett helt annorlunda ut (se tabell nedan) och då hade det inte varit så stor skillnad mot tillfälle 1.
- Det var första gången på mycket länge som vi hade sittande avslappning istället för liggande.
- Jag är också tveksam till om alla fyllde i rätt? Av det jag såg under avslappningen och det som någon fyllt i så kan jag tänka mig att det har blivit tvärtom mot vad som var meningen.
Förändring Antal Nytt antal Procentuell fördelning Ny procentfördeln.
Mer avslappnad 5 +2= 7 33 % 47 %
Mer spänd 4 -2= 2 27 % 13 %
Ingen förändring 6 +-0 40 % 40 %
Egentligen var det meningen att eleverna skulle få fylla i tre kattscheman, ytterligare ett som hade legat någonstans mitt i perioden. Men tyvärr kom det något emellan så det blev aldrig av.
Sammanfattningsvis…
gäller det för alla dessa delar att det är svårt att se något resultat på så kort tid. Jag kunde definitivt se att uppställningen till matledet blev bättre. Men man känner att man hela tiden lider av tidsbrist och skyndar på barnen för att hinna ha avslappning eller leka en lek. Dagsformen på individen/barngruppen är något som verkligen spelar in. Trots mycket prat om att man måste respektera sin kamrat för att denne skall kunna slappna av så bryr sig vissa barn inte om detta om de själva har en dålig dag.
Om man har möjlighet att dela på klassen inför koncentrationsövningspassen så är detta bara positivt. Det gäller då att noga planera grupperna så att man skiljer på de barn som gärna blir ”störiga” i varandras sällskap. Då får man på en gång bättre förutsättningar för en lyckad avslappning eller annan aktivitet. Man måste komma ihåg att dessa övningar är en nyhet för många barn och att det tar tid att vänja sig och känna sig fullkomligt bekväm i dessa nya situationer.