4. SIDA:s arbete i Bosnien
5.1 Vilka möjligheter respektive problem finns med SIDA:s arbete för en hållbar
5.1.1 Ekonomisk utveckling:
De verksamhetsområden och det faktiska arbete som SIDA bedriver (samt har bedrivit) för ekonomisk utveckling i Bosnien bör analyseras utifrån den ekonomiska situation som råder i landet idag. Fred är utgångspunkten för studien och analysen, och man kan enligt ett neo- liberalt såväl som ett icke-neoliberalt perspektiv anta att låg ekonomisk standard, hög arbetslöshet och ojämnlik fördelning av de ekonomiska resurserna inom ett land är direkt hotfullt för en fredsprocess. SIDA anger arbetslösheten i Bosnien som en grundfaktor till den utbredda fattigdomen, och i deras verksamhetsplan hävdar de att en av deras prioriteringar är att skapa fler arbetstillfällen. Detta skall ske enligt den neo-liberala strategin för ekonomisk tillväxt där SIDA ämnar hjälpa till att göra ekonomin marknadsorienterad samt att stödja uppkomsten av privata företag. 142 Vad gäller stimulans för den fria marknaden har SIDA lyckats väl på lokal nivå genom biståndet till REZ RDA, den ena av fem regionala
utvecklingsorgan som finns i landet, och som 2006 såg väldigt bra resultat då man lyckats locka till sig 1,5 miljoner euro i direkt utländsk investering. 143 Men trots detta så bekräftar SIDA i sina egna uppgifter och årsrapporter att antalet människor som lever i fattigdom tycks ligga på en konstant nivå runt 20 % av den totala befolkningen144, samt att arbetslösheten fortfarande är hög och dessutom steg med 2 % mellan 2006 och 2007145. Utifrån Dzelilovic’s teori om att det först och främst är de basala behoven i ett samhälle som bör tillfredsställas för att öka möjligheterna till fredlig utveckling, innebär det i detta fall att skapandet av
arbetstillfällen bör vara en aktiv process med snabba resultat, detta för att få ut folk i arbete för att skapa ”normalitet” i deras liv och därmed göra våld mindre attraktivt.146
Därför kan det finnas anledning att ifrågasätta SIDA:s arbetsmetoder och verksamheter inom detta område då
142
SIDA, samarbetsstrategi för BiH, 2006, sid. 13
143
SIDA, årsrapport för BiH, 2006, sid. 14
144
SIDA, samarbetsstrategi för BiH, 2006, sid. 3-5
145
SIDA, årsrapport för BiH, 2007, sid.9
146
arbetslösheten inte tycks minska. Michael Pugh 147 knyter an till Dzelilovic’s resonemang och hävdar att jobb skapar rättvisa, men att skapandet av jobbtillfällen inte alltid sker tillräckligt snabbt om man förlitar sig på den fria marknaden, och att det därför kan krävas statligt agerande för att skapa arbeten samt att det internationella samfundet därmed måste ta sitt ansvar även här när man inför reformer och samhällsförändringar i svaga stater.
SIDA:s verksamhet för att stimulera uppkomsten av nya arbetstillfällen handlar främst om att underlätta för den fria marknaden, och sett till de negativa resultat som påvisas vad gäller minskning av fattigdom och arbetslöshet finns det kanske anledning att se deras metod som en del av problemet och ifrågasätta denna metod ur ett fredsperspektiv.
Utifrån SIDA:s generella målsättningar för att skapa en ekonomisk utveckling och fler arbetstillfällen är det den del som syftar till att förlita sig på den fria marknaden som utgör underlag för ifrågasättande. Dock så har SIDA utöver detta bistått till andra fristående, mer konkreta och direkta projekt, som gett utkastning för den ekonomiska utvecklingen på annat sätt och därmed även varit positiva för fredsprocessen. I SIDA:s verksamhetsbeskrivning uttrycktes att en integration av den informella ekonomin i den formella ekonomin vore av positiv karaktär för en ekonomisk utveckling i Bosnien.148 Detta bekräftas av Dzelilovic som menar att sådana satsningar är av stor vikt, då den informella ekonomin dels är en grogrund för såväl kriminalitet som våld men även bidrar till aktivitet som är utom statens kontroll, vilket minskar statens ekonomiska och politiska kapacitet och möjligheter samtidigt som den hindrar den formella ekonomins utveckling.149 SIDA var år 2006 med och stödde införandet av den skattereform, VAT, som enligt SIDA:s årsrapport ledde till ökade intäkter för staten samt bidrog till att en del av den informella ekonomin bakades in i den formella. Ur
fredssynpunkt var detta alltså ett lyckat projekt.150
Utöver detta har SIDA varit med och bidragit till mikrofinansiering i Bosnien, en verksamhet som anses vara en av de bästa i världen då man har sett stor framgång i säkrandet av
människors ekonomiska situation, i synnerhet på landsbygden.151 Enligt den motivering som ges på hemsidan för Grameen Bank, den organisation som fick Nobels Fredpris år 2006 för sitt arbete med mikrofinansiering, så bidrar mikrofinansiering till att ge individuella låntagare
147
Pugh, Michael (2006) sid. 281
148
SIDA, samarbetsstrategi för BiH, 2006. sid. 13
149
Dzelilovic, Vesna B (2000) sid. 117
150
SIDA, årsrapport för BiH, 2006. sid.5
151
en möjlighet att förbättra sin ekonomi och på så vis starta upp en egen inkomstbringande verksamhet. Detta leder till ökad sysselsättning och minskad fattigdom samtidigt som man stödjer näring på lokal nivå.152 I ett splittrat samhälle som Bosnien där fattigdomen är utspridd, den ekonomiska fördelningen ojämn, den fria marknaden tycks misslyckas med att få ned arbetslösheten och fattigdomen samt staten saknar kapacitet för att ta itu med dessa problem så kan man dra slutsatsen att mikrofinansiering ger människor en möjlighet att själva skapa bättre levnadsförhållanden, vilket i sin tur kan ses positivt ur ett fredsperspektiv.
Dessutom lyckas SIDA här att nå den grundläggande målsättningen för hela deras
biståndsverksamhet; nämligen att hjälpa fattiga människor att själva ta sig ur sin fattigdom. Ökat stöd från SIDA till denna sortens verksamhet borde därmed vara önskvärd samt skapa en förhoppning om att den finansiering man gett till organisationer som arbetar med mikrolån som lades på is år 2008 tas upp så snart som möjligt igen.
En annan verksamhet som har varit prioriterad av det internationella samfundet (och även omnämnts som viktigt enligt Dayton-avtalet) är flyktingåtervändning. SIDA:s arbete med Integrated Area Programmes syftade till att hjälpa flyktingar, ofta från minoritetsgrupper, att återvända till sina hem. Många av dessa återvänder till städer och byar som varit etniskt rensade och därmed riskerar de att stöta på diskriminering och problem. Men trots detta så hävdar såväl det internationella samfundet och SIDA som Belloni att möjligheten för
minoriteter och flyktingar att återvända till sina forna hem är vitalt för att bidra till en positiv trend vad gäller etnisk inkludering och tolerans, jämställdhet samt ett befästande av
universella principer gällande rättvisa i det bosniska samhället.153 Sett ur ett fredsperspektiv har denna verksamhet varit av lyckad karaktär då SIDA totalt bidragit till återvändandet av 16,000 familjer. Huruvida det faktum att man successivt minskat biståndet till IAP:s och fr.o.m. år 2008 lagt över allt ansvar för flyktingåtervändning på andra biståndsorganisationer samt den bosniska staten är positivt eller negativt ur fredsperspektiv kan diskuteras. Samtidigt som man minskar beroendeförhållandet mellan Bosnien och internationell hjälp då den bosniska staten tar över detta arbete själv (vilket skapar utrymme för handling och aktion helt utifrån bosniska behov) så ökar man risken för misslyckande. Den bosniska statens finanser är knappa och dess politiska struktur är förhållandevis ineffektiv, och därmed kan säkrandet av dessa flyktingars och minoriteters återvändande inte garanteras. Exempelvis kan
152
Grameen Bank, Breaking the vicious cycle of proverty through microcredit, http://www.grameen- info.org/index.php?option=com_content&task=view&id=25&Itemid=128 (2009-05-21)
153
bosnienmuslimska flyktingar få finansiell och laglig hjälp att återvända till sina forna hem i Republika Srpska, men p.g.a. att det politiska klimatet fortfarande är så pass aggressivt och uppdelat enligt de etniska linjerna, samt att den politiska makten i Republika Srpska är överrepresenterad av bosnienserber, så är det svårt att garantera dem någon hjälp efter att de väl återvänt för att förhindra diskriminering på arbetsmarknad etc. Den internationella hjälpen på detta område kan därför vara fortsatt behövd och enligt SIDA:s uppgifter om lyckade resultat för flyktingåtervändning samt för dessa människor att komma igång med sina nya liv, är det därför rimligt att ur ett fredsperspektiv påstå att SIDA möjligen borde fortsätta med denna sortens verksamhet framöver; i alla fall tills den bosniska staten och de bosniska myndigheterna har tillräckliga resurser för att själva sköta detta och säkra den ekonomiska och politiska framtiden för de personer som återvänder.
SIDA:s sista verksamhet för ekonomisk utveckling att granska ur ett fredsperspektiv är det bistånd man gett till BiH Mine Action Centre i deras arbete att avminera landområden runtom i Bosnien. Ekonomisk utveckling är som nämnts tidigare en förutsättning för att skapa ett samhällsklimat som är kompatibelt med fredlig utveckling. Många människor har varit och är fortfarande beroende av jordbruk som sitt levebröd, en näring som det försvåras för på grund av den stora mängd minor som är utlagda runtom i landet. SIDA:s bistånd till
avminering har underlättat för jordbruk och därmed även för den ekonomiska utvecklingen. Ur en fredssynpunkt är det också rimligt att anta att det faktum att det ligger kvar landminor runtom i landet samt de olyckor som sker tack vare minorna än idag underminerar den försoningsprocess som Belloni talar om.154 Känslor från kriget gör sig ständigt påminda, vilket i sig är anledning nog att arbeta för en effektiv minröjning i landet.