Ekonomiska ideal

I dokument Två ideologiska motståndare? (sidor 26-47)

1.8 Disposition

2.1.4 Ekonomiska ideal

Sammanfattningsvis bedömer jag att Moderaterna ger uttryck för en tydligt individualistisk moraluppfattning.

2.1.4 Ekonomiska ideal

Moderaterna anser att samhällets ekonomiska välstånd skapas genom människors kreativitet, skaparkraft och innovationsförmåga vilket förutsätter goda möjligheter för fritt företagande och entreprenörskap (Moderaternas idéprogram 2013:5-6, 14, 17). Marknadsekonomin och den privata äganderätten är ”avgörande för friheten och är en förutsättning för demokrati” (Moderaternas handlingsprogram 2013:3), och kombinationen av marknadsekonomi och demokrati har enligt partiet ”visat sig vara överlägsna fundament att bygga samhällen på” (Moderaternas idéprogram 2013:23). Partiet förespråkar sänkta inkomstskatter för att göra det mer ekonomiskt lönsamt för människor att arbeta och pekar även på behovet av förenklade regelverk och sänkta företagsskatter för att underlätta för framväxten av nya företag och jobb (Moderaternas handlingsprogram 2013:8–10). Partiet har även en starkt positiv inställning till att välfärdssektorn har öppnats upp för entreprenörer och betonar att en mångfald av olika välfärdsaktörer stärker välfärdens kvalitet och effektivitet (Moderaternas handlingsprogram 2013:9). Den överordnade målsättningen för att stärka effektiviteten i samhällsekonomin är enligt partiet att skapa en fungerande marknad som bygger på konkurrens och en mångfald av aktörer (Moderaternas handlingsprogram 2013:38).

Ekonomisk tillväxt besitter ett egenvärde genom dess förmåga att skapa både välstånd och frihet, men partiet betonar att tillväxten också måste vara socialt och långsiktigt hållbar och genom politiska åtgärder kan tillväxten både ”ske snabbare, med större miljöhänsyn och komma fler till del” (Moderaternas idéprogram 2013:15), vilket således är ett uttryck för tendenser i kollektivistisk riktning. Partiet menar att det är avgörande för samhällets välståndsutveckling att det finns statliga institutioner som beskyddar äganderätten och

avtalsfriheten och som motverkar överutnyttjande av naturresurser (Moderaternas idéprogram 2013:14–15). Partiet betonar även vikten av en rättvis fördelning mellan människor vad gäller resurser, livschanser och möjligheter att förverkliga livsdrömmar, men framhåller samtidigt att en marknadsekonomi som skapar välstånd är själva grundförutsättningen för att en rättvis resursfördelning också ska vara möjlig (ibid:16). Det råder ingen grundläggande motsättning mellan marknadsekonomi och social hållbarhet enligt partiet, vilket också framgår tydligt i följande citat:

26

”Sverige är ett sammanhållet land med hög grad av jämlikhet mellan medborgarna. I stor utsträckning beror det på den tidigt införda allmänna folkskolan, som gav alla möjligheter att utveckla sina liv. Till det har Sverige haft en fri och öppen ekonomi som belönat talang och ansträngning. Ur detta tillvaratagande av människor har det skapats resurser att såväl förbättra skolan som att stärka övriga delar av välfärden. Så här måste en socialt hållbar tillväxt fungera också framöver.” (Moderaternas idéprogram 2013:16)

Det föreligger inte heller någon motsättning mellan ekonomisk tillväxt och miljö, och partiet betonar att grundförutsättningen för att framställa hållbara energikällor är att satsa på

forskning och vetenskapliga framsteg utan att tillväxten begränsas (Moderaternas idéprogram 2013:14, 15). Miljöförstöring bekämpas bäst genom internationella överenskommelser och samarbeten samt genom skattesystem som uppmuntrar människor till ansvarstagande för miljön (ibid.,). Partiet förespråkar även frihandel och betonar att öppenheten mot omvärlden ”ger svenska företag möjlighet att verka på världsmarknaden och ger andra länder möjlighet att bedriva verksamhet här” (ibid:22). Partiet framhåller även att ”globaliseringen har inneburit mänsklighetens största språng ur fattigdom någonsin” (ibid:3) eftersom att ekonomiska friheter och förbättrade livsmöjligheter har spridit sig till alltfler människor i världen vilket innebär att alla länder långsiktigt gynnas av utvecklingen mot en gränslös ekonomi (ibid:14, 22).

Sammanfattningsvis bedömer jag att Moderaterna ger uttryck för en individualistisk grunduppfattning i synen på ekonomiska ideal, även om vikten av regleringar och politiska åtgärder betonas i vissa avseenden vilket innebär att tendenser i kollektivistisk riktning också kan urskiljas.

2.2 Sverigedemokraterna

2.2.1 Människosyn

En tydligt pessimistisk människosyn framkommer då Sverigedemokraterna menar att människan är ofullkomlig till sin natur och har en begränsad förmåga både till rationella beslut och förnuftiga handlingar (Sverigedemokraternas principprogram 2011:10). Partiet betonar dock att människan visserligen besitter ett visst mått av förnuft men att hennes handlingar ändå styrs i hög utsträckning av nedärvda känslor, instinkter och drifter, vilket

27

innebär att det inom människan pågår en daglig och livslång kamp mellan hennes motstridiga känslor och krafter (Sverigedemokraternas principprogram 2011:9). Politiska beslut måste således utformas efter en verklighetsförankrad uppfattning om hur människans natur är beskaffad och inte efter naiva drömmar om hur man önskar att människan borde vara (ibid:8). Partiet framhåller att människans ofullkomliga natur innebär att det är omöjligt att skapa ett perfekt och utopiskt samhälle (ibid:3). Risken för att katastrofer ska inträffa i samhället föreligger alltid på grund av människans ofullkomliga natur, men genom ”ett varsamt framåtskridande i form av förändringar i små steg” (ibid:10) kan ändå en trygg och stabil samhällsutveckling säkerställas (ibid.,). Partiet betonar att de politiska ideologierna är mänskliga konstruktioner som därmed är lika ofullkomliga som människan själv, och därför kan inte politiska beslut baseras på ”absoluta dogmer som i varje given situation måste tillämpas kompromisslöst” (ibid:13-14). Partiet betonar istället vikten av ett pragmatiskt och verklighetsanpassat förhållningssätt till samhällsproblem, och menar att tidigare generationers historiska erfarenheter kan utgöra en viktig inspirationskälla för det politiska beslutsfattandet (ibid:10, 13).

En pessimistisk syn på människans förmåga framkommer även då partiet anser att människan i grunden besitter både konstruktiva och destruktiva sidor, vilket innebär att människan också besitter en naturligt inneboende girighet som gör att hon har en stark benägenhet att utnyttja och förnedra sina medmänniskor för att förbättra sin egen position (Sverigedemokraternas principprogram 2011:10). Denna mänskliga egenskap är naturlig och medfödd, och samhället kan därför inte heller förändra den medfödda mänskliga egoismen genom politiska åtgärder (ibid:9-10). Samhället bör istället genom konstruktiva åtgärder kanalisera den mänskliga egoismen till att bli en positiv ”strävan efter självförbättring” (ibid:10), men det är dock viktigt att politiken ändå utgår ifrån att människans inneboende girighet och destruktivitet är naturlig och beror således inte på att samhället är felaktigt utformat (ibid:7).

Sammanfattningsvis bedömer jag att Sverigedemokraterna ger uttryck för en tydligt pessimistisk människosyn.

2.2.2 Samhällsteori

Sverigedemokraterna anser att människan till sin natur är en social och kollektiv varelse som formas av sitt sociala, kulturella och historiska arv och därmed har ett nedärvt behov av att få

28

tillhöra större gemenskaper (Sverigedemokraternas principprogram 2011:7-8). Nationen är samhällets äldsta och mest naturliga gemenskap, och att den betraktas som en organisk och kollektiv enhet framgår tydligt då partiet skriver att ”den nationella samhörigheten binder samman nationens medlemmar över tid och rum och skapar band mellan de döda, levande och ofödda generationerna” (ibid:15). Medborgarna i nationen förenas i en nationell gemenskap även över skilda samhällsklasser och politiska läger genom sitt gemensamma språk, sin gemensamma historia samt sin gemensamma nationella och kulturella identitet (ibid.,). Partiet betonar dock att ”de flesta människor har ett behov av både individuell frihet och kollektiv samhörighet” (ibid:8) och politikens främsta uppgift är därmed att upprätthålla en harmonisk balans inom nationen mellan såväl frihet och trygghet som individualism och gemenskap (ibid:3, 8). Partiet betonar vikten av att alla medborgare har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter, men menar att ett alltför ensidigt rättighetstänkande kan vara destruktivt för samhällsutvecklingen (ibid:7). En av grundförutsättningarna för att kunna upprätthålla den nationella sammanhållningen är att medborgarna känner en gemensam lojalitet till nationen och en stark ansvarskänsla för det gemensamma och fullgör sina skyldigheter gentemot sin omgivning (ibid.,). Medborgare som struntar i att fullgöra sina skyldigheter bör enligt partiet vara medvetna om att de därmed riskerar att också förlora sina rättigheter (ibid.,), ett

resonemang som är ett tydligt uttryck för en kollektivistisk samhällsteori.

Partiet framhåller att familjen är samhällets grundläggande gemenskap och att familjen därför måste åtnjuta frihet och självständighet gentemot staten (Sverigedemokraternas

principprogram 2011:24). Politikens främsta uppgift är att stödja familjernas välgång utan att begränsa deras frihet och självständighet eftersom att ”starka och trygga familjer är en nödvändig förutsättning för harmoniska samhällsförhållanden” (ibid.,). Partiet anser även att ”starka lokalsamhällen och en trygg och levande hembygd präglad av en stark

medborgaranda” (ibid:26) är viktiga faktorer för att säkerställa en harmonisk

samhällsutveckling samt för att stärka samhällets sociala och kulturella kapital, men det framgår ändå tydligt att det är nationen som är den överordnade kollektiva enheten i samhället (ibid.,).

Partiet anser att sociala orättvisor och en alltför utbredd ekonomisk ojämlikhet riskerar att slita sönder nationen genom att motsättningar och konflikter uppstår mellan medborgare ur olika samhällsklasser, vilket utgör ett hot mot den nationella sammanhållningen

29

utan att hjälpa sina socialt utsatta grannar och landsmän är en moraliskt förkastlig handling som strider mot idén om nationell sammanhållning (Sverigedemokraternas principprogram 2011:34). Partiet förespråkar därmed ”en generell och solidariskt finansierad välfärdsmodell” (ibid.,) där medborgarna tillförsäkras en hög grundläggande nivå av social och ekonomisk trygghet (ibid.,). Samhället liknas vid en stor familj där medbogarna som drabbas av sjukdom eller andra svårigheter får hjälp och omvårdnad genom välfärden likt familjemedlemmar, vilket tydligt kan kopplas samman med en kollektivistisk samhällsteori. Partiet framhåller dock att ”en alltför långtgående fördelningspolitik också kan få negativa konsekvenser” (ibid.,) och menar att det måste vara ekonomiskt lönsamt för människor att arbeta och att ha en egen försörjningsförmåga (ibid:30, 34). Den främsta målsättningen med välfärdspolitiken är att återupprätta ett folkhem ”där samhörigheten inte är baserad på klass- utan

nationstillhörighet” (ibid:34). Detta resonemang tolkar jag som att partiet inte anser att det är vare sig ekonomisk jämlikhet eller social rättvisa som är den överordnade målsättningen, utan att det istället handlar om att upprätthålla den nationella sammanhållningen genom att uppnå en harmonisk stabilitet mellan frihet och trygghet. Sammanfattningsvis bedömer jag att Sverigedemokraterna ger uttryck för en kollektivistisk samhällsteori.

2.1.3 Moraluppfattning

Sverigedemokraterna anser att gemensamma normer och värderingar måste upprätthållas i samhället för att människans destruktiva sidor ska kunna stävjas och för att människan därmed ska ha större möjligheter att istället utveckla sina konstruktiva sidor

(Sverigedemokraternas principprogram 2011:9). En stark kollektiv samhällsmoral där balansen mellan rättigheter och skyldigheter betonas är nödvändig för att välfärdsstaten och den nationella sammanhållningen ska kunna upprätthållas, och partiet betonar att det är moraliskt förkastligt att t.ex. tillskansa sig välfärdsförmåner som man inte är i behov av eller har rätt till eftersom att man då stjäl ifrån bättre behövande (ibid:34). För att upprätthålla den nationella sammanhållningen krävs även en stark gemensam nationell och kulturell identitet i form av gemensamma kulturtraditioner som binder samman medborgarna i nationen (ibid:19). Partiet förespråkar religionsfrihet, men betonar att Sverige har ett tusenårigt kristet kulturarv och att kristendomen genom historiens gång har format det svenska samhällets kulturella traditioner, högtider, normer, lagar, sedvänjor och värderingar (ibid:27). Kristendomen bör således genom sitt starka historiska och kulturella värde inneha en särställning i förhållande till andra religioner i Sverige (ibid.,).

30

Partiet anser att ”kärnfamiljen är den samlevnadsform som har bäst grundförutsättningar att ge barnen en stabil och trygg uppväxtmiljö” (Sverigedemokraternas principprogram 2011:24), men partiet betonar ändå att olika människor väljer olika samlevnadsformer och samhället ska därför ge ett fullgott stöd till alla samlevnadsformer där barn finns med i bilden (ibid.,). Partiet framhåller dock att barn har rätt till både en mor och en far, vilket innebär att de är motståndare till en ”statligt sanktionerad adoption för såväl ensamstående, som samkönade par” (ibid:24-25), och detta tolkar jag som att partiet framhåller kärnfamiljen som ett

eftersträvansvärt ideal och som den mest naturliga familjeformen i samhället. Som samhällets grundläggande gemenskap har familjen en både omhändertagande och fostrande roll, och det är föräldrarnas ansvar att förmedla goda normer och värderingar samt att uppfostra sina barn till att bli goda samhällsmedborgare (ibid:24, 36). Den allmänna värnpliktens fostrande funktion framhålls också eftersom att detta stärker medborgarnas gemensamma plikt- och ansvarskänsla för nationen, och partiet betonar att ”den som åtnjuter ett lands frihet skall också vara beredd att försvara denna frihet” (ibid:39).

Partiet anser att det existerar naturliga och biologiskt grundade skillnader mellan män och kvinnor vilket innebär att de manliga och kvinnliga egenskaperna kompletterar varandra, och partiet framhåller även att könstillhörighet och sexuell läggning är en nedärvd och medfödd egenskap hos de flesta människor (Sverigedemokraternas principprogram 2011:24–25). Partiet är därmed motståndare till ”de läror som hävdar att den sexuella läggningen endast är en social konstruktion” (ibid:25), vilket jag tolkar som att partiet anser att den heterosexuella läggningen i likhet med kärnfamiljen är den mest naturliga läggningen och ett

eftersträvansvärt ideal i samhället. Partiet betonar dock att diskriminering och trakasserier mot människor på grund av deras sexuella läggning ”är förkastligt och skall bestraffas hårt”

(ibid.,). Sammanfattningsvis bedömer jag att Sverigedemokraterna ger uttryck för en tydligt kollektivistisk moraluppfattning.

2.2.4 Ekonomiska ideal

Sverigedemokraterna förespråkar ”en ansvarsfull, reglerad marknadsekonomi, byggd på långsiktigt tänkande” (Sverigedemokraternas principprogram 2011:30) och framhåller att den privata äganderätten är ”en nödvändig förutsättning för en lyckosam samhällsutveckling” (ibid.,). Partiet betonar vikten av en ansvarsfull ekonomisk politik som hanterar de

31

gemensamma ekonomiska resurserna varsamt och som strävat mot sunda statsfinanser och ett överskott i statens budget för att säkerställa den gemensamma välfärdens bevarande

(Sverigedemokraternas principprogram 2011:30). Partiet förespråkar även goda villkor för entreprenörskap och företagande och framhåller att det är genom en hög sysselsättningsnivå och ekonomisk tillväxt som nationens ekonomiska välstånd och den gemensamma välfärden kan säkerställas (ibid.,). Partiet betonar dock att tillväxten alltid ”måste balanseras mot viktiga samhällsvärden såsom folkhälsa, kulturarv, miljö, socialt kapital och nationellt

självbestämmande” (ibid.,), vilket innebär att tydliga kollektivistiska tendenser kan urskiljas. Att partiet även har en kollektivistisk grunduppfattning i synen på ekonomiska ideal framgår tydligt i följande citat:

”En nödvändig insikt för att långsiktigt kunna slå vakt om en stabil och tillväxtskapande ekonomi är att ekonomin och den ekonomiska politiken inte är ett område som existerar för sig självt, avskiljt från andra samhällsområden. Ekonomin bärs inte upp av likriktade, anonyma produktionsenheter utan av tänkande, kännande och kulturellt präglade människor. Vanor, seder, normer och värderingar har stor inverkan på ekonomin och skiftar från kultur till kultur och från nation till nation. […] Det sociala kapitalet är både ekonomins bas och dess smörjmedel. En ansvarsfull ekonomisk politik måste således vara inriktad på att långsiktigt bevara och stärka en hög nivå av socialt kapital.” (Sverigedemokraternas principprogram 2011:31)

Detta resonemang tolkar jag som ett tydligt uttryck för att partiet framhåller nationen som den överordnade kollektiva enheten i samhället och att marknadsekonomin främst är en

underordnad beståndsdel inom nationen som ska vara sammanlänkad med nationens kulturella identitet och traditioner. Jag tolkar det även som att partiet menar att den

ekonomiska politiken främst måste upprätthålla samhällets sociala och kulturella kapital för att stärka nationens välgång och sammanhållning, och detta resonemang platsar inom ramen för en konservativ ekonomisk kollektivism (Aronson 1990:262). Den kollektivistiska

grunduppfattningen kan även urskiljas i partiets förespråkande av en balanserad skattepolitik, vilket innebär att skatteuttaget inte får vara alltför lågt eftersom att detta riskerar att allvarligt försämra medborgarnas sociala trygghet och välfärd, vilket således kan utgöra ett hot mot den nationella sammanhållningen (Sverigedemokraternas principprogram 2011:30). Skatteuttaget får dock inte vara alltför högt heller eftersom att det riskerar att undanröja ”incitamenten för att vilja bidra till den ekonomiska tillväxten” (ibid.,) och utgöra en allvarlig begränsning av individernas egen försörjningsförmåga samt kraftigt försämra näringslivets konkurrenskraft (ibid.,), vilket innebär att det också kan urskiljas tendenser i individualistisk riktning.

32

Partiet har en positiv grundinställning till frihandel och menar att internationella ekonomiska samarbeten ligger i nationens intresse, men en skeptisk inställning till ekonomisk

globalisering kan ändå urskiljas då partiet menar att internationella ekonomiska samarbeten alltid måste vara av mellanstatlig karaktär och bygga på en ömsesidig respekt för den nationella självständigheten (Sverigedemokraternas principprogram 2011:30–31). Partiet anser även att Sverige måste ha en hög grad av nationell självförsörjning och förespråkar därför åtgärder som syftar till att stärka det svenska jordbrukets produktivitet och

konkurrenskraft (ibid:29), vilket jag tolkar som ytterligare ett uttryck för att partiet menar att det främst är nationens välgång och intressen som är den överordnade målsättningen för den ekonomiska politiken. Sammanfattningsvis bedömer jag således att Sverigedemokraterna ger uttryck för en kollektivistisk grunduppfattning i synen på ekonomiska ideal, även om det också kan urskiljas individualistiska tendenser i deras politiska ställningstaganden.

33

3 Komparativ analys

3.1 Människosyn

Sverigedemokraterna har en tydligt pessimistisk människosyn genom sin starka betoning på människans ofullkomliga natur, begränsade förnuft och naturligt inneboende destruktivitet och girighet. Moderaterna har en till övervägande delen optimistisk människosyn genom sin starka betoning på människans förnuft, handlingskraft och goda förmågor, vilket således innebär att det kan urskiljas grundläggande ideologiska skillnader mellan de båda partiernas människosyn. En intressant likhet som kan urskiljas är att båda partierna tar avstånd ifrån möjligheten att skapa ett utopiskt samhälle, dock utifrån skilda ideologiska utgångspunkter. Moderaterna utgår ifrån en tydligt optimistisk utgångspunkt eftersom att de framhåller att samhällsutvecklingens framsteg ständigt medför både möjligheter och utmaningar, vilket innebär att det politiska beslutsfattandet måste anpassas efter hur samhällsutvecklingen fortskrider. Visserligen kan det urskiljas tendenser i pessimistisk riktning då Moderaterna framhåller att dogmatiska och fundamentalistiska idéer i det politiska beslutsfattandet utgör ett hot mot individens fri- och rättigheter, vilket leder till deras krav på maktdelning och att politikens beslutsbefogenheter måste vara begränsade. Moderaternas resonemang utgår tydligt ifrån deras optimistiska människosyn och maktdelning blir därmed en nödvändig åtgärd för att motverka risken för politiska beslut som inskränker individers fri- och rättigheter. Detta tolkar jag som att Moderaterna snarare har en pessimistisk inställning till en alltför stark politisk maktkoncentration och därmed en mer pessimistisk syn på det politiska systemets negativa sidor, vilket således inte är en pessimistisk syn på människans natur. Detta skiljer sig tydligt ifrån Sverigedemokraterna som istället menar att det är människans begränsade förnuft och ofullkomliga natur som ständigt kan medföra katastrofala konsekvenser för

samhällsordningen, och det är således den stabila samhällsordningen som måste beskyddas ifrån de ofullkomliga människorna medan Moderaterna istället anser att det är människans frihet som måste beskyddas ifrån den ofullkomliga politikens negativa sidor. Visserligen kan det tolkas som att en likhet föreligger mellan partierna då båda två betonar att människan har en förmåga att begå felaktiga handlingar, men jag anser att detta likartade ställningstagande ändå utgår ifrån skilda grunduppfattningar. Sverigedemokraterna menar att människan besitter en naturlig destruktivitet och girighet samt att människans ofullkomliga natur aldrig kan förändras genom politiska åtgärder, vilket är en tydlig pessimistisk utgångspunkt.

34

Moderaterna betonar istället att samhället måste tillhandahålla de rätta förutsättningar som krävs för att människans starka förnuft och goda förmågor ska komma till sin rätt, vilket är en tydligt optimistisk utgångspunkt. Sammanfattningsvis bedömer jag att Moderaterna och Sverigedemokraterna således har diametralt motsatt grunduppfattning i synen på människans natur.

3.2 Samhällsteori

Det kan urskiljas grundläggande ideologiska skillnader mellan partiernas samhällsteorier.

I dokument Två ideologiska motståndare? (sidor 26-47)