El- och bränsleprisprognoser

Som underlag för diskussionen om det totala energisystemets utveckling och för ut-veckling av marknaden bör både ett kortsiktigt och ett långsiktigt perspektiv beaktas.

För det kortsiktiga perspektivet förutsätts Klimatrapport 1997, basprognos, gälla [7].

En kärnkraftsreaktor med en genomsnittseffekt på 835 MW antas ha avvecklats. Res-terande anläggningar drivs vidare till 2010. Ett gaskombikraftverk byggs under perio-den. Dagens skatte- och avgiftssystem gäller under prognosperioperio-den.

Det långsiktiga perspektivet, till mitten av nästa århundrade, redovisas i rapport från SAME-projektet ”Hållbar energiframtid” [8]. I detta perspektiv är dagens kärnkraft helt avvecklad. En förutsättning är vidare att styrmedel i energisektorn ska vara i har-moni med omvärldens. Detta perspektiv har dock ej beaktats i denna studie, även om de första stegen mot detta mål kan förväntas tas under perioden.

Utveckling av elpriser, bränslepriser och skatter är naturligtvis kopplade till varandra.

Trots detta kan diskussionen delas upp efter dessa.

2.2.1. Elpris

Utvecklingen av elpriset är svårbedömd, speciellt med hänsyn till de stora pågående förändringarna av elmarknaden i Sverige, men även internationellt. Faktorer som på-verkar elpriset är bland annat:

• Stabilisering efter avreglering

• Avreglering inom EU

• Internationell handel/Kablar

• Kärnkraftens utnyttjande i Sverige och andra länder

• Internationella regelsystem handel/miljö

• ”Gröna certifikat” (grön elmarknad), miljömärkt el med mera.

Till stor del styrs elpriset av rörliga produktionskostnader (korta marginalpriser) för termiska kraftverk (gas, kol, kärnkraft) vilka i genomsnitt inte är speciellt höga. Även om priserna varit höga på kontinenten är det sannolikt att dessa sjunker om planerade avregleringar fullföljs.

Med de antaganden som gjordes för energisystemet i Klimatrapport 97 [7], redovisas en ökning av elpriset med ca 5 öre/kWh mellan åren 2000 och 2010. Utgångsnivån var i det fallet högre (ca 21 öre/kWh) än den låga nivå på runt 15 öre/kWh (exklusive nättjänst) som råder idag.

För att ett nytt gaskombikraftverk (kondens) ska byggas måste det kortsiktiga

marginal-priset komma upp i drygt 25 öre/kWh (beroende på gasmarginal-prisets utveckling). Som ut-gångspunkt för vår bedömning antas att elpriset inte kommer att överstiga 25 öre/kWh.

2.2.2 Bränslepris

Utvecklingen för bränslepriser (med undantag av naturgas) bedöms med utgångspunkt från referenserna [7], [9] och [10]. För naturgas har flera olika källor använts; [11], [12], [13].

Trädbränslen. För närvarande är alla biobränslen skattebefriade. Pris fritt förbrukare har varit konstant (löpande priser) i mer än 10 år. Ökad konkurrens om råvaran kan eventu-ellt ändra denna bild, liksom ökad import, till exempel från Baltikum. Några genomgri-pande förändringar i prisbilden är dock ej att vänta inom aktuell period. Då lönsamheten i produktionsledet redan idag är ansträngd är emellertid en ökning i löpande priser mot-svarande inflationen (konstant fast pris) en rimlig utveckling [9], [14].

Torv. Prisutvecklingen liknar situationen för trädbränsle. Torv är belagd med svavel-skatt och priset kan därmed påverkas av eventuella ändringar i besvavel-skattningen. Framti-da användning kan påverkas av debatten om miljöpåverkan av torvbrytning [14].

Kol. De största tillgångarna av fossila bränslen utgöres av kol. I Europa är trenden att kolets andel av den totala tillförseln av primärenergi minskar. Kolgruvor stängs på grund av dålig lönsamhet och global överkapacitet. Flera bedömare tror på ett realt konstant eller sjunkande kolpris under perioden.

Olja. Råoljepriserna har legat relativt stabilt under 90-talet. Tillfälliga prishöjningar har förekommit till följd av politiska och militära spänningar i Persiska viken. Gene-rellt har ett prisfall motverkats av Sovjetunionens sönderfall (halverad produktion från dessa områden) och Irakkrisen. Irak får nu åter sälja en viss mängd olja och när även den ryska oljeindustrin kommer tillbaka kan utbudet öka, med sjunkande priser som följd. Samtidigt görs överenskommelser inom OPEC om att begränsa produktionen just för att motverka ytterligare prisfall [9].

En generell bedömning är dock att oljepriset på längre sikt stiger i takt med att de lättast tillgängliga tillgångarna tömts [10], [15]. Dessutom kan kvarvarande tillgångar koncentreras ännu mer till ett fåtal regioner varigenom konkurrensen begränsas. Det kan nämnas att WEC i ett ”current policies” scenario ansätter ett oljepris på 20 – 25 USD/fat år 2000 och 30 – 35 USD/fat år 2020 [16].

I denna studie behandlas ingen process med olja som bränsle. Skälet är att det bedömts som mindre sannolikt att detta skulle bli aktuellt eftersom styrmedel fömodligen an-passas så att olja förbehålls det traktionära området. Oljepriset har ändå stor betydelse, eftersom ändringar även inverkar på prissättningen av andra bränslen.

Naturgas. Priset följer traditionellt oljepriset, även om långa kontrakt kan tecknas för att motverka kraftiga fluktuationer. Gaspriset på kontinenten och i Finland är lägre än i Sverige. En eventuell gasledning genom Sverige för att sammanbinda det ryska och det västeuropeiska gasnätet kan påverka priset i Sverige. Vidare diskuteras en ny an-slutning mellan Tyskland och Sverige. Den planerade avregleringen av gasmarknaden förväntas påverka priset. Enligt OECD:s senaste sammanställda prognoser visar det sig att olika länder har mycket olika uppfattningar vad avser gaspriset.

Prisutvecklingen för kol, flis och olja (som i viss mån är kopplad till naturgas) de senare åren har sammanställts i figurerna 2.1 – 2.3:

Figur 2.1. Kolpriser under 90-talet. Källa: Energimyndigheten.

Figur 2.2. Skogsbränsleflis, pris under 90-talet. Källa: Energimyndigheten.

Figur 2.3. Oljepris under 90-talet. Källa: Energimyndigheten.

Kol, löpande priser exkl. skatt

200 220 240 260 280 300 320 340 360 380 400

1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998

(kr/ton)

Skogsbränsleflis, löpande priser

50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100

1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 (kr/m³)

Råolja, löpande priser

0 5 10 15 20 25

1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 (USD/fat)

Bränsleprisutveckling enligt [7], gällande för en anläggning med en bränsleeffekt över 50 MW (exklusive skatt), mellan åren 2000 och 2010:

1995 2010 Ökning

(kr/MWh) (kr/MWh) (%)

Olja (Eo1): 99 132 33

Olja (Eo5) 76 94 24

Kol 54 61 13

Träbränslen (skogsavfall) 100 100 0

Priset på Eo1 hos en medelstor kund ligger idag på ca 120 kr/MWh Bränsleprisutvecklingen för naturgas enligt [11]:

1996 2005 2015 Ökning (2010)

(kr/MWh)* (kr/MWh)* (kr/MWh)* (%)

Danmark 88 150 150 70

Finland 85 85 85 0

Holland 108 122 138 ca 11

Belgien 92 92 92 0

Frankrike 145 145 145 0

Italien 117 154 161 35

Ryssland 57 77 100 ca 55

* 8 SEK/USD

Utvecklingen av gaspriset är en viktig faktor för vidare utbyggnad av gasnätet i Sverige samt även det långsiktiga marginalpriset på el. Gaspriset hos en svensk kund, som styrs av alternativkostnaden med hänsyn till rådande bränsleskatter, ligger idag på 150-200 kr/MWh, beroende på storlek.