Materialåtervinningen av elavfall i Sverige ligger på en hög nivå, men det finns potential att öka den ytterligare, speciellt för smått elavfall. Utformningen av produkterna har stor betydelse för möjligheterna att minska miljöpåverkan från den ökade mängden elektriska produkter i samhället.
mål
Insamlingen av elavfall till materialåtervinning ska öka, speciellt för smått elavfall.
Med smått elavfall avses mindre produkter som får plats att slängas i hushållssoporna, som till exempel glödlampor, batterier och leksaker.
Mål för området finns också i EU:s direktiv om insamling och återvin- ning av elektriska och elektroniska produkter (WEEE).70
Uppföljning
Målet kommer att följas upp genom att använda producenternas rap- portering till Naturvårdsverket av sålda mängder elektriska och elektro- niska produkter samt insamlade och behandlade mängder. För att följa utvecklingen av felsorterat elektronikavfall kommer plockanalyser att användas.
Vad behöver hända?
❚ Insamlingen av elektriska produkter och batterier behöver öka. Han- teringen av insamlade mängder behöver förbättras och återvinningen behöver öka
❚ Branschen ska motiveras att tillverka produkter som är energieffek- tiva, har lång hållbarhet och som inte innehåller farliga ämnen. Vad Naturvårdsverket kommer att göra
❚ Inom EU verka för att miljöaspekter som till exempel längre hållbar- het, möjlighet till reparation och innehåll av farliga ämnen beaktas vid utformningen av nya produkter.
70 Europaparlamentets och Rådets direktiv 2002/96/EG av den 27 januari 2003 om avfall som utgörs av eller innehåller elektriska eller elektroniska produkter (WEEE).
❚ Fortsätta arbetet med att kartlägga flöden och upplagrade mängder av elektriska och elektroniska produkter i Sverige.
❚ Utreda möjligheten att införa ekonomiska styrmedel mot kvicksilver i batterier på samma sätt som finns för kadmium.
❚ Ta fram bättre uppgifter om flöden av olika material till återvinning som producentansvaret för batterier och avfall från elektriska och elektroniska produkter (WEEE) ger upphov till, som till exempel plast. ❚ Ta fram en vägledning och riktlinjer i syfte att underlätta kommuner-
nas tillsynsarbete inom WEEE och batterier. Exempel på vad övriga aktörer kan göra Kommunerna
❚ Kommunerna bör, i samarbete med Naturvårdsverket, utöka sin tillsyn av producenter och aktörer som agerar på producenternas uppdrag.
❚ Öka tillsynen av hur kylskåp tas omhand för att se till att de hanteras varsamt så att ozonnedbrytande ämnen inte läcker ut i miljön.
producenterna av elektroniska och elektriska produkter
❚ Underlätta insamlingen av främst smått elavfall. Förbättra informatio- nen till allmänheten om varför det är viktigt att elavfall samlas in och var man kan lämna sådant avfall.
lägesbeskrivning
Sverige ligger, vid en internationell jämförelse, mycket högt när det gäller insamlade mängder elavfall. I EU:s direktiv finns krav på att minst 4 kg per person och år ska samlas in. I Sverige ligger vi på cirka 16 kg per person och år. Samtidigt kan man konstatera att Sverige är ett mycket teknikintensivt land med stor användning av elektriska produkter vilket innebär att det här finns potential till stor insamling mätt som mängd per person. En kartläggning av flöden och upplagrade mängder av elektriska och elektroniska produkter i Sverige har gjorts av SMED på uppdrag av Naturvårdsverket.71
Vissa typer av batterier innehåller fortfarande kadmium och kvick- silver. Dessa ämnen är mycket farliga för miljö och människors hälsa och det är viktigt att mängden av dessa batterier minimeras. Enligt bat- teridirektivet72 har Sverige som land inte möjlighet att förbjuda dem. Vi
71 SMED (2011)Kartläggning av flöden och upplagrade mängder elektriska och elektroniska produkter i Sverige 2010.
72 Europaparlamentets och Rådets direktiv 2006/66/EG av den 6 september 2006 om batterier och ackumulatorer och förbrukade batterier och acku- mulatorer.
har dock möjlighet att använda ekonomiska styrmedel för att minska användningen.
För att minska miljöpåverkan från elavfall på ett effektivt sätt krävs att de produkter som säljs har lång livslängd, är energieffektiva och inte innehåller farliga ämnen. Ett syfte med producentansvaret är att produ- centerna, genom kostnaden för insamling och återvinning av produkter, ska motiveras att tillverka produkter som utformas så att återvinning och återanvändning underlättas.
Även om insamlingsnivån är hög så slängs en del elavfall felaktigt i hushållssoporna eller i förpackningsinsamlingen. Avfall Sverige uppskat- tade 2008 att knappt 12 000 ton elavfall per år eller cirka 1,3 kg per invånare hamnar fel.73 Upplagringen av gamla elprodukter (som mobil-
telefoner) är också ett problem. Genom att istället lämna in dessa till återvinning skulle uttaget av nya råvaror minskas och energi sparas.
Ett annat problem är att elavfall som inte samlas in transporteras till utvecklingsländer där det kan orsaka betydande hälso- och miljöproblem eftersom dessa länder som regel saknar fungerande avfallshantering (se avsnittet om illegal export av avfall).
lagstiftning
Producentansvar för batterier och avfall från elektriska och elektroniska produkter (WEEE) regleras av två EU-direktiv vilka införts i Sverige genom var sin förordning74. Naturvårdsverket delar tillsynsansvaret med
den kommunala nämnd som ansvarar för tillsyn enligt miljöbalken, för- utom när det gäller de bestämmelser som anger hur insamlingen ska or- ganiseras lokalt. Här svarar den kommunala nämnden själv för tillsynen.
Ett nytt EU-direktiv för WEEE håller på att förhandlas fram. Det nya direktivet kan komma att innebära stora förändringar och sannolikt måste det en ny förordning i Sverige tas fram. Insamlingsnivåerna i det nya direktivet förväntas grunda sig på insamling mätt som andel av genomsnittet av de tre föregående årens försäljning. Denna beräknings- modell återfinns även i batteridirektivet.