Elevernas förståelse för och reflektion kring sitt eget lärande

inlämningsuppgifter. Det kan vara relevant att fundera över hur eleverna tar till sig den feedback läraren ger och resultaten i studien visar att eleverna i större utsträckning reflekterar kring sin arbetsinsats (”jag borde plugga mer”) än kring sina kunskaper inom det specifika delområdet (”jag måste träna mig på att skriva ner varje steg i mina lösningar” eller ”jag behöver öva mer på potenslagarna”). Om eleven kan reflektera mer specifikt över vad som inte var bra kan de förhoppningsvis lättare förstå vad det är, exakt, som de behöver utveckla, och vad det är som krävs för att uppnå nästa betygsnivå. I detta avsnitt redogörs för vilken feedback de får och hur de upplever den, hur eleverna reflekterar kring denna och hur de tar den till sig inför kommande moment.

4.2.3.1 Elevernas upplevelse av lärarens feedback

Adam beskriver hur de fick tillbaka provet med Annas bedömning och han säger sig vara nöjd med den information han fick:

Adam: Typ en matris där det står vad man har klarat, vad man ska tänka på, om du har omprov eller inte. Och det tycker jag är riktigt bra. Istället för att läraren går runt i klassrummet och säger ”men du klarade dig inte”, eller att man typ får tillbaka provet och det bara står F, liksom, man blir ifrågasatt, ”vad är det jag ska tänka på?”. Alltså, det är bra att man visar var det brister, så man kan bygga upp det.

27

ME: Just det. Jag såg era matriser igår. Det var ganska mycket text på. Men känns det okej?

Man förstår vad det står där?

Adam: Ja, som sagt, hellre mer text än lite text. Hellre att det står att ”du klarade inte provet för att…” än att det står ”du klarade inte provet”. Dom är bra!

[…]

Alltså, det står som vilka uppgifter man klarade och vilka uppgifter man inte klarade och vad som var rätt och inte rätt. Och det visar ändå ganska bra tycker jag, för då ser man.

Intervjun med Olov skedde före klassen hade fått tillbaka provet men han vet ändå hur det går till från förra provtillfället – han berättar att de får dels ett resultat på lärplattformen och att han sen får tillbaka provet med kommentarer, vilket han beskriver på följande sätt:

Olov: Ibland får vi tillbaka provet när hon har rättat, då får vi kolla hur det gick mer grundligt.

Och så har hon skrivit någon kommentar typ ”du behöver jobba mer på det här och det här, du behöver inte gå så djupt på det här och…”.

ME: Får du mycket information om vad som var fel på provet eller är det mer fokus på vad som var bra eller vad som kan göra bättre?

Olov: Det är som mer vad som kan göra bättre. Tror jag. Typ ”du gjorde bra på det här, men du kan göra bättre på…”, ”du kan försöka lite mer på det här och det här…”

Emil har inte heller fått tillbaka detta andra prov när intervjun skedde, men vet att de får skriftlig information i samband med att de får åter provet och att det är okej att fråga läraren om han känner sig osäker på bedömningen eller har några frågor. Mats beskriver det kort och koncist med ”Jag får då veta vad jag gjort rätt eller fel på en uppgift, vad jag kan förbättra och så sen vad hon bedömer att jag får för betyg på uppgiften.” Mats säger också att det går bra att fråga läraren muntligt om man undrar någonting. Han berättar också att läraren kan gå igenom en provuppgift på tavlan om hon märkte att det var något många hade svårt med.

Sammanfattningsvis är eleverna nöjda med den information de får i samband med

bedömningen. Alla elever nämner att de får skriftlig information i första hand, men att de har möjlighet att få muntlig information om de så önskar. De är eniga i att den feedback läraren ger är framåtsyftande så till vida att det står vad de kan förbättra för att lyckas bättre nästa gång. Detta bekräftas av att jag har sett proven, bedömningarna och Annas kommentarer till varje elev. Kommentarerna syftar till att uppmuntra eleverna att hitta sin förbättringspotential, något som stämmer överens med Annas intentioner att hjälpa eleverna att utvecklas och att själva reflektera över sina kunskaper.

Olov önskar gärna som komplement att få konkreta tips på vad han ska jobba mer med och exakt vart i boken man hittar detta om det är något moment han inte har klarat. Emil tycker det vore bra att få se exempel på hur man skulle ha gjort om man missade en uppgift på provet. Han inser dock att det är svårt att göra exempel på varje uppgift i allas prov, så en provgenomgång borde räcka, vilket han tyvärr missade denna gång.

4.2.3.2 Elevernas reflektioner utifrån lärarens feedback

De intervjuade eleverna är nöjda med detta sätt att bli bedömda, de anser att Annas

bedömningar är rättvisa, och de tycker att de kommentarer de får hjälper dem att förbättras och kunna prestera bättre nästa gång. Vid provgenomgången på tavlan visade Anna att många uppgifter kunde lösas på olika sätt och vilka kunskapskrav och betygsnivåer de olika sätten

28

svarade mot. Eleverna såg ut att hänga med vid genomgången och förstå hennes intentioner.

När eleverna fick möjlighet att reflektera kring sina prov och varför det gått som det gått visade de flesta eleverna att de var eniga med Anna om bedömningarna. Ett konkret exempel på detta är en elev i klassen (ej en av de intervjuade eleverna) som bekräftar Annas

kommentar om att han egentligen kunde, men var lite osäker:

Elev: Jag är helnöjd med hur du rätta. De var precis så här jag kände när jag var klar, jag var lite osäker.

En annan elev i klassen kände sig missnöjd eftersom han hade missförstått uppgifterna, men han håller med om Annas bedömning av detta prov. Däremot berättar han att han kan bättre, egentligen:

Elev: Jag har missförstått både uppgifter och instruktioner om provet. Detta prov var för mig en besvikelse, jag tycker inte att jag har visat alla de kvalitéer jag har, min förmåga är enligt mig mycket högre än vid detta prov. Jag är enligt mig själv på betygsnivån C och kan i vissa fall gå långt över den gränsen. Jag tycker att detta prov inte speglar mina kunskaper. Jag förstod direkt mina fel och reflekterade över detta

Adam verkar vid intervjun vara missnöjd med sitt provresultat och han ger ett något tvetydigt svar på frågan om han håller med Anna i hennes bedömning av provet:

Adam: Alltså. Tyvärr så kan jag ju som egentligen inte säga något om det. Det är ju hon som rättar, det är ju hon som har facit och inte jag. Men ibland har man ju känt att man har varit lite orättvist bedömd. Men det är som saker man får ta.

Adam hänvisar här till lärarens facit, som om det var något läraren hittade på helt godtyckligt.

Möjligen kan denna kommentar ses som ett tecken på att han inte har förståelse för vad det är han inte kan, alltså att han saknar förståelse för kunskapskraven och inte har tagit till sig den feedback Anna gav honom när han fick tillbaka sitt prov.

I bedömningsmatriserna för provet har läraren markerat vilka betygskriterier (kunskapskrav) eleven har uppnått, och det är alls inte ovanligt att elever uppnår vissa kriterier på E-nivå och andra på C-nivå. Anna anser att hon inte kan sätta ett ”provbetyg” eftersom ett enskilt prov inte testar alla kunskapskrav som krävs för ett betyg. Den här avsaknaden av ”provbetyg”

verkar svår för eleverna att förhålla sig till och skulle kunna vara en förklaring till att två elever argumenterar för ett lägre betyg än de kriterier läraren har markerat. – jag tolkar det som att de inte till fullo förstår att de redan har uppvisat de högre kriterierna eftersom de också har markeringar på kriterier för lägre betygssteg. Dessa två elever har uppnått alla kriterier på C- och A-nivå som var möjliga vid detta prov och fått kommentaren ”Bra!”, men i sina reflektioner skriver de: ”Jag tycker jag kunde gjort mycket bättre. Jag anser att jag ligger runt B-nivå” samt ”Jag plugga lite lite och jag tror jag glömde göra en uppgift. Jag tror jag ligger på C.”

En tolkning av detta kan vara att eleverna har svårt att själva se hur de ligger till i förhållande till kraven. Kanske kommer elevernas förmåga till självbedömning att förbättras allt eftersom kursen pågår och eleverna tränar sig i den formativa bedömningens metoder.

Flera elevers reflektioner visade att de bedömde arbetsinsatsen som viktigast, medan de däremot inte knyter ihop sina resultat med kunskapskraven och kursens centrala innehåll och hur de ligger till i förhållande till dem. Eleverna hade fokus på att de hade behövt plugga mer för att nå högre betyg, men det konkretiserar inte vad exakt de hade behövt plugga mer på

29

utan fokus blir deras allmänna arbetsinsats. Två elevreflektioner som visar på denna typ av ospecifika svar är ”Jag pluggade för dåligt, helt enkelt ingenting – och ångrar det” och

”Tycker det är svårt att förstå i boken när man ska plugga”.

En annan elev reflekterar kring att han borde ha fått högre betyg eftersom han tidigare haft bra betyg i matematik: ”Jag tycker jag passar in på C eller B i och med mitt tidigare MVG och min syn för matte” – denna elev klarade provet gott och väl men uppvisade endast vissa kunskaper på C-nivå och inget på A-nivå. Elevens reflektion tyder på att han anser att han ska kunna leva på gamla meriter, och att han inte förstår att bedömningen sker i relation till vissa kunskapskrav.

Lärarens bedömningar kan också ha en känslomässig påverkan på eleverna vilket kan påverka elevens reflektioner kring sitt resultat. Olov berättar att han känner sig nere ett par dagar efter en misslyckad insats:

Olov: Om det är E så är det bra. Får jag inte E så är jag lite panikslagen och sen göra omprovet, då om jag klarar det så känns det bättre.

ME: Påverkar det bara dig just när du får det eller kan du gå omkring som en vecka och…

känna av det, hur kändes det?

Olov: Jag brukar gå omkring 2-3 dar, så där, då känns det lite så… ”jag som tränade så hååååårt….”

ME: Särskilt om man har pluggat hårt. Påverkar det inför nästa prov eller omprovet. Påverkar den första bedömningen dig då?

Olov: Nej. Inte speciellt. Visst jag känner mig lite nere någon dag efteråt, men sen är det bara att börja plugga igen.

Olov visar ändå på att han, när han återhämtat sig något, tar nya tag och att han då

förhoppningsvis vet lite bättre vad han behöver jobba med. Också Adam tycker det är lite jobbigt, men satsar sen framåt och tar sikte på vad man måste göra för att klara det bättre nästan gång:

Adam: Ja. Ibland känns det som en attack. Men jag är inte så brydd om det utan jag satsar på att göra så gott jag kan och så klarar jag det eller inte. Det är som huvudsaken. Antingen så gör man det eller så gör man det inte.

ME: Ja, jag tänker att du blir glad om du klarar dig, men hur känns det om du inte klarar det då?

Adam: Alltså, det är ju inte precis som att man går och lägger sig i ett hörn och gråter. Utan det är som bara att man tittar på vad man behöver göra om. Och så satsar man på att göra det ordentligt istället.

Emil verkar försöka ta till sig den information han har fått. Han berättar att det inte gick så bra på det första provet och hur han kände efter det misslyckandet:

Emil: Dåligt, men alltså, det är ju fortfarande så att du pluggar ju mer nästa gång. Det du gjort fel, det tänker du ju extra mycket på. Som förra provet, då var jag så fokuserad på

redovisningen, så då var det väl mest det. Jag kanske inte pluggade så jättemycket på själva uppgifterna, utan bara på att få till redovisningen.

30

Efter att ha studerat Emils senaste prov ser jag att han har lyckats väl med föresatsen att skriva ordentligt, vilket är tecken på att Emil har börjat reflektera kring sitt eget lärande och arbetar utifrån kunskapskraven. Nu tycks han veta mer exakt vad som krävs och kan då jobba utifrån det.

Mats tycker att bedömning hör skolan till och försöker också att lära sig något av det, att ta till sig vad han kan utveckla inför kommande moment i kursen.

ME: Hur känns det då när du blir bedömd? Är det jobbigt.

Mats: Nej, det är en del av tiden under skoltiden. Så jag ser det inte som något problem.

Tycker bara det är bra, då vet man vad man har gjort bra, och sen vad man kan utveckla.

ME: Påverkar det dig då, när du ska lösa nästa uppgift? Försöker du då tänka vad du har fått för input?

Mats: Ja, medan jag arbetar så försöker jag tänka lite på vad som jag gjorde fel under förra provet och försöker förbättra det nu. Om jag arbetar med boken, så jag sen blir bättre på nästa prov, eller inlämningsuppgift eller vad man har.

Eleverna berättar alltså om hur de använder bedömningen och den feedback de fick till att förbättra sig inför nästa examination. En elev reflekterar efter provet om vilken hjälp han vill ha i framtiden:

Behöver dock hjälp när det kommer till studieteknik. Aldrig riktigt behövt plugga förrän nu i gymnasiet. Om du kan visa mer exempel och flera sätt att lösa problem och uppgifter under genomgång.

Sammanfattningsvis påverkar naturligtvis en lärares bedömning alla elever känslomässigt på något sätt. I bästa fall är det dock så att den formativa bedömningen har sådant fokus på vad eleven skulle ha gjort bättre, att bedömningen inte känns negativ utan i stället framåtsyftande vilket hjälper eleven att prestera bättre nästa gång. Anna arbetade vid denna provgenomgång aktivt för att få igång elevernas egen bedömning av sitt lärande, att få dem att reflektera och analysera sina kunskaper i relation till kunskapskraven. Av de intervjuade eleverna var det i första hand Emil som gav ett konkret exempel på hur han har utvecklat sig utifrån den feedback han har fått tidigare.

31