Lärarna på skola B tror också att Eget arbete har påverkan på elevernas motivation. Det ger eleverna möjlighet att arbeta med det de känner att de behöver. Det ger eleverna ett visst lugn och en tillfredställelse att veta att de har tid att arbeta med det de behöver. De vet att de hinner bli klara med sina arbetsuppgifter om de arbetar bra. På frågan om vilka fördelarna är med Eget arbete svarar en lärare:
Jag upplever att eleverna inte blir lika stressade. De får tid att lägga på det de behöver. Om det är något de vill fördjupa sig i kan de göra det. Jag kan faktiskt välja själv. Det här tycker jag är jättekul och jag vill jobba med detta. Jag vill jobba med min SO-uppsats denna gången och då kan jag göra det.
Fyra av lärarna på båda skolorna tror att ett temaarbete och projektarbete gynnar elevernas motivation. Undervisningen blir mer verklighetsnära och mer till en helhet. Eleverna lär sig att reflektera och dra slutsatser. En annan aspekt är att lärarna blir mer stimulerade av att jobba i projekt och teman, vilket smittar av sig på elevernas motivation.
Två lärare tror att arbetssättet inte spelar någon större roll för elevernas motivation som helhet. Vissa arbetssätt passar vissa elever och andra arbetssätt passar andra elever. Däremot menar flera av lärarna att det är viktigt att variera arbetssättet och erbjuda en mångfald. En av lärarna på skola A påpekar också att det är viktigt att erbjuda eleverna en mångfald av metoder och tekniker när det gäller redovisningsformer. I år sju får alla elever prova olika redovisningsformer, för att sedan kunna välja mer i år åtta och nio. I redovisningsformerna ingår att göra sig bekant med ny teknik. Alla elever måste t.ex. göra en Powerpointpresentation.
Lärarna använder olika sätt för att låta eleverna vara med att påverka undervisningens innehåll och former. Ett vanligt sätt är att eleverna får veta målen för ett temaområde eller projektområde för att sedan bestämma vilka arbetssätt och metoder de ska använda. Eleverna kan också vara med och välja redovisningsform eller vara delaktiga i provets utformning. Ofta får en grupp frivilliga representera klassen och vara med lärarna och planera ett arbetsområde. När det gäller den individuella friheten och möjligheten till påverkan blir den störst för de elever som hinner fördjupa sig inom ett arbetssområde. Ett annat sätt att låta eleverna påverka är att eleverna skriver utvärderingar i loggboken. Flera lärare uttrycker att det är svårt att låta eleverna vara med och påverka och önskar att de ska bli bättre inom detta område. Flera lärare påpekar också att eleverna inte är särskilt intresserade av att vara med och planera undervisningen.
6.4 Individualisering
En av fördelarna med att arbeta med projekt, tema, elevernas egen planering (dvs baskunskaper, uppgifter från olika ämnen) är att det ger möjligheter att individualisera. Eleverna har större möjligheter att jobba i sin egen takt med just det som varje individ behöver jobba med. När man jobbar med ett tema eller projekt ger det också möjligheter att fördjupa sig i något som man är intresserad av. Mycket av det som ingår i projektet eller temat styrs av kursplanernas mål men det finns även ett visst utrymme för eleven att arbeta med det som han eller hon är intresserad av.
Lärare har en viktig uppgift när det gäller att anpassa uppgifterna och texter till elever i behov av särskilt stöd. I vissa arbetslag är det upp till ämnesläraren att anpassa uppgifter och texter i andra arbetslag är det specialläraren eller läraren i svenska som andraspråk som har denna uppgift.
Man måste ha något i beredskap för de elever som inte klarar detta (al- tid, min kommentar) Elever som har svårt att ta eget ansvar, som inte har hunnit mogna så mycket, elever som har koncentrationsstörningar.
De måste man ta med sig och läsa för. Man får försöka att individualisera och plocka bort vissa bitar. Alla behöver inte göra allt. Vi gör texterna i två varianter.
Elever med svenska som andraspråk och även andra språksvaga elever behöver ordlistor till texterna. Läraren måste samråda med SAS-läraren för att välja ut lämpliga texter till de här eleverna. Flera av lärarna påpekar att det inte är lämpligt att låta språksvaga elever själva plocka ut texter på Internet. Så här säger en av dem:
Det är aldrig lyckat att låta språksvaga elever plocka ut sina texter på nätet, det är ett språk som de inte behärskar. Ibland gör vi så när vi läser ett område att SO-läraren letar lämpliga länkar till dem. Då är de granskade. Det tar oerhört mycket tid att sitta och leta och ändå har de inte hittat någonting.
Överlag är eleverna inte tillräckligt kritiska när det gäller vilka källor de väljer när de arbetar vid internet, menar två av lärarna.
När eleverna arbetar med baskunskaper, uppgifter från olika ämnen på al-tiden, finns mycket stora möjligheter att individanpassa uppgifterna. Behöver en elev mer tid för att nå målen i ett visst ämne kan denna ägna mer al-tid till detta ämne. Särskilt när eleverna kommer upp i årskurs 9 kan al-tiden vara mycket värdefull ur denna aspekt. Elever kan frigöras från ämnen de redan klarat godkänt i och även hela teman för att satsa på ämnen där de inte nått målen. All al-tid kan ägnas åt ett ämne om det behövs. 6.5 Behovet av struktur
Flera av lärarna menar att behovet av struktur är större i år 7 än i år 9. Sjuorna har behov av en fastare struktur. Arbetssättet kräver inskolning. I årskurs nio har eleverna blivit så pass inskolade att de flesta klarar att ta ansvar själva. Friheten och ansvaret måste börja i mindre skala. Några av lärarna påpekar att man kan se att elevernas ansvarstagande ökar från år 7 till år 9 och det är och en del av syftet med ett friare arbetssätt, att lära sig att ta ansvar.
Flera av lärarna påpekar hur viktigt det är att sätta tydliga mål inom varje arbetsområde och ämne. Eleverna har rätt att veta vad som krävs för att få Godkänt, Väl Godkänt och Mycket Väl Godkänt.
Ingen av lärarna på skolorna ser den fria och rörliga miljön som något större problem. Man har även grupprum som elever kan sitta i om de behöver lugn och ro. Iblans upplever lärarna att det behövs fler smårum.
Flera av lärarna påpekar också att det är lärarnas uppgift att hålla lugn och ordning under lektionerna.
Alla de sex lärare jag intervjuar tar upp behovet av struktur för elever i behov av särskilt stöd. Man är medveten om att vissa elever behöver mer struktur för sitt skolarbete och man försöker strukturera undervisningen för dessa elever. På skola B har man arbetspass där eleverna till stor del får planera själva. Eleverna får välja när de ska jobba med vissa uppgifter och till viss del även hur mycket tid de får ägna åt olika uppgifter. Elever med stort behov av stöd och struktur får ett eget schema där de planerar tillsammans med mentor eller speciallärare.
Vi anpassar oss mycket till eleverna. De jobbar olika. En del har det jättestrukturerat och en del kan vi släppa.
Lärare eller mentor sitter ner enskilt med de elever som har större behov av struktur och planerar precis vad som ska hända på lektioner och al-tid. Eleven får ett blankt schema där arbetsuppgifter och mål skrivs in. Det måste vara små konkreta mål.
På al- tiden den här veckan jobbar vi med det och det och du ska hinna hit. Här har vi ett långt al- pass. Halva stunden jobbar du med svenska och halva stunden med SO. Du ska vara klar till uppgift 5.
På fredagen bockar lärare och elev av och utvärderar hur veckans arbete har gått.
På skola A ser man ett större behov av struktur för alla elever. De arbetspass man hade tidigare - liknande skola Bs al- tid - tyckte man inte fungerade tillräckligt bra varför man valde att strukturera upp schemat mer ämnesvis.
För elever som man bedömer har stora svårigheter att nå målen har man kommit en mycket strukturerad ”lösning” i engelska och svenska. I matematik håller man på att arbeta fram en liknande arbetsplan. Det är de elever som har det allra svårast att nå målen för engelska eller svenska i år 9 som arbetar med pärmar med ett mycket strukturerat upplägg. Dessa elever får sina betyg baserat endast på uppgifterna i pärmarna. Den lärare jag intervjuar har kommit med idén och har arbetat fram pärmen i svenska. Hon berättar hur hon tidigare upplevde att hon hade några elever i sina klasser som hon kände att hon inte nådde fram till:
Och när jag satte betyg i åttan såg jag att det var några stycken - sex stycken - som jag inte hade koll på alls. Som knappt hade lämnat in
någonting och som jag visste hade svårt för språket. De smet undan och gömde sig.
Hon funderade på vad man brukade göra i svenska år 9 och på hur det skulle gå för dessa elever. Risken fanns att hon skulle ”tappa dem” ännu mer och chansen att de skulle få godkänt var nästintill obefintlig.
Hon bestämde sig för att bryta ner läroplanens mål till små konkreta mål. Hon gjorde sedan uppgifter till varje mål och satte i en pärm. Det resulterade i 11 olika delkriterium och 11 olika uppgifter. Syftet är att när eleven har klarat en uppgift har han/hon visat upp att han / hon klarar det målet eller delkriteriumet i kursplanens mål. Eleven frigörs från helt från det den övriga klassen gör under lektionerna i svenska och jobbar med sin pärm. De här eleverna jobbar helt med sitt eget arbete. Det tar ofta hela läsåret för eleven att gå igenom pärmen. Dessa elever behöver bara visa att de klarar den absoluta smärtgränsen för godkänt. Vissa uppgifter löper parallellt, t.ex. att lyssna på skönlitterär bok för att sedan recensera. Så här förklarar läraren att pärmen används:
Sättet att se på materialet är att man betar av och visar för läraren. Man jobbar också ibland tillsammans med läraren för att uppnå ett G. Det är en process hela tiden - att man bollar fram och tillbaka.
På insidan av pärmens framsida finns uppgifterna kortfattat uppskrivna. När eleven har klarat en uppgift har han eller hon också klarat ett delkriterium och läraren skriver sin signatur på en tom rad efter uppgiften på pärmens insida. Så här berättar läraren om elevernas reaktioner på pärmen:
Jag har ju några killar som har tappat sugen för svenska helt och hållet och många gånger har de tjatats sönder helt enkelt. Då kommer… ett alternativ som de upplever själva som väldigt tydligt. Många av de här eleverna reagerar väldigt positivt av att titta på pärmen och se vad det är de ska göra och det är nästan lika många uppgifter som jag har fingrar och så. Och det är väldigt tydligt vad de ska göra… På något vis kommer man åt dem och det här är ju en typ av Eget arbete. De sitter själva, de har en egen planering och de jobbar på eget initiativ.
Uppgifterna är gjorda så att de kan anpassas till elevernas intresse. När det t.ex. handlar om att recensera en film eller bok eller läsa en artikel i en tidning hjälper läraren eleven att välja efter intresse.
Den lärare jag intervjuar har 10 elever som hon träffar några gånger i veckan för att stötta med pärmarna och för att bocka av när uppgifterna är tillräckligt bra gjorda för att eleven ska kunna få godkänt på uppgiften. Det finns sammanlagt 20-25 pärmar ute i år 9 i ämnet svenska. Av dessa är det för nuvarande två elever som inte pärmarna fungerar på, menar den intervjuade läraren. En av dessa vägrar att identifiera sig med övriga elever som arbetar med pärmen. Den andra eleven har stora problem i sin hemmiljö.
Pärmarna har funnits i ett och ett halvt år och de har presenterats och ”stötts och blötts” på skolan. Bl.a. har man diskuterat dem i förhållande till de nationella proven. Den lärare jag träffar menar att de flesta lärare på skolan och även skolledning är mycket positiva till pärmarna:
De flesta här (lärarna, min anmärkning) har sett drivkraften i det. Det är strukturen som passar dem (eleverna, min anmärkning).
De elever som har stora svårigheter att nå godkänt i engelska arbetar med ett dataprogram som heter Log in to English under språkvalstid. Det är också ett mycket strukturerat sätt att jobba på. Specialpedagogen på skolan och den lärare jag intervjuar har ställt det de gör i dataprogrammet mot kursplanens mål i engelska. Det eleverna gör i dataprogrammet stämmer väl överens med kursplanens mål i engelska. Det enda man inte kommer åt är realia menar läraren. Det får man göra vid sidan av. Elevernas betyg baseras på det de gör i dataprogrammet. Eleverna har alltså eget arbete med engelska vid datorn. Resultaten sätts i en pärm man kallar Målkoll. Läraren skriver under på pärmens insida när en elev har klarar ett delkriterium, på samma sätt som på svenskan. Allt eleverna gör på datorn kan skrivas ut och både lärare och elev kan se hur många procents rätt eleven hade. Man gör även diagnoser och prov på datorn. På frågan om det elevernas motivation ökar av att jobba på det här sättet med engelskan svarar läraren:
Ja, alltså jämfört med förra året är det en revolution, tycker jag. De sitter, alltså de som har absolut svårast att motivera sig, svårast att fungera med bok, papper och penna har plösligt hittat sin stil.
I år 9 arbetar 10 elever med pärmarna och i år 8 arbetar 6 elever med pärmarna.