• No results found

Elevers tidigare erfarenheter

In document Språkutvecklande SO-undervisning (Page 31-34)

6. Resultat och analys

6.3 Elevers tidigare erfarenheter

I läroplanen framgår det tydligt att ”genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina

31

ställningstaganden i möten med andra uppfattningar” (Skolverket, 2018, s. 224). Utifrån detta ska även den sociala och kulturella tillvaron som skolan består av tillsammans med gemensamma erfarenheter skapa förutsättningar för utveckling och lärande där varierade kunskapsformer blir delar av en helhet (Skolverket, 2018, s. 8). Vid frågan om huruvida lärarna i studien kände att de kunde ta med elevernas intressen och tidigare erfarenheter i beräkningen när de gör sin planering i SO-undervisningen såg svaren lite olika ut. Lärare D förklarar att det ibland kan vara svårt att ta till vara på elevernas intressen och tidigare erfarenheter. ”Det är svårt för de är på väldigt skilda platser och sedan någonstans så måste man bestämma sig för att man ska lägga undervisningen på en nivå” (Lärare D, 2019-02-11). Vidare beskriver Lärare D en problematisk situation eftersom samtidigt som det är önskvärt att involvera elevernas intressen i planeringen har lärare kunskapskrav att rätta sig efter oavsett var eleverna befinner sig. Lärare B förhåller sig på samma vis, gällande viljan att ta tillvara på elevernas erfarenheter, som Lärare D. Lärare B betonar också att det inte enbart görs i syfte att göra undervisningen roligare för eleverna utan också i förebyggande syfte om det finns specifika delar i ämnet som vore lämpligt att undvika. Nedan följer ett citat som förtydligar Lärare B:s resonemang i frågan:

Genom att lära känna eleverna så har man ju lite hum om deras intressen, om det finns några specifika intressen, eller om det är någon specifikt som man ska undvika. Till exempel om man vet om att man har elever som har gått igenom trauma då kanske man inte behöver lägga så mycket fokus på just krig. Då kanske man kan undvika vissa bitar när man arbetar historiskt. Istället för att visa bilder och filmer som innefattar slag, blod och så vidare så kan man bara nämna de här sakerna på ett mer generellt sätt istället, om att det är en orolig tid och så. (Lärare B, 2019-02-07)

Det Lärare B talar om är att det kan finnas elever i klassen som har gått igenom traumatiska upplevelser som har kopplingar till ämnesinnehållet i SO-undervisningen. Lärare B:s skildring kan återkopplas till McIntosh tankar kring den osynliga ryggsäcken som människor bär med sig genom livet. Det Lärare B säger påminner om att lika unika och olika som människan är, är även erfarenheterna som människan bär med sig på sin rygg på samma sätt. Samtliga lärare i studien anser att det är grundläggande att läraren känner sina elever för att kunna ta del av hur de tänker och tycker och vad de har för tidigare erfarenheter och förförståelse. Lärare A, B och C är överens om att det blir lättare att involvera elevernas intressen och tidigare erfarenheter i undervisningen i takt med att dessa upptäcks längs vägen eftersom detta kräver att läraren verkligen har lärt känna sina elever. Lärare F ser gärna till att eleverna har en större input till hur de vill arbeta för att

32

kunna visa sina kunskaper och uppnå kunskapskraven. ”Så länge jag följer mitt uppdrag att undervisa om ett specifikt innehåll, jag har också klart för mig vad syftet är och det förklarar jag för eleverna” (Lärare F, 2019-02-13).

Hajer och Meestringas forskning har visat att det är betydelsefullt för en effektiv inlärning att läraren kartlägger elevernas ämnesspecifika förförståelse och deras förkunskaper i början på ett arbetsområde eftersom ”då kan elevernas vardagskunskaper införlivas med undervisningen och läraren erbjuda att varierande utbud av texter och media” (2014, s. 62). Även om lärarna i studien hävdar att det är svårt att ta tillvara på elevernas intressen när SO-undervisningen planeras försöker de ändå skapa en planering som ger eleverna möjligheter att relatera till arbetsområdet. Ett sätt att ta reda på elevernas förkunskaper som lyftes i flera intervjuer är ett V-Ö-L-protokoll. Lärare C är en av de som tar reda på elevernas förkunskaper med hjälp av V-Ö-L-protokollet. ”Genom V-Ö-L:en kan man få fram mycket av det som eleverna redan vet men också vad de skulle vilja veta om ett visst ämne” (Lärare C, 2019-02-07). Hajer & Meestringa (2014, s. 74) förklarar att eleverna aktiveras och vill engagera sig mer, samt får en bättre tillgång till det nya stoffet, om det läggs en stabil grund redan i inledningsfasen. Förutom att elevernas förförståelse synliggörs med hjälp av denna konkreta arbetsmodell möjliggörs det även för eleverna att ta del av sin egen progression i sitt lärande. Dock betonar Lärare D bristen på erfarenheter hos de nyanlända elever som kommer till klassrummet eftersom de inte delar samma erfarenheter och intressen i ett arbetsområde som svensk historia till skillnad från övriga elever i klassen. Själv föredrar Lärare D att klassen får erfarenheterna tillsammans exempelvis genom att gå på studiebesök i början på ett arbetsområde eftersom ”då har alla ändå lite samma ryggsäck att knyta tillbaka till under arbetets gång (Lärare D, 2019- 02-11).

Utifrån min analys av hur lärarna väljer att ta tillvara på elevernas intressen, och deras tidigare erfarenheter och förkunskaper, framgår det att viljan och ambitionen finns men att det inte är lika enkelt i själva praktiken. Elevernas ryggsäck med tidigare erfarenheter och kunskaper varierar. För att kunna involvera eleverna krävs det enligt lärarna i studien att läraren känner sina elever, men att det också finns verktyg som i form av ett V-Ö-L- protokoll hjälper till att fånga upp det som eleverna känner att de vill få ut av arbetsområdet. Är elevernas ryggsäckar tomma på förkunskaper och erfarenheter är det optimalt för klassen att skapa erfarenheterna tillsammans för att kunna ha en gemensam erfarenhet att relatera till och även diskutera tillsammans under arbetets gång. Genom att

33

lägga fokus på att fylla den gemensamma ryggsäcken har eleverna också större möjligheter att lära av varandra, i sociala samspel med varandra utifrån ett sociokulturellt perspektiv (Säljö, 2000, s. 108).

In document Språkutvecklande SO-undervisning (Page 31-34)

Related documents