- Jag insåg snabbt att jag måste ha en förankring i närmiljön. Det arbe- tar vi mycket på. Jag vill att alla mina elever ska må bra och att skolan ska stå för trygghet i tillvaron.
Det säger Inger Ljunggren, rektor sedan fem år tillbaka på Holma- skolan i Malmö. Skolan är fräsch och känns nästan ny fastän den en- bart är ombyggd med mycket ljus och fönster. Den ligger mitt ibland alla flervåningskroppar som just denna dag pudrats av snön och där- för ger ett mjukt intryck.
som står för känsla av sammanhang som han menade bidrar till ökad hälsa. Tre viktiga begrepp bör ingå i KASAM. Det som händer en i livet går att förklara, att man själv inte är ett offer för omständigheterna utan ett subjekt och att man finner ett rimligt mått av menings- fullhet.
Skolan öppen på kvällen
- Egentligen började vi fundera och även handla långt tidigare än när folkhälsoenheten tog initiativ, sä- ger Inger Ljunggren på Holmaskolan. Jag insåg snabbt skolans betydelse i den här typen av bostadsområde. Skolan måste vara öppen även på andra tider än skol- tid, tillgänglig också för föräldrarna och lärargärningen måste handla om ett engagemang som sträcker sig långt utöver att undervisa.
På Holmaskolan har 78 procent av eleverna invand- rarbakgrund. De flesta är Kosovoalbaner eller har ara- bisktalande föräldrar. Sammanlagt finns det 28-29 olika språkgrupper.
Jag frågar några elever som går i sjätte klass vad de menar med ordet hälsa. Julia Bahner har ungerska föräldrar och hon tänker noga efter:
Kunskap, kärlek, ansvar
- Hälsa är att kunna ta hand om sig själv och känna efter när man behöver något och säga ifrån. Det hand- lar också om vad man stoppar i sig och att man ska låta bli chips och inte börja röka.
Bujar Januzi kommer från Kosovo och han tycker att hälsa är att må bra, ha kompisar och att ha lärare som fungerar. När jag frågade honom om vad föräld- rar och syskon betyder svarar han mycket. Isabelle Gonzales har en svensk mamma och en chilensk pappa. Hon tycker att hälsa betyder många olika saker men börjar ändå med tre kärnfulla ord:
- Kunskap, kärlek och ansvar, säger Isabelle Gon- zalez. Det är viktigt att någon bryr sig hemma. Hälsa är också att ha rena kläder, att man sover gott på nat-
T
ten och att man har något att göra på fritiden som är ens eget.
Elevers självkänsla A och O
Det viktigaste är att vi vill att alla barn ska ha en bra självkänsla. Har alla våra elever en självidentitet är mycket vunnet och då klarar de både påfrestningar och påtryckningar säger Inger Lundgren.
Det handlar mycket om samtal i grupper mellan elever och lärare om hur man uppför sig, vad man säger till varandra, om det är någon som har bekymmer, vad utanförskap är och hur det märks, varför någon varit i slagsmål, varför någon blivit mobbad, vilka normer som gäller, tobak, droger o s v.
- Men för att vi ska ha någon verklig framgång i dessa samtal måste vi ha både föräldrarna och hela personalen med oss, säger Inger Ljunggren. Ett barn som står med ett ben i var sin härad mår inte bra.
För att få med föräldrarna har Holmaskolan ex- empelvis flyttat ut undervisningen i samhället en dag i veckan och samtidigt bjudit in föräldrarna att deltaga. Det handlar bl a om att besöka museer, teatrar, bib- liotek, åka skridskor. Till en början var föräldrarna skeptiska men nu följer ett 25-tal föräldrar med på dessa samhällsutflykter. Skolan har också öppnat bib- lioteket på kvällstid liksom gymnastiksalen och på kvällarna använder många olika föreningar gym- nastiksalen för olika idrottsaktiviteter riktade till både barn och vuxna.
Utvecklingssamtal hemma
Skolan samarbetar också med primärvården och förmedlar kontakter med socialtjänsten för de elever som befinner sig i krissituationer. Även skolhälso- vården har engagerats för att få in begreppet hälsa i undervisningen.
- Vi har också börjat med utvecklingssamtal hem- ma förutsatt att föräldrarna tycker det är bra, säger
När jag frågar de tre sjätteklassarna om att ha utvecklingssamtalen hemma är meningarna delade.
- Det är i skolan eleverna går och därför ska sam- talen ske på skolan, säger Bujar Januzi.
Men Isabelle Gonzalez tycker att det beror på. - Om någon kompis har det stökigt hemma kan- ske det är bra att läraren kommer hem.
Oavsett utvecklingssamtalen tycker Julia Bahner att det är viktigt att ta upp även svåra ämnen i sko- lan.
- Hemma kanske man inte vågar säga det, säger Julia Bahner. Det är viktigt att det finns en skola att göra det på.
Hur ska man lära stor demokratifråga
För att främja hälsoprofilen har personal och elever också förvandlat hela skolgården till ett grönt rum, planterat träd, börjat kompostera, odlat fjäril- slarver m m. I detta arbete har eleverna både haft syn- punkter över hur det ska se ut och de får hjälpa till. Medbestämmande och delaktighet går också igen när det gäller elevråd och klassråd. Exempelvis ska alla elever lära sig hur man öppnar ett möte och för sin talan. Den fråga som klassråden och elevrådet nu be- handlar är en stor och viktig demokratifråga; hur vill eleverna lära sig saker i skolan.
När jag frågar Inger Ljunggren om personalens motprestationer svarar Inger Ljunggren snabbt att vi måste vara förebilder därför har skolan bl a startat en rökavvänjningsgrupp bland lärarna. Samtidigt er- känner hon att hennes lärarkår kommit olika långt när det gäller att gå ifrån rollen som förmedlare av kun- skaper till en roll att stimulera att varje elev utmanas och får lust att lära.
Tydligare mål
- Lusten att lära hänger också intimt samman med hur eleverna har det i hela sitt liv. Det har vi nog på allvar förstått i och med att vi är med i folkhälsoen-
T
hetens uppbyggnad och utveckling av hälsofrämjande nätverk.
Andra effekter av att vara med i ett hälsonätverk är att skolan blivit tydligare i sina målbeskrivningar över vad en hälsofrämjande skola är och att hälsom- ålen skrivs in i den lokala arbetsplanen. Skolan arbe- tar också med att förankra målen bland hela persona- len och under våren ska skolans personal enas om en gemensam vision vilket är grunden för hur man ska gå vidare.
Hälsa hör ihop med utveckling
Redan nu är skolan sammanförd med andra sko- lor i Malmö för att få tips och impulser på sådant de inte själva tänkt på när det gäller att främja hälsan.
Det är säkert helt riktigt att lägga ett intensivt hälsoarbete i en belastad stadsdel som Holma. Ändå undrar jag vad man gör med de föräldrar och unga man inte når.
- Jag uppmuntrar min personal att hitta okonven- tionella lösningar så att fler ser att vi gör saker som är meningsfulla. Ändå är det minst fem procent av för- äldrarna vi aldrig når.
Solveig Jansson på välfärds- och folkhälsoenheten menar att hälsoarbetet också i högsta grad ska ses som en skolutvecklingsfråga.
Lärare också berörda
- Det salutogena perspektivet berör också i högsta grad lärare. Många har tappat sina tidiga strukturer och måste idag enligt nya läroplaner och andra styr- dokument undervisa på ett annat sätt.
- Många lärare känner också en otillräcklighets- känsla över alla nya krav som ställs på dem. Då är det skolledningen och lärarna tillsammans som ska hitta nya sätt att arbeta, att förhålla sig till elever och för- äldrar och att förhålla sig omgivande samhället som
F
ramställa foton via dator, trycka gardiner, ta de fyra första ackorden till en Beatleslåt och vara med på ett opinionsmöte om hemspråks- undervisning i danska. Och nästan all kunskap har jag fått av eleverna. Tala om att bli stimulerad!Egentligen är det en rätt nedsliten byggnad, Backa- skolan, som byggts om och till de senaste åren, för att bli Malmös enda friskola. Den ligger i utkanten av Kirseberg och de flesta eleverna kommer också däri- från. Jag söker mig runt bland vinklar och vrår. I den här skolan är det trista korridorsystemet nästintill förs- vunnet. Kanske är det detta som ger en hemkänsla? Oregelbundna mellanrum
Här är lagom stora rum förbundna med oregel- bundna små mellanrum. Det är mänskliga mått. Sko- lan rymmer idag 143 elever. I ett hörnrum på andra våningen träffar jag klassläraren Per Lindberg som sitter i en kornblå soffa och funderar på dagens arbete. Idag är det eleverna som själva väljer arbetet. Per pre- senterar en lista med arbetsuppgifter och utifrån den ska eleverna välja tre moment som de vill arbeta med- välskrivning, klasstidning, foto, gitarrspel, fri läsning etc. I klassen finns 26 elever som sitter bänkade i en fyrkant i det ganska trånga klassrummet. Strax är dis- kussionen igång. Det ska tryckas gardiner till klass- rummet under dagen- hur ska de egentligen se ut?