Elevintervjuer

Elevintervjuerna genomfördes parvis i ett grupprum på skolan. Åtta elever deltog i intervjuerna, fyra pojkar och fyra flickor. Eleverna hade själva anmält sitt intresse. Varje intervju tog mellan 30-40 minuter att genomföra. Vi började med att förklara för eleverna att allt de sa under intervjun skulle vara anonymt. Under intervjun skrev vi ner elevernas svar för hand.

Kännedom om kursplanen

Vi började med att fråga eleverna om de kände till kursplanens mål i religionskunskap. Fyra av eleverna var osäkra på om de gått igenom dessa, orsaken till att de inte visste var att det var så länge sedan de hade religion. Däremot sa de att de gjorde det i andra ämnen.

Fem av eleverna tycker sig minnas att de hade genomgång om kursens mål sist de hade religion. En av grupperna tror att några av målen var att de skulle känna till högtider samt vad människor åt i andra religioner. De övriga grupperna minns inte vilka målen var.

Religionsundervisning

Något som samtliga grupper tar upp är att de inte har religion i skolan särskilt ofta. I en grupp säger de att de hade det lite på lågstadiet, i två andra grupper säger de att de inte hade någon religion överhuvudtaget på lågstadiet. Eleverna som menar att de hade religion på lågstadiet säger att undervisningen då mest handlade om Jesus, kristna högtider samt att det hade varit mycket läsning ur barnens bibel.

Arbetssätt

Att de haft grupparbete om världsreligionerna i årskurs fem minns samtliga. Eleverna tittade på filmer om världsreligionerna och detta tycker de är ett bra sätt att lära sig på, de kommer ihåg saker från filmerna bättre än jämfört med när de läser om dem, de är också lättare att förstå eftersom de får se hur människorna i de olika religionerna lever. De tycker också att man blir mer uppmärksam och har lättare att förstå andras religioner med hjälp av filmer och bilder.

Elevernas uppfattning om ämnet

En av frågorna vi ställde till eleverna handlade om vad de tyckte om religionsämnet, om de tyckte det var intressant eller tråkigt. Två av tjejerna tycker det är roligt att läsa om andra länder och hur de har det och lever där. Men de vet inte varför de ska lära sig saker om religioner samt vad de ska ha för nytta av det. Läraren har inte gått igenom varför man ska kunna saker om religion. I de tidigare årskurserna gick de till kyrkan när det var jul och då pratade deras gamla lärare om Jesus. De tyckte att religion var roligare på lågstadiet, då ville de också lära sig mer om religioner. De övriga eleverna var mer negativt inställda till ämnet, några av motiveringarna till detta var att det inte är speciellt kul, ointressant, meningslöst, de är inte intresserade av Gud, samt att det är tråkigt. Men det är två av killarna som tilläger att det kan vara intressant att lära sig saker om andra länder och deras högtider. En av dessa killar ville också lära sig mer om Buddha. När vi frågade de övriga eleverna om det var något de

ville veta mer om sa de att de kanske ville veta lite mer om de religioner som man inte vet något om. En av flickorna ville veta mer om religionerna i Thailand eftersom hon inte visste vilka religioner de hade där, en annan tjej ville veta mer om judar eftersom hon inte kunde något om den religionen. Tre av eleverna ville veta mer om alla religioner förutom

kristendomen, de var trötta på den nu. Två av flickorna ville inte veta mer om religion eftersom de inte är intresserade.

Elevernas kännedom om ämnets innehåll

Ingen av eleverna känner till om det ingår något i religionsämnet förutom ren religionsfakta. Däremot berättar de att de pratar om livsfrågor, etik och moral i skolan, detta ser de dock inte som religionskunskap. Några av eleverna sa att de gärna ville få reda på vad som ingick i ämnet eftersom de inte gått igenom det med sin lärare.Att de har pratat om mobbning, att de har kill- och tjej grupper där de kan prata om sådant som är jobbigt eller kul just nu, eller om saker som de inte vill att killarna respektive tjejerna ska höra. De har också pratat om saker som hänt i världen och berört dem. Till exempel skolmassakern i Finland och

flodvågskatastrofen. Två av tjejerna berättar att de också gjort filmer och haft drama där de skulle förmedla en känsla eller ett budskap. Detta tyckte de var ett roligt sätt att arbeta på. Alla åtta eleverna är däremot överens om att de inte är ofta de har denna typ av lektioner, två av eleverna tillägger att det oftast sker när eleverna själva tar upp det. Samtliga killar vill att etik och livsfrågor ska ligga som en fast kurs varje vecka. En av tjejerna tycker inte att de behöver mer av det ämnet, för hon kan redan så mycket om det ämnet.

Elevernas kunskaper i religionskunskapsämnet

Vi frågade även eleverna om de kände till hur jorden skapades enligt kristen tro. Samtliga åtta elever känner till hur jorden skapades enligt bibeln. En av tjejerna berättar att de läste i en bok på lågstadiet och där stod det hur Gud skapade jorden dag för dag och att de första

människorna hette Adam och Eva och bodde i paradiset men att de blev utkastade för att de åt ett äpple från kunskapens träd. Två andra tjejer tillägger att Gud skapade Adam och Eva av lera. Två av killarna menar att de lärde sig detta på mellanstadiet. Ingen av eleverna känner till någon skapelseberättelse från någon annan religion. Eleverna känner också till varför vi firar påsk och jul, att julen firas till minne av Jesu födelse och att påsken firas till minne av Jesu uppståndelse efter att ha dött på korset. Vi frågade eleverna om de visste vad bibeln är

för något samt om de känner till någon annan helig bok eller skrift. Alla eleverna visste vad bibeln var för något, ett exempel på hur de beskrev bibeln är: ”I bibeln kan man läsa sagan om hur Gud kom till och hur Jesus kom till”. Ungefär hälften av eleverna känner till att det finns andra heliga böcker. Ett exempel som de ger är koranen, de vet dock inte att den heter koranen. Så här har en tjej kommenterat koranen: ”Muslimer har också en bok, man måste tvätta händerna innan man rör den boken. När muslimer hör en klocka ska de be böner som de har lärt sig i skolan, sen sitter de och ber på en helig matta”. Nästa fråga var om eleverna kände till någon högtid som inte hörde till kristendomen. Många av svaren handlade om islams högtid ramadan. Det framkom att eleverna kände till denna högtid. De sa att det är en högtid som varar i en vecka och då ska man fasta, man får inte äta när det är ljust ute och alla ska ha slöja. När den är slut blir det stor fest. En av killarna känner också till en högtid som firas i Indien, Diwali, då tänder man ljus och skjuter raketer. Han tror att det är hinduismen. Endast två av eleverna känner inte till någon högtid som inte är kristna. Eleverna berättar också om en kille som gick i deras klass förra året, han var muslim och valde att berätta om sin religion och kultur för sina klasskamrater. Han hade även med sig saker från hemlandet som hade med religionen att göra. Eleverna tyckte detta var väldigt kul och intressant mycket bättre än när läraren berättade.

Elevernas uppfattning om religionsämnets betydelse

Vår sista fråga var, varför kan det vara bra att veta saker om andra religioner om man bor på ett ställe där det finns människor med olika religioner? Eleverna svarade lite olika, fyra elever vet inte men säger att det är sådant här de vill ha svar på och lära sig mer om. De menar att det säkert finns en bra anledning. De övriga säger att man behöver veta det för att förstå varför de gör på ett visst sätt och så får man större förståelse för varandra. Det kan vara bra att veta om vi kristna bjuder hem en muslim och bjuder på griskött, det är ju inte så bra. Eller om man gör något som inte de får göra, då kanske de tycker det är konstigt.

5 Diskussion och slutsats

Genom de intervjuer vi har genomfört samt den litteratur vi har läst har vi fått reda på det vi i början av arbetets gång efterfrågade, nämligen:

Vilken betydelse har religionsundervisningen för eleverna, ur ett pedagogiskt perspektiv?

Vilka arbetsmetoder använder lärarna i sin undervisning i ämnet?
Vad har lärarna som mål att uppnå med sin religionsundervisning?

Syftet med vår uppsats var att ta reda på hur mycket några elever på en skola i en mindre ort i södra Skåne kan om ämnet religionskunskap samt på vilket sätt de arbetar. Vi har även tagit reda på vilka undervisningsmetoder några lärare använder i sin religionsundervisning samt vad de strävar efter att deras elever skall uppnå. Det vi fick fram av intervjuerna med lärarna och eleverna stämde oftast överens med den litteratur som vi har tagit del av.

I intervjuerna med lärarna framkom det att religionskunskapsämnet har låg prioritet. Ämnet hamnar ofta i skymundan när det gäller SO-ämnena. Det sker mest undervisning i

kärnämnena. Detta instämmer även vi i eftersom det framkom så tydligt vid de intervjuer vi gjorde med både elever och lärare. I sin bok skriver Lendahls att många lärare undviker religionsundervisning på grund av osäkerhet inför ämnet (Lendahls 1986, s. 17). Hon menar däremot att alla kan undervisa i ämnet. Samtidigt tycker lärarna som blev intervjuade att religionsundervisningen har stor betydelse och att den är viktig för att eleverna ska ha förståelse för olika religioner. Även Lendahls diskuterar syftet med religionsundervisningen och menar att den är viktig för att ge eleverna grundläggande kunskaper och färdigheter i att leva tillsammans med andra och att utveckla sin syn på livet och tillvaron (Lendahls 1986, s. 23). Dessutom diskuterar Dahlin i sin bok om religionsundervisningens syfte där han påpekar att eleverna genom att studera de olika religionerna skulle få hjälp av att hitta svar på sina egna livsfrågor. ”på så sätt skulle de också få hjälp att bygga upp en ”personlig åskådning” (Dahlin 2004, s. 51). Detta anser även vi är väldigt viktigt för eleverna eftersom när de har fått svar på sina livsfrågor ökas deras självförtroende och de känner att de kan, eftersom de har fått de svar de var ute efter. Äveni läroplanen för det obligatoriska skolväsendet 94 står det att religionskunskap kan bidra till att man utvecklar en förmåga att förstå och reflektera över sitt liv, sig själv, sin omgivning samt att man utvecklas till att agera ansvarsfullt. Ett av

syftena med ämnet religionskunskap är att ha en öppen diskussion om livsfrågor och tro samt att skapa ett intresse och nyfikenhet för ämnet (Lpo94). I intervjun instämmer flera av

eleverna att de har en del undervisning om livsfrågor. Däremot visar enkätundersökningen att många elever inte vet att livsfrågor tillhör religionskunskapsämnet. Även lärarna påpekar att de borde bli bättre på att förklara för eleverna vad som ingår i

religionskunskapsundervisningen. Vi anser att det är viktigt att klargöra detta för eleverna eftersom livsfrågor är något som många elever tycker är intressant som även framkommer i den litteratur vi har tagit del av. Bland annat påpekar Furenhed att barn och ungdomar behöver bearbeta sina livsfrågor och menar att det är lärarens uppgift att väcka elevernas intresse för dessa livsfrågor (Furenhed 1994, s. 74). Därför anser vi att om läraren förklarar för eleverna att livsfrågor är religion tror vi att ämnet religionskunskap kan få högre status bland eleverna.

Något som vi också reagerade på var flickan som inte visste vad religion var för något, hon kunde helt enkelt inte komma ihåg det. Vad detta beror på är något vi kan spekulera om länge, men vi tror att en av anledningarna till att hon inte kunde komma ihåg det beror på att

undervisningen inte har gett henne något, den passade helt enkelt inte henne. Det

framkommer också i vår undersökning att eleverna inte har religion särskilt ofta och därför har de haft svårt att svara på vissa av våra frågor. De kom inte ihåg eftersom det var så länge sedan de hade religion. Det som vi frågade oss då var, hur ofta bör man ha

religionsundervisning? Hur lång tid får det gå mellan gångerna? Två av lärarna påpekade att tid och engagemang är viktiga faktorer för hur bra undervisningen blir i ämnet. Detta

diskuterar även Orlenius i sin bok där han menar att mycket beror på hur läraren lägger upp sin undervisning. Om läraren tar upp elevernas frågor och verklighet upplever eleverna det som intressant (Orlenius 1990, s.184-188). Även lärarna påpekade att intresset för religion är som störst bland eleverna när de kan anknyta innehållet till sina egna livserfarenheter.

Intresset för religion är dock inte så stort när det gäller ren fakta om religionerna. Två av lärarna menar att det är lärarens uppgift att göra texten intressant och för att göra det krävs att ha en viss berättarteknik samt att kunna ställa frågor som är knutna till eleverna. Selander menar att eleverna ska få veta mer om verkligheten, det som sker i världen runt omkring oss och utgå från aktuella problem. Han menar att det är skolans uppgift att förmedla detta till eleverna. Även frågor inför livet och tillvaron skall diskuteras (Selander 1993, s. 105). Detta tror vi är väldigt viktiga punkter som både lärarna och författarna tar upp, för att eleverna ska bli intresserade av det vi har att förmedla måste vi fånga deras intresse. Annars kommer de

inte att ta till sig det och då är undervisningen bortkastad tid. Hur lärarna sedan väljer att lägga upp sin undervisning kan vi inte säga något om eftersom varje lärare måste anpassa sig till varje klass för att hitta just den metod som fungerar bäst just i den klassen.

Samtliga lärare går tillsammans med eleverna igenom de mål som skall uppnås i

religionskunskapsämnet. Det ser däremot annorlunda ut för hur lärarna arbetar för att uppnå dessa mål. Två av dessa lärare låter eleverna vara delaktiga i upplägget av undervisningen. Den tredje läraren däremot låter eleverna enbart vara med och bestämma under hur lång tid arbetet skall pågå. Eleverna är osäkra på om de har gått igenom målen i just

religionskunskap, däremot vet de att de har gått igenom målen i de andra ämnena. Lärarna berättade att de ofta försöker få in sådant som rör barnen i undervisningen om livsfrågor, även eleverna håller med om att detta sker, många gånger blir det prat om

mobbning men de pratar även om aktuella händelser till exempel om skolmassakern i Finland. Detta anser vi är väldigt viktigt, det ger eleverna tillfälle att prata om sådant de går och tänker på. Kanske visar det sig att många tänker på samma sak men ingen pratar om det för att det kan vara för känsligt, då kan det vara skönt att veta att man inte är ensam. Även att eleverna får en chans att säga sina åsikter och funderingar om olika saker kan få dem att växa som personer och känna att deras åsikt räknas. Likaså påpekar Lendahls att det är viktigt att man som lärare börjar från början och förklarar tydligt för eleverna vad religion verkligen är för något. Vid några intervjuer som Lendahls har gjort med några lärare uppger en av lärarna att även hon som de lärare vi intervjuade utgår mycket från aktuella händelser i sin undervisning (Lendahls 1986, s. 13).

Under sammanställningen av våra resultat har vi funderat en hel del på om en del av våra frågor i enkätundersökningen kan ha varit för svåra för eleverna att svara på eftersom majoriteten av eleverna svarade att de inte vet på flera av våra frågor.

I vår enkätundersökning, fråga åtta, ställde vi frågan om det bara ingår fakta om religioner i ämnet religionskunskap? Vi tror att eleverna förmodligen inte förstod frågan riktigt, eller så tolkade de den på fel sätt. Vad vi ville ha fram var om de visste att det ingick exempelvis livsfrågor i ämnet religionskunskap. Nu i efterhand kan vi se att vi borde förklara mer ingående i frågan vad vi var ute efter. Eleverna lämnade endast svar som ja, nej och vet inte, ingen av eleverna kunde dock motivera sina svar. Även i vår intervju tog vi upp denna fråga igen för att se om vi kunde få ut mer av frågan. Då berättade eleverna att de ibland pratade om

livsfrågor och etik och moral i skolan men de visste inte att detta var religionskunskap. Däremot sa några av eleverna att de gärna skulle vilja veta vad som egentligen ingick i ämnet eftersom de inte visste det. Som vi nämnt tidigare i vår uppsats tycker även lärarna att de borde bli bättre på att förklara för eleverna vad som egentligen ingår i

religionskunskapsämnet. Även vi håller med om detta eftersom eleverna då får en klar blid för sig vad som ingår i vad. Det är viktigt att de får kännedom om ämnets betydelse.

Något som vi också lade märke till under vår enkätundersökning och intervjuer med eleverna var att vissa elever var tydliga med att markera att de inte trodde på Gud. Vi uppfattade det som att detta var något de ansåg helt obegripligt eller så var det så att i deras umgängeskrets var det meningslöst. Genom det sätt de pratade och deras kroppsspråk under intervjuerna uppfattade vi även att några elever ansåg att det var lite ”töntigt” att tro på Gud. Vi tror även att denna inställning smittar av sig på de övriga eleverna. De påverkar helt enkelt varandra. Detta kan också kopplas till vår teoretiska bakgrund där det står att intresset för religion är som minst på mellanstadiet. Detta kanske inte bara gäller för ämnet religion utan kanske också för själva utövandet av religion. Vi tror att intresset för religionskunskap och religionsutövande ökar ju äldre eleverna blir samt ju mer undervisning de har i religionskunskap.

Vårt intryck av elevernas uppfattning om ämnet är att de flesta eleverna anser att det är ointressant, tråkigt samt att många av dem inte förstår vad ämnet är till för. Det framkom också tydligt att religionskunskap är ett ämne som tar väldigt liten plats i undervisningen. Detta håller även lärarna med om.

Vi tror att för att göra ämnet mer intressant behövs tydligare riktlinjer från skolverket för hur lärarna ska arbeta för att höja ämnets status. Vi anser också som vi nämnde tidigare att lärarna bör bli bättre på att förklara vad som ingår i ämnet, som till exempel livsfrågor eftersom vi tror att detta kan höja ämnets status bland eleverna. Även att lärarna förklarar varför

religionskunskap är ett viktigt ämne samt vad det är för mening med ämnet. Detta eftersom eleverna ska få en förståelse för ämnets roll i det verkliga livet som är att förebygga rasism och skapa en förståelse för andra människor från andra kulturer och andra religiösa

bakgrunder än den traditionella kristna här i Sverige. Vi bor trots allt i ett mångkulturellt samhälle idag.

Arbetsmetoder är också viktiga för hur eleverna ska uppfatta ämnet. Flera av eleverna sa under vår intervju att de till exempel lärde sig mycket genom att till exempel titta på film eller