SAMMANFATTNING

I syfte att stärka kontinuiteten i det Romska kulturcentrets (RKC) verksamhet beslutade Kom-munstyrelsen (KS) 2006-04-05 att an- slå ett årligt anslag på 500 tkr. Projektets budget har ut-gjorts av ett årligt bidrag på 500 tkr ur KS projekt- och utredningsanslag, 500 tkr från statens kulturråd samt 75 tkr från Malmö kultur- nämnd i stöd till uppbyggnad av ett romskt bibliotek i RKCs loka- ler. I januari i år beslutade KS att projektet skulle få fortsatt stöd på 500 tkr under 2009 samt att avsätta 150 tkr för utvärdering. Underlaget för utvärderingen utgörs främst av intervjuer med 29 romska informanter och åtta av RKCs icke romska besökare från myndigheter eller organisationer här benämnt majoritets- samhället, samt RKCs och medlemsföreningarnas verksamhetsbe- rättelser 2006-2008. Mycket fokus har lagts på intervjuer med de romska informanterna då utvärderingen i första hand syf-tar till att undersöka om RKC nått ut till romska grupper i Malmö. För läs- ning av utvärderingen är det viktigt att känna till att romer är en mycket heterogen grupp som utgörs av många olika grupper som talar olika varieteter av romanés samt har olika traditioner och kulturer.

Utvärderingen syftar till att undersöka om RKCs verksamhet upplevs som en verksamhet för hela den romska kulturen. Då det i tidigare utvärderingar framkommit att RKC uppdrag och riktlinjer upplevs som otydliga syftar även utvärderingen till diskutera möjli- ga gränsdragningar för verksamheten. Utvärdering skall utgöra underlag för beslut om fortsatt verksamhet på det romska kultur- centret.

Emma Söder

RKC bedriver sina verksamheter i föreningarnas hus på Ystadsga- tan. I lokalerna finns en ut-ställning som visar romernas historia i Sverige, ett rum med böcker, film och musik av och om romer kal- lat det romska biblioteket, en liten biografsalong, ett café, och ett rum med leksaker till barn. På RKC finns tre anställda varav två tjänster delvis finansieras med lönebidrag.

RKCs styrelse utgörs av fyra medlemsföreningar, och det är ge- nom dessa föreningar som RKC menar att de når ut till de olika romska grupperna i Malmö. Det uppstår dock viss förvirring kring de olika föreningarna då är oklart vem som representerar vad samt att föreningarnas verksamheter går in i varandra vilket ger en otyd- lighet även gällande den ekonomiska redovis-ningen. Vidare hand- lar det om huruvida de olika föreningarna förmår att vara de kana- ler ut till de olika romska grupperna som de utger sig för att vara då ordförandeskapet i tre av fyra föreningar innehas av familjen Kaldaras, samt att Monika Kaldaras sedan är ordförande för hela RKC. Vem som innehar styrelseposter är inte oväsentligt då RKC av romer upplevs vara starkt förknippat med familjen Kaldaras vilket försvårar för RKC att vara en neutral mötesplats för romer i Malmö. I intervjuerna med romska informanter framkommer även att romer inte känner sig delaktiga i eller utnyttjar RKCs verksam- het.

I intervjuerna med besökare från majoritetssamhället fram- kommer att RKC upplevs som något positivt, och att RKC bidrar till att nyansera den ofta negativa bilden av romer i majoritetssam- hället. Informationen RKC förmedlar beskrivs som lättillgänglig men också platt och i viss mån stereotypisk. För att utveckla och förbättra sina utåtriktade verksamheter, såsom utställningen och visningar av denna, samt det romska biblioteket, kan samarbete med befintligt museum och bibliotek vara aktuellt. Detta kan po- tentiellt stärka RKCs verksamheter kvalitetsmässigt.

Då samtal om framtiden för romsk kultur i Malmö förs med romska informanter framkommer många olika önskemål och be- hov, vilka alla omöjligt kan rymmas inom ramen för RKC. När RKCs uppdragsbeskrivning gjordes förbisågs de romska grupper- nas heterogenitet och den komplexitet det innebär. Ett förslag från utvärderingen är att Malmö stad hädanefter bör ta hänsyn till detta

och möta varje förfrågan från en romsk grupp som enskild samt ge utrymme för stöd åt flera romska grupper.

Utifrån utvärderingen föreslås avgränsa RKCs uppdrag till att främst fokusera på utåtriktad verksamhet inom områden som kul- tur och historia. I förslaget ingår även att finna en mer till-gänglig och lämpig lokal för verksamheterna då en besökare som idag ska ta sig till centret måste åka varuhiss upp till fjärde våning samt att det saknas tydlig skyltning utanför som visar att RKC finns i huset Med ambitionen att utgå från utvärderingen men lyfta blicken och se till övergripande strukturer framförs här tankar om inrättande av en minoritetsansvarig i Malmö stad. Med minoritetsansvarig menas ansvarig för de nationella minoriteterna av vilka den största gruppen i Malmö torde vara romer. Tanken med en minoritetsan- svarig har vuxit fram både under arbetet med denna utvärdering och under tidigare uppdrag som handlat om romer i Malmö. I mitt arbete har jag upplevt att det saknas tillräckliga resurser och kun- skap om de romska gruppernas heterogenitet och behov samt att det finns oklarheter kring vad nationell minoritetsstatus innebär i praktiken för Malmö kommun.

I våras öppnades ett romskt informations och kunskapscenter vilket kan ses som ett steg mot en mer aktiv minoritetspolitik i Malmö stad. Centret ska fungera vägledande och rådgivande åt romer i deras kontakt med myndigheter samt vara ett center för fungerande informationskanaler ut till romer boende i Malmö. Ar- betet med romer måste, precis som andra verksamheter hanteras på olika nivåer. Såväl informations och kunskapscentret som kultur- centret har konkreta och specifika arbetsuppgifter som upptar de- ras tid. En minoritetsansvarig skulle stå för ett samlat minoritets- politiskt grepp, hålla sig uppdaterad avseende minoritetspolitik och forskning inom området, ha god kännedom om de romska grupper i Malmö samt samordna de insatser som Malmö kommun gör gentemot romer. Detta kan i slutändan leda till sparande av resur- ser då framförhållning och strategiska satsningar minskar kostna- der.

I dokument Andras ramar, våra villkor : Majoritetssamhället och romska minoriteter i förändring - Kaverengo Parancimo - Pala Sos Ame, Las Ame : O tem taj o remengo minoriteto a nde parujimo (sidor 98-102)