Vad jag närmast tänker på är vad som brukar kallas klassrumsforskning. Det handlar alltså om empiriska undersökningar av vad som händer i sko- lans undervisning. Intresset är mindre riktat mot vad som lärs ut än mot elevernas sätt att tänka och handla i de komplexa sammanhang de deltar i. Metoderna för dokumentation och analys kan variera liksom omfånget av undersökningsområdet. Grundläggande är under alla omständigheter dokumentationens kvalitet. Ingen undersökning blir bättre än den doku- mentation som ligger till grund för den.
Det finns en stor mängd berättelser om projekt och undervisning inom området ”Kultur i skolan”. De kan vara värdefulla och inspirerande på många sätt. Men de motsvarar inte de krav man måste ställa på empirisk forskning. Krav som framför allt handlar om systematisk och beprövad dokumentation, teoretisk förankring och metodmedveten analys.
Vi har i själva verket mycket få svenska empiriska studier av ”Kultur i skolan” och kan följaktligen inte ha några särskilt grundade meningar om vad som egentligen händer, när det gäller utvecklingen av estetiska komp- etenser och estetiskt kunnande. Lär sig eleverna något i ”Kultur i skolan”- projekt? Utvecklar de den sociala kompetens som de gärna vittnar om och vad är det i så fall för kompetens? Blir de kreativa och skapande? Osv.
Lars Lindströms översikt (2002) gäller mest experimentella studier av de estetiska verksamheternas effekter. Länge har vad han kallar ”den naiva hypotesen” dominerat fältet. Enligt den skulle det finnas ett direkt och när- mast automatiskt samband mellan estetiska inslag i skolarbetet och elever- nas intellektuella, känslomässiga och sociala utveckling (typ Mozarteffekten). Hypotesen är snarast ett exempel på behovet av att producera tros- föreställningar. På senare tid har forskningen kritiserat den och manat till försiktighet när det gäller att uttala sig om effekter.
Lindströms översikt handlar också den mer om behovet av forskning än om säkerställda forskningsresultat. Den ger också några drastiska ex- empel på hur en till synes omfattande forskning snabbt kan reduceras till något relativt blygsamt. Han refererar bland annat en amerikansk under- sökning av 1.135 studier av hur de estetiska ämnena påverkar prestationer i andra ämnen. När forskarna utsatt dessa studier för en kritisk granskning, återstod bara 26 undersökningar som uppfyllde deras krav på metodisk stringens.
Det mesta återstår med andra ord att göra, om vi vill ha någotsånär fast mark att stå på. Detta är inget som är utmärkande för fältet ”Estetik och skola”. Klassrumsforskning är över huvud en bristvara också interna- tionellt. Skälet är lättbegripligt. Det är en mycket krävande form av forsk- ning, om man vill ha tag i något av den komplexitet som utmärker undervis- ning.
Fruktbara analytiska perspektiv på vad som händer i olika estetiska verksamheter kan man bland annat finna i undersökningar av hur man kan värdera elevers estetiska arbete och av effekter av undervisningen i este- tiska ämnen. Samma kategorier borde kunna användas för att värdera
undervisning – men kanske i första hand för att analysera undervisning.
Om man formulerar kriterier för att värdera elevernas förmåga att t.ex. hantera olika konstnärliga tekniker, så skulle man kunna använda dem för att undersöka om och hur de tränas i olika tekniker i undervisningen. Om man kan konstatera att elevernas personliga utveckling kan främjas av undervisningen, så skulle man kunna undersöka om och hur olika undervisningsprojekt främjar eller inte främjar personlig utveckling. Kriterierna måste naturligtvis transformeras för den nya användningen, men de skulle ge ett antal utgångspunkter.
Ett illustrativt exempel kunde vara Portföljvärdering av elevers
skapande i bild (1999). I den formuleras sju olika värderingspunkter: för-
hantverksskicklighet; förmåga till undersökande arbete; uppfinningsförmåga; förmåga att utnyttja förebilder; förmåga till självvärdering. Det är givet att de flesta av dessa kriterier skulle kunna vara utgångspunkt för analys av undervisningsprojekt. Förekommer det exempelvis undersökande arbete? Skapas det situationer för undersökande arbete? Behandlas problem kring undersökande arbete i klassen? Vilken roll spelar det undersökande arbe- tet i helheten? Vad är innehållet i och syftet med de undersökningar som görs?
På den här vägen kunde man få en minst lika omfattande, precis och konkret bestämning av i vilka avseenden olika kultur i skolan-projekt kan skilja sig åt som portföljvärderarna har fått när det gäller eleverna. I nästa steg skulle dessa beskrivningar vara till hjälp när man utformar utbildning- ens innehåll och form.
Några tentativa kategorier kan ge en föreställning om vad det kan komma att handla om:
Estetiken som kunskapsform: I vilken utsträckning och hur behandlas estetiken som kunskapsform? Berörs över huvud uttrycksformens roll för skapandet av betydelse?
Färdigheter kontra betydelseskapande: Används estetiska uttrycks- former som färdigheter eller betydelseskapande språk?
Skapande (fantasi, kreativitet, estetik) kontra (kritisk, kreativ) analys: Finns det inslag av båda typerna av verksamhet och hur ser i så fall föreningen ut?
Estetiken som form eller metod: Används det estetiska arbetet som (given) form eller som metod för att skapa/uttrycka betydelse
Konstnärliga uttryck: Vad är det för typ av uttryck som används: eta- blerade konstarter, populärkulturella uttryck eller?
Individuellt kontra gemensamt/personligt kontra socialt: Var ligger tyngd- punkten?
Praktik kontra teori/görande kontra reflekterande: Var ligger tyngd- punkten?
Stimulera kontra kvalificera: Ligger huvudvikten vid att stimulera eleverna, göra skolarbetet mer omväxlande eller vid att kvalificera lärandet, kunskapsutvecklingen?
Skilt kontra integrerat: Är de estetiska verksamheterna skilda från övrig undervisning eller integrerade i den?
Mottagande kontra skapande: Är eleverna (aktivt/passivt) mottagande eller skapar de själva?
Endimensionellt kontra perspektivistiskt: Är det estetiska arbetet endimensionellt eller syftar det till att skapa en mer mångsidig bild av något fenomen?
Inom uppdraget ”Kultur och skola” görs en inventering av vad olika ”Kul- tur i skolan”-projekt kan ge för kunskap. Dessutom genomförs några min- dre undersökningar av olika pågående projekt som gäller både undervis- ning och utbildning. Men med tanke på resurserna och svårigheterna kan ambitionerna inte vara alltför höga.