• No results found

Empiriskt material och tillvägagångssätt

2. EN VERKLIGHETSNÄRA STUDIE

2.1 Empiriskt material och tillvägagångssätt

Undersökningens empiriska material utgörs av policydokument inklu-sive lagstiftning, gruppintervjuer med 35 tjänstemän samt 102 asylbe-slut vilka följts upp med telefonintervjuer i de fall det fanns anledning att ställa frågor kring formuleringar i det aktuella beslutet (cirka hälften av handläggande tjänstemän har intervjuats via telefon). Vidare har observationsstudier genomförts under en och en halv månads tid, på Migrationsverkets asylprövnings- och mottagningsenheter i Malmö och Växjö.

2.1.1 Policydokument

De policydokument som har studerats är utlänningslagstiftningen med förarbeten och kommentarer, samt relevanta domar från migrations-domstolarna och Migrationsöverdomstolen. Till detta kommer

vägle-dande avgöranden som Migrationsverkets rättsenhet meddelade 2007 för att främja en enhetlig och rättssäker rättsanvändning inom myndig-heten.

Utöver denna praxis har också som en del av dokument- och fallstu-dien analyserats Regleringsbrevet till Migrationsverket 2007 och 2008, Migrationsverkets Verksamhetsplan för 2007-2009, Strategi- och verk-samhetsplanen för år 2008-2010, Utlänningshandboken, gemensamma manualer, samt två rutinbeskrivningar/aktivitetsplaner på enhetsnivå.

2.1.2 Medföljande observation

Observationsstudier genomfördes under sammanlagt en och en halv månad på Migrationsverkets olika enheter i Malmö och Växjö under 2006 och i Malmö i början av 2008. Efter överenskommelse med enhetscheferna på respektive avdelning fick jag en kontaktperson på enheten som bistod med praktisk planering så att jag kunde följa med vid intervjuer med asylsökande barn och deras föräldrar, samt delta i personalmöten och fikapauser. Vidare hjälpte en av kontaktpersonerna mig att få fram asylbeslut för undersökningen. Under observationsstu-dierna deltog jag också i Migrationsverkets internutbildning om barns psykosociala utveckling samt i den introduktionsvecka som alla asylsö-kande genomgår för att få en uppfattning om svensk sjukvård, boende, arbete med mera. Jag satt med vid sex muntliga utredningstillfällen:

Två familjeutredningar och tre utredningar med barn utan vårdnads-havare, samt en utredning på mottagningsenheten då en asylsökande familj fick information om bland annat vilka rättigheter barn har till sjukvård, utbildning med mera i Sverige. Observationerna har bidragit till en förståelse av organisationen Migrationsverket och hur det dagliga arbetet där ter sig.

2.1.3 Asylbeslut

Besluten i undersökningen rör samtliga barn i asylsökande familjer som erhållit ett asylbeslut efter så kallad muntlig genomgång under 2007 på en av asylprövningsenheterna i Malmö (49 beslut), Stockholm (9 beslut) och Göteborg (44 beslut). Muntliga genomgångsärenden (MUGG-ärenden) innebär att de av Migrationsverket har definierats som svårare än andra ärenden att ta ställning till. Detta urval ska ses i ljuset av att det i inter-nationell forskning har poängterats att barnets bästa får en mer central funktion ju längre en situation är från att handla om barnets omedelbara

möjlighet att överleva och utvecklas. Om exempelvis ett barns liv står på spel i en viss situation, så är det relativt självklart att det är barnets bästa att hållas vid liv. Om man däremot ska fatta beslut på grundval av ris-kerna för att en människas psykosociala utveckling kan förväntas skadas vid ett återsändande, så är det svårare att avgöra vad som är barnets bästa. Denna svårighet gör det särskilt viktigt att försöka komma fram till innebörden av barnets bästa i utredningen (Alston 1994: 19f).

Urvalet i denna undersökning har gjorts med en ambition att studera och belysa svåra avvägningar som har anknytning till barnets bästa. I ärenden av svårare karaktär kan man tänka sig att förekomsten av for-mella eller symboliska beskrivningar av barnets bästa är mer sällsynta än i andra mindre komplexa ärenden. Det är också rimligt att tänka sig en mer ingående utredning som är både bred (samtliga faktorer i det enskilda fallet beaktas) och djupgående (det enskilda barnets situa-tion analyseras grundligt), i dessa svårare ärenden (jfr Alston 1994:

13). I urvalet av asylbeslut har jag följaktligen valt bort ärenden där utgången var uppenbar, till exempel fall där det redan från början stod klart att barnet eller dess föräldrar skulle få uppehållstillstånd på grund av exempelvis en krigssituation. Detta innebär att asylsökande familjer från Irak som sökte asyl under 2007, utesluts i den föreliggande under-sökningen, eftersom i princip samtliga av dessa barn fick uppehållstill-stånd under 2007 på grund av den väpnade konflikten i hemlandet.

Till grund för studien av asylbeslut har följande frågor varit vägle-dande: Vilken ålder och vilket kön har barnet och varifrån kommer vederbörande? Hur länge fick barnet vänta på beslut i första instans?

Vad var utgången i ärendet? Framkommer det i beslutet att barnet har kommit till tals och i så fall på vilket sätt? Tillhör barnet någon mino-ritetsgrupp och i så fall vilken? Åberopar barnet några asylskäl och i så fall vilka? På vilket sätt skiljer sig besluten åt mellan olika enheter?

Här ska påpekas att om barnet tillhör en minoritet och någon av föräld-rarna uppger att familjen som helhet utsatts för diskriminering så har detta tolkats som att barnet åberopar egna asylskäl.

Andra frågor rör principen om barnets bästa och den materiella grunden för uppehållstillstånd: Nämns begreppet barnets bästa i beslu-tet och, i så fall, hur beskrivs det? Nämns barnkonventionen i beslubeslu-tet?

Används utlänningslagens paragraf om flyktingstatus (4:1) i förhållande till barnet och i så fall på vilket sätt? Används utlänningslagens para-graf rörande skyddsbehövande i övrigt (4:2) i förhållande till barnet

och i så fall på vilket sätt? Används utlänningslagens paragraf om syn-nerligen ömmande omständigheter (5:6) i förhållande till barnet och i så fall på vilket sätt?

Genom att analysera besluten utifrån frågorna ovan framkommer på vilket sätt tjänstemännen använder sig av principen om barnets bästa när de fattar beslut i asylärenden. Vidare ger materialet en bild av vilka konsekvenser statsmaktens intentioner med att införliva barnkonven-tionen i svensk lagstiftning får för barn som söker asyl i Sverige.

2.1.4 Intervjuer

Gruppintervjuer genomfördes med totalt 35 tjänstemän hösten 2006.

Tre dagar i veckan stod ett mötesrum till förfogande på ankomsten-heten i Malmö och där träffade jag tjänstemän från samtliga enheter i blandade grupper om två till sex personer. Informanter rekryterades genom att jag presenterade projektet vid arbetsplatsmöten på respek-tive enhet.

Intervjuerna höll på i cirka två och en halv timme och spelades in på band. Först presenterade sig deltagarna varpå jag förklarade utgångs-punkterna i projektet (se ovan under syfte och utgångspunkter). Inter-vjuerna hade en semistrukturerad karaktär där olika teman som omgär-dar begreppet barnets bästa stod i fokus (jfr beskrivningen av framing ovan). Det handlade framförallt om att höra barnet, hennes eller hans föräldrars ansvar för barnets bästa, samt barns asylskäl. Till dessa teman kan läggas en intensiv diskussion om Migrationsverket som organisation och arbetsgivare vilken ger en inblick i organisatoriska förutsättningar för att beakta barnets bästa.

Det ska poängteras att de tolkningar som det empiriska materialet bygger på inte gör några anspråk på att ge en allomfattande beskrivning av hur det går till när barnets bästa genomförs i den svenska asylpro-cessen. Denna studie är i huvudsak kvalitativt orienterad och därmed har jag mött många olika synsätt och förklaringar, vilket återspeglar att enskilda tjänstemän är individer med skilda lojaliteter och intressen.

Förvisso kan en klar tendens rörande barns möjligheter att komma till tals utläsas ur asylbesluten. Likaså framkommer i besluten de grunder på vilka barn fick uppehållstillstånd i Sverige under 2007. Men de enskilda tjänstemännens avvägningar bakom dessa tendenser syns bara i liten utsträckning i beslutsformuleringarna. Därför är intervjuerna en central del av materialet.

Genom intervjumaterialet kan beskrivas de problem som många av Migrationsverkets tjänstemän brottas med i sitt dagliga arbete när de ska leva upp till kraven om att höra barn och i övrigt beakta principen om barnets bästa. Undersökningens resultat får på så vis en generell giltighet, studiens kvalitativa fokus till trots. De utmaningar som aktua-liseras i handläggarnas arbete är likartade, även om sättet att hantera dem varierar mellan olika personer. I fokus för undersökningen står följaktligen kvaliteter, men jag är också ute efter generella tendenser i policydokument och asylbeslut.