Empiriskt underlag

Det empiriska materialet består av intervjuer, deltagande observationer, informella samtal, litteratur och statistik från statistiska centralbyrån.

Sammanlagt utfördes tjugofyra intervjuer med trettiotvå personer. Intervjuerna var av varierande längd där de två kortaste pågick trettio minuter och de två längsta pågick tre timmar och sju minuter respektive två timmar och femton minuter.

Medelvärdet för intervjuernas längd var sextionio minuter. Variationen i längd beror på att intervjupersonerna ibland hade begränsat med tid och då valdes en kortare intervju hellre än ingen intervju alls. Å andra sidan visade sig vissa intervjuer bli mycket långa, bland annat på grund av intressanta samtal och diskussioner. De kortare intervjuerna var i vissa fall lika informativa som de långa, inte minst eftersom intervjupersonerna med vetskap om den begränsade tiden kom väl förberedda.

två intervjuer utfördes med tolk, tre intervjuer utfördes på engelska och övriga på svenska. Det sammantagna inspelade intervjumaterialet är tjugosju timmar och fyrtiofem minuter.

Både migranter och religiösa ledare intervjuades, i alla fall utom tre var de religiösa ledarna själva migranter. Av de intervjuade migranterna hade sex personer varit i Sverige tre år eller kortare tid.

Tretton personer hade varit i Sverige femton år eller längre. Det fanns alltså en rimlig spridning mellan de som var förhållandevis nyanlända, de som sedan länge varit svenska medborgare och de som befann sig däremellan. Av de intervjuade var åtta personer kvinnor och resten män. Övervikten av män förklaras av framförallt två faktorer. För det första upplevdes det i några fall som problematiskt att en kvinna träffade en man enskilt för en intervju, vilket resulterade i att fler män än kvinnor



ställde upp. Särskilt förekom detta bland nyanlända utomeuropeiska migranter. Det var också fler återbud eller fall där intervjupersoner inte infann sig på avtalad tid bland kvinnorna än männen. Den andra förklaringen till underrepresentationen av kvinnor är att det religiösa ledarskapet till största delen består av män. Migranterna hade ursprung i en rad olika länder. Det fanns migranter från Sydamerika, Afrika, Mellanöstern, Sydostasien, och Europa. Det fanns även olika typer av migranter representerade, det vill säga arbetskraftinvandrare, anhörighetsinvandrare och flyktingar.

I de flesta intervjuerna användes ingen formell intervjuguide. Detta var en avsiktlig strategi, som tillät att nya resonemang kunde prövas och utforskas i intervjusituationerna och därmed ett mer explorativt förhållningssätt. Det möjliggjorde också att mer information kunde utvinnas ur intervjuerna eftersom strategin tillät att frågor som besvarats på ett likartat sätt i ett antal intervjuer kunde strykas för att istället ge utrymme åt fördjupning och andra frågor. Med detta sagt fanns det frågor som återkom i de flesta intervjuerna, och mallar som användes i flera olika intervjuer. Varje intervju förbereddes också noggrant. Fokuseringsområden och vissa specifika frågor betämdes på förhand. Förberedelsen var alltid baserad på idéer, hypoteser och slutsatser från tidigare intervjuer och litteraturstudier. De i studien inledande intervjuerna skillde sig från de avslutande, genom att de var mer djuplodande i specifika frågor. Självklart påverkades också valet av frågor av ursprungsland, migrationstyp, och religiös tillhörighet. Att låta analyser och teoretiseringar påverka intervjuerna beskrivs av till exempel Layder som centralt om ambitionen är att integrera teori och empiri, eller att generera ny teori.¹⁷²

Förutom det inspelade materialet förekom många informella samtal. Dessa skiljer sig från intervjuerna genom att de inte spelades in och inte innehöll förberedda frågor. Dessa samtal var i normalfallet ungefär en timme långa. Sådana samtal utfördes med religiösa ledare, aktiva inom samfundet, personer som arbetar med integrationsfrågor på exempelvis Helsingborgs kommun, anställda inom Svenska För Invandrare (SFI), deltagare och arrangörer för integrationsprojekt och aktiva inom olika invandrarföreningar. Särskilt bör nämnas de tre längre taxiresor som resulterade i långa och informativa samtal med taxiförarna. I ett av fallen visade sig taxichauffören dessutom vara predikant. Totalt sett var dessa samtal mycket betydelsefulla som bakgrundinformation och som ett tillskott av en bredare kunskap om ämnet. Eftersom dessa samtal inte reglerades av frågor eller hämmades av det formella i en intervju, var de ofta mycket informativa.

Till materialet räknas också deltagande observationer. Med detta avses för det första deltagande i gudstjänster, varav två spelades in. Även deltagande i olika diskussionsforum arrangerade i Helsingborg, deltagande i ett möte i en paraplyorganisation för invandrarföreningar, samt deltagande vid ett tillfälle i ett genusprojekt inom ramen för SFI var betydelsefulla. Slutligen har jag i fyra år bott i en stigmatiserad stadsdel med hög andel invandrare. I det vardagliga livet gjordes många intressanta observationer som på olika sätt formade idéer och gav en fördjupad bakgrundkunskap om ämnet. Under det långa arbetet med avhandlingen var ofta

172 Layder(1998)



gränserna mellan rollen som forskare med ett syfte och privatperson oklara. Självklart går det inte göra en enkel distinktion mellan dessa roller. Otaliga diskussioner om uppdelningarna i Helsingborg med andra småbarnsföräldrar i föräldragrupper, öppen förskola och lekparker under nio månaders pappaledighet är exempel på ovanstående sammanblandning av rollerna. Sådana privata samtal och diskussioner har antagligen bidragit lika mycket till avhandlingens teman och slutsatser som de genomförda intervjuerna. Passivt observerande av samtal i bussar, i affärer eller i kön på systembolaget är exempel där nya idéer har uppkommit, som senare prövats i intervjuer. En del ämnen utforskas med fördel i en sådan vardaglig miljö. Utbredda negativa föreställningar om invandrare och muslimer är exempel på ovanstående, eftersom personer i en intervjusituation ofta mildrar sina uttalanden.

I det empiriska materialet ingår också intern litteratur, skriven för medlemmar i samfunden, samt tidskrifter och informationsblad. Dessutom ingår en bok skriven av en av de intervjuade om erfarenheterna av migrationen, samt ett kontinuerligt läsande på internetsidor där till exempel unga muslimer diskuterar sin tro eller sin situation i Sverige. Även information om olika frikyrkor och deras integrationsarbete och övriga verksamhet har hämtats från nätet. På några ställen förekommer slutligen statistik, vilken hämtats från statistiska centralbyrån. Detta material har sedan behandlats med konventionella statistiska metoder.

Ämnen som religion, migration, förföljelse, krig, diskriminering, stigmatisering och fundamentalism kan potentiellt leda till att individers deltagande i intervjuer resulterar i negativa konsekvenser för dem, så till vida att saker som framkommit och sagts i intervjuerna kan återkopplas till dem som individer av en läsare av avhandlingen. Detta potentiella problem har hanterats på följande sätt. Samtliga intervjuade har informerats om att det som framkommer i intervjun kan ingå i ett skrivet dokument, men att ingen tryckt information kommer att vara av en sådan art att de intervjuade kan identifieras av läsaren. Av detta följer att inga frågor om namn eller vissa andra detaljer ställts med bandspelaren på. Vid transkriberingen av intervjuerna har specifika detaljer utelämnats och finns därmed inte i de utskrivna dokumenten. De citat som finns i avhandlingen är dessutom avsiktligt dunkla angående till exempel ursprungsland, tid i Sverige, och specifika biografiska erfarenheter. Detta försvårar möjligen läsbarheten, men är en förutsättning för att intervjupersonerna inte skall kunna identifieras. I några fall, potentiellt särskilt känsliga, har formen informellt samtal valts istället för intervju, varvid ingen inspelning skett. Vid tre tillfällen har bandspelarens stängts av under en intervju. Vid ett par tillfällen har en uppföljningsfråga om något som nämndes i intervjun ställts först efter att intervjun formellt varit avklarad. Det är förstås för en utomstående forskare svårt att avgöra vad som för intervjupersonen är känsligt. Det som styrker ett försiktigt förhållningssätt är de fall där en intervjuperson begärt att bandspelaren stängs av inför ett svar. Det har i efterhand varit obegripligt vad som personen i fråga upplevde som så känsligt att det inte fick hamna på band, vilket understryker problematiken i att göra sådana övervägande.

Till varje citat finns dock kön, ungfärlig ålder och ursprungsregion angivet.

Ålder på de intervjuade har uppskattats enligt följande. Med ung avses person



under 40, med medelålders avses person mellan 40 och 60. Med äldre avses person över 60. När det gäller kön är de flesta män, även om kvinnor dominerar bland de intervjuade från Sydamerika, vilket diskuteras nedan. Följande ursprungsregioner förekommer: Mellanöstern, Nordafrika, Sydamerika, Centralamerika, Sydostasien, Sydasien, Balkan och Centralafrika. Med Mellanöstern avses de länder där arabiska är det dominerande språket och Islam den dominerande religionen. Intervjupersoner kommer till exempel från Irak, Palestina och Syrien. Med Nordafrika avses de stater som ligger i norra Afrika och där Islam är den dominerande religionen. Med Centralafrika avses det stora område som sträcker sig från Sydafrika till Nordafrika.

Intervjupersonerna kommer från Kongo, Senegal och Nigeria. Intervjupersoner från Europa kommer huvudsakligen från länder på Balkan, framförallt från före detta Jugoslavien. Intervjupersoner från Sydamerika kommer från Argentina, Columbia och Chile. Med Sydasien avses Indien och Sri Lanka. Det förekommer även personer från Sydostasien och Centralamerika.