En övermäktig skolgång och önskan om arbete

Från våra intervjuer kunde vi urskilja ett mönster som behandlar de elever som upplever att skolan känns övermäktig och där det finns en önskan om att istället få börja arbeta. Som vi beskrev i inledningen av resultatkapitlet så finns det enligt respondenterna väldigt skilda förutsättningar hos de nyanlända eleverna vilket gör att skolan blir en större utmaning för vissa. En del elever kommer till Sverige med goda kunskaper inom flera ämnen med studie- vana sedan tidigare. Det finns också de elever som aldrig har gått i skolan men som har arbetslivserfarenhet från hemlandet. Psykisk ohälsa är en annan faktor som påverkar elevens skolgång. Många av de nyanlända eleverna kommer från traumatiska bakgrunder som gör sig påminda. Oro för familjemedlemmar och asylprocessen är andra faktorer som gör att eleverna har svårt att fokusera på skolan, enligt respondenterna. Detta menar dem

33

kan påverka de resultat som kan vara avgörande för att komma vidare i processen mot ett arbete.

Liksom i föregående kapitel upplever vissa elever tiden som en stressande faktor och att vägen till arbete upplevs som lång. För de elever som önskar komma ut i arbete istället för att gå i skolan känns vägen till en gymnasieexamen, som vidare kan leda till ett arbete, väldigt lång. Respondenterna förklarade att det är vanligt att eleverna fortsätter sina studier på Komvux vilket ofta beror på att eleverna inte hinner läsa upp svenskan eller grundskolan under deras tid på språkintroduktionen. Det kan också handla om att en del av de nyanlända eleverna har en begränsad skolbakgrund vilket medför att det är mycket kunskap som ska läras in på en betydligt kortare tid än för de elever som är födda och uppvuxna i Sverige. Respondenterna pratade i termer av stöttning, att inte tappa hoppet och att skapa motivation. I kapitlet nedan redogör vi för hur de intervjuade studie- och yrkesvägledarna arbetade med detta i praktiken.

Lisa förklarade att vederbörandes skola arbetar mycket för att hitta alternativa lösningar för de elever som har svårt att orka med och klara av skolan där hon har en betydande roll. Hur detta utförs beskrivs i kommande kapitel.

5.3.4 Studie- och yrkesvägledarnas förhållningssätt och metoder

Vissa mönster kring respondenternas förhållningssätt och metoder i arbetet med nyanlända som upplever skolgången som övermäktig och i vissa fall hellre ville arbeta, framträdde under intervjuerna. Respondenterna nämnde att de arbetar med att försöka få eleverna att förstå vikten av utbildning i Sverige och i synnerhet hur förutsättningarna på den svenska arbetsmarknaden förbättras med en gymnasieexamen. Kajsa belyser vikten av ha en adekvat utbildning och hur avgörande den kan vara för att få en anställning:

Och ofta är dem så, ja men vart finns jobben? Visst, du kan läsa hur mycket du vill om prognoser, men har man jobbat så många år som jag på yrkesprogrammen och träffat dem här branschråden så vet jag att det krävs förbannat mycket. För även om det behövs massor med betongarbetare, om det inte är någon som anställer dig på ett betongföretag så blir du ändå inte betongarbetare hur mycket jobb det än är.

34

Alice belyste också elevernas svårigheter att få jobb utan en utbildning när hon berättade att många av hennes elever har jobbat i sina respektive hemländer och att dessa elever inte inser att det är svårt att klara sig i Sverige utan en gymnasieutbildning. Alice nämnde vidare att dessa elever ser lösningar utan en utbildning men att samtalen ändå övergår till vikten av en examen. Detta görs då Alice nämner osäkerheten med arbeten, att man kan ha ett arbete i fem år men att det sedan kan hända något som är utom individens kontroll och hur viktigt det då kan vara att ha en grund i form av en gymnasieexamen.

För att eleverna inte ska stressas upp inför deras situation i skolan och inför gymnasie- valet så jobbar respondenterna med elevernas tålamod och alternativa vägar för att nå sina mål. Kajsa beskrev hur hon ofta pratar med eleverna kring faktumet att det är möjligt att ut- bilda sig med rättighet till studiemedel tills man är 54 år gammal. Josefine använder ett liknande förhållningssätt i arbetet med sina elever då hon jobbar med skapa en förståelse kring att det finns flera alternativa vägar att gå för att nå sitt mål. Att det inte är kört även om det inte blir som eleven har tänkt sig.

Vidare beskriver Josefine att lärarna hör av sig till henne när de upplever att en elev tror att hen kommer vara färdig mycket tidigare än vad eleven faktiskt kommer vara och att Josefine då kommer in som ytterligare en röst för att säga till eleven att skolan kommer ta sin tid, att eleven inte ska stressa upp sig och att de ska ta delmål för delmål. Lisa pekar även hon på vikten av att i det enskilda samtalet motivera eleverna till att fortsätta jobba och tro på sin dröm. Om något oförutsett skulle hända så visar Lisa att man kan göra på olika sätt och detta menar Lisa bidrar till att eleverna inte tappar hoppet.

En företeelse som kunde identifieras var att de elever som upplever skolan som över- mäktig vädjade till skolan att få komma ut på praktik. Respondenterna är engagerade i denna fråga och vill att de nyanlända eleverna ska få komma ut på praktik för att på så vis kunna knyta värdefulla kontakter för framtida arbetsmöjligheter vilket kan underlätta etableringen på den svenska arbetsmarknaden. Dock visar resultatet att det är svårt för studie- och yrkesvägledare att få ut eleverna på praktik men att de ändå arbetar aktivt med att försöka få ut eleverna.

Den skola där Lisa är verksam vid är i uppstartsfasen av ett projekt som påbörjas hösten 2015 som riktar sig till elever som har dessa svårigheter med skolan som vill kombinera studier med praktik. Hon berättar att skolan kommer att erbjuda en yrkesintroduktion för

35

eleverna som läser på språkintroduktion. Lisa berättade att metoden grundar sig i att det finns många nyanlända elever som har en arbetarbakgrund och besitter kunskaper kring bland annat svets, murning och bilmekanik. Vidare menar Lisa att detta är ett sätt att hjälpa de elever som har en begränsad skolbakgrund att hantera den långa väg som dessa elever har framför sig innan de kan komma ut i arbete:

Som man har upplevt det så är det många av dessa elever som tappar modet, när de vet dem här reglerna och känner att dem är så långt ifrån, då känner dem att varför ska jag satsa jag har inte en chans.

Eleverna får besöka de praktiska programmen fordon och transport, industri, vård- och om- sorg och el. Eleverna besöker programmen i grupper där de får möjlighet att ställa frågor och lärarna berättar om respektive program. Dessutom informerar Lisa om programmen och visar filmer som beskriver vad de olika yrkena innebär. Väljer eleverna att börja på ett yrkesintroduktionsprogram så läser dem de praktiska kurserna på yrkesprogrammet men läser svenska, engelska och matematik på språkintroduktion.

Lisa poängterar att det inte bara handlar om att eleverna läser de praktiska delarna på skolan:

Det handlar ju också om att dem ska ut på arbetsmarknaden. Dem ska ut på ett företag, dem ska lära sig där, och då kommer dem ju knyta en helt annan kontakt, och chansen ökar ju då, även om dem kanske inte har en färdig examen, så har dem ju dem ju i alla fall läst de här kurserna, och jag har ju visat vad jag kan. Och det finns ju dem som anställer ändå.

5.4 Sammanfattning

Resultatet visar att de intervjuade studie- och yrkesvägledarna har olika syn på när det är lämpligast att börja arbeta med målgruppen. Elevernas språkkunskaper och etablering i Sverige är avgörande för när respondenterna påbörjar vägledningsinsatserna. Anpassningar med tolk, filmer och att rita var saker respondenterna nämnde som framgångsrika hjälp- medel för att på bästa sätt nå fram till eleverna i samtalen och under informationsträffar.

36

Vägledningssamtalen var av samma anledning som ovan en insats som blir aktuell främst när eleverna ska vidare från språkintroduktionen.

Vidare visar vårt resultat att de nyanlända eleverna har väldigt olika syn på framtida studier och arbetsmöjligheter. Vissa elever upplever skolan som övermäktig och vill hellre arbeta medan andra elever har hög studiemotivation och drömmer om statusyrken. Respondenterna upplever att eleverna behöver mer kunskap kring utbildningssystemet och arbetsmarknaden och i synnerhet kring betyg och behörighetskrav. Respondenterna identifierade även en stor variation i de nyanlända elevernas skolbakgrund, vilket respondenterna menar gör skolgången i Sverige till en större utmaning för vissa elever och att detta bidrar till att vägen mot ett arbete ser olika ut och är olika lång för eleverna.

37

6 Analys

I följande kapitel kommer vi koppla ihop vårt syfte, våra frågeställningar, tidigare forskning och valda teoretiska utgångspunkter med resultatkapitlet.