2.4 SSM
10– en teoretisk översikt.
SSM är ett tillvägagångssätt för att bedriva en förundersökning, som klargör förutsättningarna för en eventuellt efterföljande systemutveckling. I processen
”Lindeborg på nätet” tillämpades SSM i ett förändringsarbete, där det sociotekniska systemet successivt förändrades utifrån upprepad modellering i SSM:s anda – dvs ett förändringsarbete av typen genetisk systemutveckling.
Det här delkapitlet inleds med en beskrivning av det mest centrala innehållet i SSM.
Därefter följer en beskrivning av, hur SSM:s begreppsvärld tillämpades för att organisera processen ”Lindeborg på nätet” – det sociala entreprenörskapet – som ett lärande och växande system. Dessa båda beskrivningar följs slutligen upp med en generell modell för den typ av lärande aktivitetssystem, som processen ”Lindeborg på nätet” var ett exempel på.
sociala analysen uttrycks i termer av roller, normer – förväntat rollbeteende –, värden för bedömning av rollinnehavare, attityder/förhållningssätt.
- Analys 3: En analys av maktförhållanden (”political system analysis”) – en beskrivning av beroendeförhållanden och maktnivåer mellan olika grupper av individer och/eller enskilda individer inom problemområdet.
Den andra huvudanalysen – logisk analys – går ut på att definiera ett aktivitetssystem för det studerade verksamhetsområdet. Analysresultatet – verksamhetens
aktivitetssystem – uttrycks i ÄR-formuleringar. Beskrivningen av aktivitetssystemet beror i hög grad på det val avseende perspektiv, detaljeringsgrad och avgränsningar, som den logiska analysen grundas på. Detta val påverkas i sin tur av innehållet i den kulturella analysen. Mellan kulturell och logisk analys finns således ett gap, som överbryggas av ett inspirerat ”hopp” avseende val av grundläggande förutsättningar och begränsningar för utförandet av den logiska analysen.
När detta val är gjort, så beskrivs problemområdets verklighet i systemdefinierande ÄR-formuleringar. Dessa ÄR-formuleringar kallas även för den logiska analysens rotdefinitioner. Enligt Checkland & Scholes bör rotdefinitionernas ÄR-satser innehålla beskrivningar, som – i tillämpliga delar – uppfyller följande checklista (CATWOE).
- ”Customer”, den eller de som kan betecknas som målobjekt för systemets aktiviteter.
- ”Actor”, den eller de som handlar/agerar för att genomföra transformationen.
- ”Transformation”, den förändring som väsentliga systemobjekt genomgår under inverkan av aktiviteter/handlingar i systemet.
- ”Weltanschaung”, den världsåskådning som ger mening åt systemets transformationer.
- ”Owner”, de som har beslutsmakt över systemets fortlevnad. Detta maktutövande grundas på en omvärldsrelaterad värdering av ändamålsenligheten i systemets transformationer.
- ”Environment”, de miljöbegränsningar som utgör givna förutsättningar för systemet.
Den logiska analysen övergår därefter till att beskriva aktivitetssystemets
transformationer. Detta innebär att rotdefinitionerna omvandlas till konceptuella modeller, som beskriver vad systemet ska GÖRA. Det konceptuella modellerandet utgår således inte direkt och oförmedlat från problemområdets verklighet. Det grundas i stället på den logiska analysens verklighetsbaserade rotdefinitioner och det synsätt, som dessa baseras på.
Den konceptuella modellen ska beskriva de relaterade aktiviteter, som behövs för att exekvera systemets ÄR-formulerade rotdefinitioner. Enligt Checkland & Scholes ska det konceptuella modellerandet beskriva systemets GÖRANDE såsom submodeller på ett antal olika detaljeringsnivåer, där varje submodell är ett resultat av en mera
ingående analys av den närmast överordnade modellen. Den mänskliga
kognitionsförmågans begränsningar medför, att varje konceptuell modell bör innehålla högst 5 till 9 st relaterade aktiviteter.
Varje submodell ska även kompletteras med aktiviteter för submodellens styrsystem (”monitoring and control system”). Styrningen beskrivs som en beslutsprocess, där besluten grundas på att mäta/utvärdera systemtillstånd utifrån tre slags kriterier – nämligen de s.k. tre E:na: ”Efficiacy”, ”Efficiency” och ”Effectiveness”.
Styrningen modelleras som tre slags styraktiviteter, som både är relaterade sinsemellan och till den egentliga submodellen. De tre slagen av styraktiviteter är följande:
• bestäm mätkriterier för styrningen
• bevaka systemet
• åtgärda systemet
Kriteriet ”effectiveness” innebär, att systemet mäts och utvärderas avseende dess förmåga att uppfylla långsiktiga mål, dvs att systemet värderas utifrån den miljö som utgör systemets förutsättningar.
De två andra E:na (”Efficiacy”, ”Efficiency”) innebär däremot, att systemets aktiviteter värderas relativt de transformationer, som ÄR systemets uppgift att utföra, Detta innebär en mätning inifrån systemet i enlighet med följande frågor:
”Efficiacy”: Uppnås transformationen?
”Efficiency”: Kan transformationen genomföras mera resurssnålt?
Checklands & Scholes mjuka systemtänkande baseras på två grundläggande kännetecken för mänskliga interaktionssystem, nämligen följande:
- att det förekommer emergenta egenskaper på överordnade systemnivåer i en systemhierarki – dvs att en kombination av komponenter kan resultera i systemegenskaper som går utöver de enskilda komponenternas resp bidrag
- att det behövs särskild styrkommunikation för att reglera ett system – dvs att sociala system kännetecknas av reglerteknik enligt cybernetikens teorier. Sociala system kan ömsom uppvisa negativ eller positiv feedback. Negativ feedback innebär, att systemet kommunicerar information om avvikelse gentemot uppsatt mål, och att systemet korrigerar för att återställa måluppfyllelse (mekanisk systemrespons).
Positiv feedback innebär information om väsentlig (strukturell) förändring, som systemet svarar på genom att förändra sig (anpassa sig), t.ex. genom ändrad målsättning. Positiv feedback är en förutsättning för lärande och växande system.
SSM är i hög grad relevant i den här avhandlingen som ett teoretiskt perspektiv på processen ”Lindeborg på nätet”. Inslagen av (i) pedagogledd och metodstyrd
”intervention”, (ii) en tydlig CATWOE-profil, (iii) en drivande och uppföljande aktörsgrupp samt (iv) en visionär målbild innebär nämligen, att processen ”Lindeborg på nätet” har tydliga kopplingar till centrala metodologiska aspekter i SSM (se även beskrivningen av forskningsobjektet i kapitel 1).
SSM är dessutom en metodologi, som bygger på de systemteoretiska grundbegrepp, som åskådliggörs i figur 2.6.
Figur 2.6. Bildmässig beskrivning av några grundläggande systemteoretiska begrepp.
I ord skulle de systemteoretiska grundbegreppen i figur 2.6 kunna kombineras till följande definition av begreppen system och delsystem:
System: En avgränsad helhet sammansatt av inbördes relaterade delar/element, som var för sig och tillsammans verkar mot systemets syfte/mål.
Delsystem: Avgränsningar av element inom ett större system, där delsystemets element har extra starka samband/relationer sinsemellan.
Som framgår av figur 2.6, så bäddas ett system in i en nära omgivning och i en utanförliggande omvärld . Systemets delar/komponenter formas utifrån de
förändringar, som kännetecknar systemets samspel gentemot omgivning och omvärld – förändringar som yttrar sig som händelser inom systemområdet. Dessa händelser manifesterar sig som komponenter för systemet. Komponenternas egenskaper och relationer sinsemellan bestäms av begränsningsfaktorer för de händelser, som systemet hanterar. Systemets komplexitet uttrycks som antalet komponenter, medan systemets variationsgrad motsvaras av antalet relationer.
Inom systemteorin talar man också om två ytterlighetsvarianter avseende förhållningssätt till begreppet system, nämligen följande:
- Aggregatsynsättet; att ett system kan uppfattas som uppbyggt/nedbrytbart i sina komponenter. Detta innebär ett ”mekaniskt” systemsynsätt, som oftast inte avspeglar den verkliga dynamiken och det sociala samspelet i en verksamhet.
- Holistiskt synsätt; att systemet är en konsekvens av en överordnad systemprincip, som tilldelar systemkomponenterna/systemmedlemmarna sina respektive
positioner inom systemet. Systemprincipen avgör också relevanta egenskaper för systemmedlemmarna. Detta innebär en klassorienterad ansats, där systemets komponenter och relationer bestäms och inordnas under den principiella ordning, som klassificerar systemet i sin helhet.
Inom ämnesområdet informatik studeras en särskild typ av system, nämligen informationssystem. Enligt systemteorin är det relevanta förhållningssättet vid utveckling av ett informationssystem oftast en avvägning, som bestäms utifrån de faktiska omständigheterna för det aktuella verksamhetsområdet – såsom systemets
Flöde
Omgivning Omvärld
Komponent Systemgräns
Delsystem Relation
kontext, dess syfte/orsaker, systemmål, komplexitetsgrad, typ av komponenter och relationer mm.
2.5 Ramverket – SSM och socialt lärande för praktisk tillämpning på forskningsobjektet.
Kapitel 2 (teorikapitlet) har till syfte att ingående presentera avhandlingsarbetets teoretiska referensram. Detta syfte och presentationsupplägg åskådliggörs också av figur 2.7. I det här avsnittet redovisas hur de teoretiska perspektiven på
forskningsobjektet transformerats till teoretiska modeller på olika abstraktionsnivåer.
På den lägsta abstraktionsnivån beskrivs den teoretiska modell av forskningsobjektet
”Lindeborg på nätet”, som specifikt tillämpades i den praktiska utforskningen. På den högre abstraktionsnivån redovisas ett ramverk – en text- och bildmässig beskrivning baserad på SSM:s begreppsvärld, lärandeteori och social interaktion – för den typ av lärande aktivitetssystem, som processen ”Lindeborg på nätet” var ett exempel på.
Avsnittet avslutas med att återkoppla de redovisade (i) teoretiska perspektiven, (ii) modellen och (iii) referensramen för forskningsobjektet till forskningsarbetets syfte och frågeställningar såsom dessa formulerats i kapitel 1. I denna återkoppling
redovisas de forskningsmässiga intentionerna avseende kunskapsbidragens relation till forskningsarbetets syfte, frågor och ramverk.
Teorier om pedagogik och metodik i ett IKT-orienterat lärande.
Teorier om individen och social interaktion.
Teorier om e-demokrati, e-deltagande, SSM och
Social Informatik
Empirin: Lindeborg som
”Virtual & Real Community”
för socioindividuell tillväxt.
Teorier om social strukturering.
e-demokrati, e-deltagande,
”Virtual Community”, lärandesystem
attityder, beteenden, kunskap, internalisering, strukturering, traditioner, kultur
Socialt lärande,
växelvisa roller, deltagarstyrning, IKT-pedagogik& -metodik,
lärande gemenskap
socia l intera
ktio n, ind
ivid uellt d
efinier ad situa
tion, fok
us p å nu
et, ind
ivid er som aktiv
a sub jekt
Figur 2.7. Teoretiska perspektiv på forskningsobjektet.