Att det fanns ett stort intresse för projektet märktes genom den upp- märksamhet det fi ck i lokalpress, Skoltjänstens magasin och regio- nal TV. Projektet presenterades dels på plats på Drottninghög och dels på en mångfaldskonferens på Malmö museer.
Det var första gången pedagogerna vid de båda museiinstitutionerna arbetade så intensivt i ett större projekt. För att vara en bra pedagog behövs ständig input vilket möjliggjordes genom det ämnesintegre- rade arbetssättet. Ämnesintegrationen har fungerat bra på träffarna vilket alla lärare bekräftade i enkäten. Förhoppningen var naturligt- vis att det ämnesintegrerade arbetssättet skulle fortplantas till skol- verksamheten även mellan träffarna och på så sätt underlätta för lärarna att uppfylla läroplanens intentioner. Någon lärare tyckte tvärtom att projektet varit en belastning och att det var andra saker som de inte hann med. Det verkar vara av stor vikt att temat är till- räckligt genomtänkt så att lärarna övertygas om att det kan ersätta delar av deras ordinarie pedagogiska verksamhet, framför allt om man tänkt sig att ta i anspråk lika mycket tid av skolornas undervis-
ning som detta projekt krävde. Flera av lärarna visade intresse för att arbeta vidare med elevintegrationen efter avslutat projekt. Önsk- värt vore att lärarna uppmuntrar de elever som vill ta kontakt med sin nye kompis via brev eller mejl.
En möjlighet skulle också vara att be föräldrarna om hjälp att stötta de elever som vill fortsätta att ha kontakt genom att hjälpa dem att träffas. Med hjälp av elevintervjuer, lärarintervjuer och enkäter plus erfarenheterna från projektet kan följande rekommendationer ges.
• Alla inblandade pedagoger bör ingå i planeringsgruppen för att alla vuxna ska känna delaktighet i projektet. Detta hade också kunnat stärka ett ämnesövergripande arbetssätt mellan träffarna.
• Ge eleverna mer egentid med sina kompisar vid träffarna. • Uppmuntra till lärarträffar under projektets gång, där tankar
om hur de ska skapa möten eleverna emellan diskuteras. • Skolans och museernas pedagoger träffas fl er gånger under
projektets gång för att följa resultatet av integrationen. • Stimulera mejl- eller brevkontakt eleverna emellan och besök
på varandras skolor.
Sammanfattning
Under år 2003 arbetade elever från två grundskolor i olika stadsde- lar i Helsingborg med ett integrationsprojekt kallat Träd & trä. Tan- ken med projektet var att genom museiarbete skapa förutsättningar för integration av elever med olika social, stadsgeografi sk och kultu- rell bakgrund. För att öka intresset för biologi och historia prövades ett ämnesintegrerat praktiskt orienterat arbetssätt. Ambitionen var att skapa ett pilotprojekt som skulle kunna fungera som mall i fram- tida arbete med elevintegration. Eleverna har träffats på neutrala
arenor nämligen Dunkers Kulturhus och Fredriksdal museer och trädgårdar, som båda organisatoriskt tillhör Helsingborgs museer för att tillsammans lösa uppgifter och få gemensamma upplevelser inom det givna temat Träd & trä. Eleverna fi ck till exempel gå en sägenvandring, slå rep, tälja, provsmaka många olika äpplen och bygga fågelbon. Utvärderingarna visade bl a att eleverna hade en positiv bild inför första mötet med sina nya kompisar och att denna bestod efter avslutat projekt vilket tyder på att positiva kontakter gjorts. Vidare noterade klasslärarna att eleverna samtidigt fått ett ökat intresse av biologi och historia.
Erfarenheterna från projektet visar att det är viktigt att temat är väl genomtänkt och förberett så att de inblandade lärarna ser de stora vinsterna med att bryta den dagliga, ”ordinarie”, verksamheten. Va- riationsgraden måste vara hög; kul, praktiskt, och oväntad, allt för att försöka fånga alla elever oavsett intresse och utgångspunkt. Valet av tema är viktigt, här valdes ett som kan betecknas som tvärkultu- rellt, träd och trä kan de fl esta på ett eller annat sätt relatera till. Det fi nns en poäng med att låta temat ”tala högst”, själva integrationen mellan barnen har vi fått i alla de olika praktiska momenten. Här har de verkliga mötena skett, en alldeles utmärkt början till integra- tion.
Referenser
Andersson, B. A. 1982. Fleninge socken i Luggude härad. Åmål. Bernstein, Basil 1997(1978). Class and pedagogies: Visible and in-
visible. Education: Culture, Economy and Society. (Red.) A. H. Halsey m fl . Oxford University Press.
Bertilsson, C. Hjärtats skog. Sveriges Natur 2003:4
Bunar, N. 2001. Skolan mitt i förorten. Fyra studier om skola, seg- regation, integration och multikulturalism. Stockholm.
Doverborg E, & Pramling-Samuelsson 2000 Att förstå barns tankar. Metodik för barnintervjuer. Stockholm 2000
Dewey, John 1980(1902). The child and the curriculum. University of Chicago Press. Svensk
översättning. Individ, skola och samhälle. Natur och Kultur. Egidius, H. 2002. Pedagogik för 2000-talet. Natur & Kultur. Grahn, P m fl . 1997.Ute på dagis. Stad och Land. Nr 145.
Horning, E. m fl .(red.) 1994. Miljöundervisning naturligtvis: meto- der och exempel. Stockholm.
Lundström, A. 1995. Ödåkra – en by i förändring. Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi . Lunds Universitet. Nilsson, S. 1999. Kulturens vägar. Bjärnum.
Segergren, G. 1989. Porträtt Drottninghög. En stadsdel i Helsing- borg. Helsingborg.
Säljö, R. 2000. Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Prisma.
Internet
Fredriksdal museer och trädgårdar. (2005) Tillgänglig www.fredriks- dal.helsingborg.se/extern.pdf (2005.3)
Helsingborgs stad. (2003). Statistik. Tillgänglig www.helsingborgs- stad.se (2003.12) http://imap.helsingborg.se/internetwebmap/ statistik/tabell.asp?styp=aaa&bomr=041
Helsingborgs Stad. (2003). Statistik. Tillgänglig www.se (2003.12) http://kommun.helsingborg.se/statistik/delomr.htm
Helsingborgs Stad. (2003). Statistik. Tillgänglig www.helsingborgs- stad.se (2003.12) http://kommun.helsingborg.se/statistik/ Kommunfakta/1283s4.pdf
Lunds Stad. (2003) Tillgänglig www.lundsstad.se (2003.12) http:// www.naturskolan.lund.se/Uteskolor/Besses/besse02.htm
Skolverket. (2003) Tillgänglig www.skolverket.se (2003.12) http:// www.skolverket.se/pdf/lpf94.pdf
Skåneleden. (2005) Tillgänglig http://www.skaneleden.org/ (2005.03)
Offentligt tryck
Kulturminnesvårdsprogram för Helsingborgs kommun. Helsing- borgs museum 1991.
Kulturundersökning år 2002 för Helsingborgs stad. Marknadsut- veckling Gunther Rosengren AB. Helsingborg 2002.
Målprogram för kulturnämndens verksamhetsområde 2003-2006. Fastställd 17 september, 2003.
Översiktsplan för Helsingborgs stad, ÖP 2002. Antagen 2002-06-12.
Lexikon
Nationalencyklopedin. Band 9, sökord integration. Höganäs 1992
Tidskrifter
Skoltjänsten. Magasin från skoltjänsten, kulturpedagogik våren 2004.