För eleverna finns ”miljö” som ett område som har med vårt levnadssätt att göra. Enligt eleverna går det inte att sätta likhetstecken mellan miljöfrågor och naturvetenskapliga frågeställningar. Eleverna är tydliga i sin uppfattning om skillnaden. Detta är viktigt att uppmärksamma inom undervisningen. Det naturvetenskapliga inslaget är oftast en hjälp till att förklara olika processer
enligt eleverna. De söker förklaringar utifrån det naturvetenskapliga området. Men samtidigt utgör de naturvetenskapliga ämnena i sin nuvarande utformning ett hinder för kunskapsbildning inom miljöområdet. De naturvetenskapliga fenomenen förklaras i en alltför teoretiskt fragmenterad form och ett holistiskt angreppssätt kan med svårighet utvecklas. Till detta bidrar även de skilda ämneskulturerna.
Att miljöområdet har flera ord och begrepp gemensamt med det naturveten- skapliga området bör inte vara något hinder för förståelsen av områdets flervetenskapliga innehåll. Problemet är snarare att den naturvetenskapliga förklarande kunskapen inom skolan sällan kopplas till vetenskap av mer tolka- nde karaktär vilken finns inom humaniora och samhällsvetenskap. Detta är en didaktisk uppgift för skolan som jag bedömer det.
För att utveckla en kunskapsteoretisk grund med hänsyn till elevers tänkande inom miljöområdet krävs ett annorlunda närmande till naturveten- skap än det nuvarande. Under analysen gång framkom, att miljöfrågorna i förs- ta hand är humanistisk-naturvetenskapliga till sin karaktär. Ett medve- tandegörande av detta drag kan ses som en möjlighet att underlätta för eleverna att integrera politiska och ekonomiska aspekter i sitt miljötänkande.
Samtidigt måste vi ställa oss frågan vilka kunskapskrav som kan ställas på ungdomar och även vuxna i undervisningssammanhang. Kunskap inom miljöområdet är ett personligt projekt och projektet ingår i det samhälle som vi lever i. ”Att vara insatt i miljöfrågor” är en del av att leva i samhället, men frå- gan är vad som är samhällets och vad som är den enskilda människans ansvar att ha kunskap om (Schnack 1996).
Att vara insatt i miljöområdets olika frågor som samhälls- och världsmed- borgare förutsätter en kunskapsmässig grund för kommunikation inom ett flervetenskapligt område. En möjlighet att angripa miljöområdets komplexitet är att söka en grund som ger möjligheter för ett holistiskt angreppssätt.
Elevernas tänkande har fokus på ”människa och resurser”. Deras tänkande innehåller möjligheter och även brister, när det gäller att utveckla ett holistiskt angreppssätt. För elevernas förståelse är det viktigt att lyfta fram människan som person. Det är viktigt att beröras och att vara delaktig. En betoning på män- niskan behöver inte leda till egocentrering och egoism, även om historien har visat på att det kan ske (Ehrenfield 1978 och 1995). Även om eleverna utgår från människan, så finns hon inte isolerad utan i ett sammanhang tillsammans med andra människor.
bör ses som en kulturbiologisk person. I resurssammanhang agerar hon som en kulturbiologisk varelse och inte endast som en biologisk varelse. Människan är i sitt handlande påverkad av den kultur som hon lever i. Hon kan inte ses som två skilda fenomen utan är både kulturvarelse och biologisk varelse. Män- niskan ingår i ett sammanhang. I detta sammanhang ingår relationer mellan natur och kultur. Genom att se och diskutera sambandet mellan natur och kultur och människans roll i detta kommer miljöområdets komplexitet att bli angrip- bar för eleverna. På så sätt medvetandegörs i vilken grad och på vilket sätt som kulturlandskapet är omformat efter människans behov.
Elevernas resurstänkande befinner sig i både kulturkontext och naturkon- text, och deras miljötänkande är ett resurstänkande relaterat till människans livsstil. Resursbegreppets närhet till både kultur och natur öppnar vägar för kommunikation mellan naturvetenskap och humaniora inom undervisning. Miljöområdet som kunskapsområde bör utvecklas från humanistisk- naturvetenskaplig grund. Kunskap med denna karaktär bör ligga till grund för ekonomiska och politiska ställningstagande.
Den miljödidaktiska ansatsen bygger på relationen människa-natur-kultur utifrån resursernas plats i detta sammanhang. Den kan illustreras med hjälp av en triangel. Människa, natur och kultur utgör hörnen i triangeln som inramar resursbegreppet. Den didaktiska ansatsen lyfter snarare fram det humanistiska och det naturvetenskapliga än det samhällvetenskapliga.
Är då detta en fruktbar väg att gå ?
Det är principiellt viktigt att starta med det humanistiska – naturvetenskapli- ga perspektivet och att sedan låta kunskapsområdet även innefatta ekonomiska och politiska aspekter. På så sätt kan den humanistiska-naturvetenskapliga kunskapen finnas som en grund vid ställningstagande i ekonomiska och poli- tiska frågor. Ansatsen förstärker den holistiska karaktären i linje med det holis- tiska kunskaps- och miljöområdets karaktär. Ytterligare en sak är att se naturen i naturvetenskapen och på så sätt skapa en annorlunda förståelse för det naturvetenskapliga området. Det krävs en förändring av inställningen till naturvetenskap i undervisningssammanhang.
Undervisning måste mer än tidigare inrikta sig på att utveckla ungdomars och vuxnas förmåga att bilda kunskap. Människan ställs oftare än tidigare inför att bilda kunskap. Det är av vikt att bygga in kunskapsteoretiska tankegångar i såväl undervisning som i utbildning. Kunskapsbildningen är beroende av hur undervisningsämnen byggs upp samt avgränsas och hur eleverna närmar sig fenomen för sitt lärande. Synen på kunskap och de olika undervisningsämnena
bör förändras på ett sådant sätt att ett holistiskt angreppssätt utvecklas. All undervisning är normativ och styrande men kan även ses som en väg att göra de lärande medvetna om kunskapsområdets komplexitet.
Den förslagna miljödidaktiska ansatsen utgår ifrån ett utvecklande av ett humanistiskt-naturvetenskapligt tänkande. Miljöområdet är i högre grad humanistiskt till sin karaktär än politiskt och ekonomiskt. Människan behöver såväl humaniora som naturvetenskap för sin kunskapsbildning inom miljöom- rådet. Att medvetandegöra relationer och utveckla kommunikation mellan dessa två ser jag som en tanke som sökt sitt förverkligande under en lång tid. . Betoning på ”resurser” bidrar till en annorlunda grund än de tidigare begreppen ”vård” och ”problem”. Inriktning mot människa och resurser bör utvecklas för att härigenom öka förståelsen för miljöområdets komplexiteten.
Referenser
Agenda 21 (1993) Programme of Action for Sustainable Development. New
York: The United Nations Department of Public Information
Arrhenius, Svante (1907) Människan inför världsgåtan. Stockholm: Hugo Gebers förlag
Ayer, A.J. (1956) The problem of knowledge. London: Penguin books
Bateson, Gregory (1973) Steps to an Ecology of Mind. St Albans: Paladin Frog- more
Bateson, Gregory (1998) Mönstret som förbinder. Stockholm: Mareld
Bohm, David & Peat, F. David (1990) Ordning och kreativitet – i liv och veten-
skap. Göteborg: Bokförlaget Korpen
Bonnett, Michael (1997) Environmental Education and Beyond. Journal of
Philosophy of Education, Vol 31, No. 2, 1997
Bruner, Jerome (1971) Undervisningsprocessen. Lund: Glerups Ehrenfield, David (1978) The arrogance of humanism.
Ehrenfield, David (1997) Beginning again: people and nature in the new mil-
lennium. New York: Oxford University Press
Gough, Noel (1987) Learning with environments: Towards an ecological paradigm for education. I Robottom Ian (ed) Environmenatal Educa-
tion: Practice and possibility Deakin: Deakin University
Gough, Noel (1994) Narration, Reflection, Diffraction: Aspects of Fictions in Education Inquiry. Australien Educational Researcher Volume 21 No 3 1994
Halldén, Sören (1991) Den vildvuxna psykologin. Stockholm: Thales
Hansson, Birgit (2000) Förutsättningar för gymnasieelevers kunskapsbildning
och för undervisning inom miljöområdet. Lund: Lunds universitet Ped-
agogiska institutionen
Hart, Roger (1997) Childen’s participation: The Theory and Practice of
Involving Young Citizens in Community Development and Environmen- tal Care. New York: UNICEF
Hubendick, Bengt (1985) Människoekologi. Stockholm: Gidlund
Kuhn, Thomas (1979) De vetenskapliga revolutionernas struktur.Stockholm: Thales
Kvale, Steinar (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlit- teratur
Lindholm, Stig (1985) Kunskap – från fragment till helhetssyn. Stockholm: Liber förlag
Merchant, Carylon (1994) Naturens död. Kvinnan, ekologin och den veten-
skapliga revolutionen. Stockholm: Brutus Östlings Bokförlag Sympo-
sium
Mrazek, Rick (1993) Through which looking glass. Defining Environmental Education Research. I Mrazek, Rick (ed) Alternative Paradigms in
Environmental Education. Troy Ohio: NAEE
Molander, Bengt (1996 a) Kunskap i handling. Göteborg: Daidalos
Molander, B (1996 b) Människan och hennes orientering i världen. Om kun- skap, förståelse och information. I Lars J., Lundgren (red) Att veta och
att göra. Om kunskap och handling inom miljövården. Stockholm:
Naturverkets förlag.
Nœss, A. (1997) Sustainable development and the deep ecilogy movement. In Susan Baker et al (ed) The politics of sustainable development. Theory,
policy and practice within the European Union. London: Routledge
Odum, Eugene P. (1975) Ecology: The Link Between the Natural and the Social
Sciences. London: Holt Rinehart and Winston
Palmer, Joy A (1998) Environmental Education in the 21 st century. London: Routledge
Patton, Michael Quinn (1990) Qualitative Evaluation and Research Methods. London: Sage Publications
Peirce, Charles S. (1990) Pragmatism och kosmologi. Göteborg: Daidalos Plant, Malcolm (1995) The Riddle of Sustainable Development and the Role of
Education. Environmental Education Research Vol 2 Nr 1 1996 Polanyi, Michael (1958) Personal Knowledge. Towards a Post-critical Philos-
ophy. Chicago: The University of Chicago Press
Polanyi, Michael (1974) Scientific thought and Social Reality. Psychological
Issues Vol VIII No 4 Monograph 32
Prigorine, Ilya and Stengers, Isabelle (1985) Ordning i kaos. Människans dia-
log med naturen. Göteborg: Bokskogens förlag
Robottom, Ian (ed) (1987) Environmenatal Education: Practice and possibility. Deakin: Deakin University
Rousseau, Jean Jacques (1977) Emile eller Om uppfostran. Stegelands Schnack, Karsten (1996) Internationalisation, Democracy and Environmental
Education. In Breiting, Søren and Nielsen, Kirsten (eds) Environmental
Research in the Nordic Countries. Proceedings from the Research Cen-
tre for Environmental and Health Education No 33. Copenhagen: The Royal Danish School of Educational Studies
Schumacher, Ernst Friedrich (1985) Vägledning för vilseförda. Stockholm: Rabén&Sjögren
Schumacher, Ernst Friedrich (1988) Livet är vackert. Ekonomi som om män-
niskor betydde något. Stockholm: Prisma Magnum
Smuts, Jan Christiaan (1926) Holism and Evolution. New York: The Viking Press
Svensson, Lennart (1978) Några argument för en holistiskt empirisk forskn- ingsansats. I Marton, Ference och Svensson Lennart Att studera
omvärldsuppfattning. Två bidrag till metodologin. Rapport från Peda-
gogiska institutionen, Göteborgs universitet Nr 158 1978
Svensson, Lennart (1984) Människobilden i INOM – gruppens forskning: Den
lärande människan. Pedagogiska Institutionen, Göteborgs universitet
1984: 04
Svensson, Lennart (1985) Context analysis – the development of a research
approach. Paper presented to the 2nd Conference on Qulitative
Research in Psychology. Leuden, The Netherlands
Svensson, Lennart (1986) Färdighet i att lära. I Marton, Ference m fl (red) Hur
vi lär. Stockholm: Rabén & Sjögren
Svensson, Lennart (1989) Fenomenografi och kontextuell analys. I Säljö, Roger m fl (red) Som vi uppfattar det. Elva bidrag om inlärning och omvärldsuppfattning. Lund: Studentlitteratur
Uddenberg, Nils (1993) Ett djur bland andra? Biologin och människans plats i
naturen. Nora: Nya Doxa
UNESCO (1978) International Conference on Environmental Education, organized by UNESCO in co-operation with UNEP Tbilisi (USSR) 14– 26 October 1977. Final report. Paris: UNESCO
Wertheimer, Max (1959) Procuctive thinking. New York. Harper & Brothers Publishers
Östman, Leif (1995) Socialisation och mening. No-utbildning som politiskt
och miljömoraliskt problem. Uppsala Studies in Education 61.Uppsala:
S
venska Ekodemikerna är en studentorganisation som driver på inte- grering av miljöfrågor i högskoleutbildning. Daniel Nilsson berättar i detta nummer av Miljödidaktiska texter om de rundabordssamtal som ekodemikerna tagit initiativ till på högskolor runt om i Sverige.I övrigt är artiklarna denna gång forskningsinriktade. En vanlig fråga är vad forskning har för betydelse för undervisning. Britta Carlsson har utar- betat ett dramaspel kring fotosyntesen utifrån slutsatser hon dragit av sitt avhandlingsarbete om ekologisk förståelse.
Cecilia Lundholm skriver om en del av sin licavhandling. Hon redogör för undersökning om vilka inlärningsprojekt teknologer har när de läser en miljökurs på en teknisk högskola. Är det en kulturkrock mellan teknik och miljö?
Till sist kommer det en artikel av Birgit Hansson där hon berättar om sin studie av gymnasisters miljötänkande. Hon redogör för hur eleverna upplever var i undervisningen det förekommer miljöundervisning och vilket miljötänkande ungdomarna har.