En struktur för att hantera särskilt stora/strategiska investeringar

Sverige har en relativt väl utbyggd struktur för att snabbt hantera negativa

lokala/regionala ekonomiska chocker, exempelvis stora företagsnedläggningar.¹¹⁵ Det går till exempel att peka på partsgemensamma trygghets- och omställningsorganisationer, flera riktade uppdrag till Tillväxtverket¹¹⁶, regionala varselsamordnare¹¹⁷, samordnare för

114 Regeringsbeslut 2017-02-09, N2017/01030/RTS.

115 Tillväxtanalys, (2020), ”Statens förändrade roll vid omställning efter större nedläggningar.”

116 Tillväxtverket ska ”bistå med insatser vid varsel och omställning i näringslivet”. Se regeringsbeslut 2020-11-19, N2020/02808; 2020-04-02, 2017-02-09, N2017/01030/RTS resp. ”samordna och komplettera”

näringslivsinriktade insatser med anledning av coronavirusets effekter regeringsbeslut 2020-04-02, N2020/00893/RTL.

117 Kanske tydligast för de två första varselsamordnarna (Länsstyrelserna i Norrbottens och Gävleborgs län, januari 2008) under finanskrisen 2008–09 vars uppdrag var att samordna de samhälleliga insatserna i samband med enskilda, större företagsnedläggningar (Seskarö i Haparanda kommun och Norrsundet, Gävle kommun). Senare uppdrag under året riktades till landshövdingar och oftast även ordf. i kommun-/

landstingsfullmäktige eller samverkansorgan. Se, t.ex. Statskontoret, (2011), ”Samordning av varselinsatser under finanskrisen åren 2008 och 2009”.

coronavirusets effekter på näringslivet¹¹⁸ och en särskilt formerad statssekreterargrupp (vid finanskrisen).

Men om det i stället handlar om positiva chocker (exempelvis en stor företagsetablering) kan vi inte se någon motsvarande strukturerad handlingsberedskap. I sådana fall berörs många myndigheters sakområden. I fallet Northvolt ser vi till exempel en direkt

påverkan på frågor som handlar om vägar och järnvägar, utbildningsinsatser samt visumregler för utländsk personal med spetskompetens. Här menar respondenterna att normala planerings- och finansieringsmodeller som bygger på linjär utveckling inte fungerar.

De positiva effekterna av en SKI kan få spridning utanför de aktuella kommun- och regiongränserna. För en särskilt strategisk SKI kan effekterna vara än större och ha en substantiell, långsiktig, nationell betydelse. Vissa av de frågor som behöver lösas i samband med investeringen kommer att ligga helt eller delvis utanför kommunens eller regionens mandat. Det kan innebära en stor mängd ”stuprörsdialoger” med många olika aktörer i enskilda frågor vilket riskerar att innebära tröghet i processen. Våra intervjuer visar också på en efterfrågan av samordning när det gäller kontakter med statliga myndigheter och andra berörda aktörer – ”en dörr in”.

Vidare kan systemet för fysiska planfrågor och miljöprövning ha en mycket stor inverkan på utfall och uppstartstider. Generellt för elintensiv industri nämner några av våra respondenter långa ledtider för tillstånd till kraftledningar som ett problem.¹¹⁹

I Northvolts fall gick den fysiska planprocessen med miljöprövning snabbt medan fallet Lalandia i Motala illustrerar hur upprepade överklaganden i kombination med långa hanteringstider inom rättsväsendet kraftigt kan fördröja en process. Vårt

överklagandesystem öppnar upp för sådana möjligheter. I denna studie ingår inte utvärdering av juridiska frågor. Vi kan ändå notera att dessa möjligheter potentiellt kan ha en betydande påverkan på investeringsprocesser. Såväl kommunen som den

utländska investeraren tar i våra intervjuer upp den negativa signaleffekt som kraftiga förseningar kan innebära. Från potentiella investerares sida blir det en tillkommande osäkerhet som behöver inkluderas i deras överväganden om att investera i Sverige eller i andra länder. Fallet Lalandia illustrerar i ett nötskal den delikata avvägningen mellan å ena sidan medborgarnas möjlighet till inflytande i beslutsprocesser och å andra sidan prognostiserbara tidsprocesser för en investerare. Förutom själva ledtiderna är även prövningarnas förutsägbarhet och transparens således viktiga faktorer.

I vår utblick till Danmark och Lalandias parallellinvestering i Søndervig har vi studerat det danska systemet för fysisk planering (se bilaga 2). Enligt de danska forskarna som genomförde studien finns skillnader mot Sverige såväl i själva plansystemet, som är mer hierarkiskt i Danmark, som i överklagandesystemet. Det är tydligt att Lalandias vd i sitt förslag till en snabbare planprocess i Sverige knyter an till det danska systemet som koncernen normalt verkar i och är van vid.

118 Regeringen, (2020), ”Regeringen tillsätter samordnare med anledning av coronavirusets effekter på näringslivet”.

119 Frågan har nyligen också behandlats i SOU 2019:30, ”Moderna tillståndsprocesser för elnät”.

I Danmark finns en tydlig åtskillnad mellan politiska och juridiska frågor så att överklagandessystemen främst endast accepterar klagomål av rättslig karaktär. Själva sakinnehållet ses som en politisk fråga. Om medborgare och intressegrupper motsätter sig planeringens innehåll, kan de uttrycka sina åsikter i samband med offentliggörandet av planeringen och miljökonsekvensbedömningen. Politikerna ska lyssna till – men behöver inte nödvändigtvis agera enligt – de mottagna synpunkterna. Om man som medborgare efter det fortfarande är missnöjd med politikernas beslut om sakinnehållet får det uttryckas i nästa kommunval.

En tänkbar insats för att minska redovisade problem i Sverige kan vara ett system där regeringen använder sig av sin möjlighet att utse särskilda samordnare. Instrumentet skulle reserveras för SKI som kan klassas som särskilt strategiska. Möjligen skulle man också för en sådan kategori investeringar kunna tänka sig en möjlighet att tillföra mer (eller omfördela) resurser till de prövande myndigheterna i plan- och

miljöprövningsfrågor i syfte att korta ledtider. Den senare frågan är dock komplex och har flera dimensioner. För en djupare analys av miljöprövningar hänvisas till en tidigare rapport från Tillväxtanalys som explicit behandlar detta.¹²⁰

Tanken att kategorisera vissa investeringar finns redan. Business Swedens nya inriktning på så kallade High Potential Investments (HPI) är ett steg i den riktningen. Syftet är att identifiera och utveckla investeringsmöjligheter av speciell strategisk betydelse för Sverige och marknadsföra dem till potentiella investerare. Satsningen förefaller dock huvudsakligen ha en inriktning mot en selektivitet i framtagande och kommunikation av värdeerbjudande och i mindre omfattning hur en specifik investering hanteras i alla dess delar när den väl är på väg att ”landa” i landet.

Summerande policyreflektion och förslag

På samma sätt som särskilt stora företagsnedläggningar kan motivera samordnande insatser framförs det i våra intervjuer ett motsvarande behov för särskilt strategiska SKI.

Många frågor behöver hanteras och många aktörer är inblandade. Processerna kan bli komplicerade och utdragna i tid vilket medför behov av samordning och effektivisering.

Förslag på tänkbara policyåtgärder:

• Utred möjligheten att klassa en SKI som särskilt strategisk. Ett sådant utredningsuppdrag bör även inkludera att:

• föreslå vem som bör ha ansvaret för en sådan klassificering och vilka kriterier den bör baseras på.

• undersöka möjligheter och konsekvenser av att tillfälligt tillföra mer (eller omfördela) resurser till de prövande myndigheterna i plan- och

miljöprövningsfrågor för dessa investeringar. Syftet ska då vara att korta ledtider, med bibehållen rättssäkerhet.

• Utse särskilda samordnare för sådana SKI. ”En-dörr-in-principen” när det gäller kontakter med statliga myndigheter och andra berörda aktörer.

120 Tillväxtanalys, (2019), Miljölagstiftningens betydelse för stora kunskapsintensiva investeringar”.