3.6.1 Energimyndighetens uppdrag att lämna förslag till fokusering av insatserna (FOKUS I)
LångEn-utredningen menade att det fanns problem med fragmentisering i den verksamhet som bedrevs inom ramen för 1997 års långsiktiga energipolitiska program. Ett effektivare resursutnyttjande skulle enligt utredningen uppnås om Sveriges satsningar på forskning, utveckling och demonstration på energiområdet koncentrerades till färre områden.
I Statens energimyndighets regleringsbrev för 2004 gavs myndigheten
Prop. 2005/06:127
17 därför i uppdrag att senast den 31 oktober 2004, mot bakgrund av
LångEn-utredningens betänkande, redovisa hur en fokusering av insatserna för forskning, utveckling och demonstration på energiområdet konkret bör ske. Analysen skulle bl.a. omfatta förslag till kriterier för prioritering, tänkbara områden att prioritera, samt identifiering av vilken aktör som i praktiken bör göra prioriteringarna.
Energimyndighetens förslag i korthet
Myndigheten konstaterade inledningsvis att regeringen i budget-propositionen för 2005 föreslagit en komplettering av målen för energiforskningsprogrammet, en reducerad omfattning (ca 56 procent av den tidigare nivån), en ny programperiod om sju år, samt att medlen inom anslaget för forskning, utveckling och demonstration på energi-området ”i framtiden skall administreras av Energimyndigheten”. De nya föreslagna anslagsramarna utgjorde tillsammans med LångEn-utredningens slutsatser (SOU 2003:80), diskussioner med intressenter till det långsiktiga programmet, samt internt arbete på myndigheten, utgångspunkten för myndighetens förslag.
Myndigheten konstaterade vidare att det under år 2005 skulle finnas ett mycket begränsat utrymme för nya beslut och satsningar eftersom tidigare fattade beslut vid såväl Energimyndigheten som de andra myndigheterna med delansvar i det program som avslutades år 2004 hade bundit upp stora delar av utrymmet inom den föreslagna ramen på 440 miljoner kronor för år 2005.
I arbetet med FOKUS I tog Energimyndigheten ett första steg i arbetet med att prioritera och fokusera insatserna. I rapporten lämnades förslag till övergripande kriterier för prioritering av insatser och tänkbara områden att prioritera pekas ut. De föreslagna kriterierna för prioritering utgick från regeringens förslag till mål för det föreslagna långsiktiga programmet. En annan utgångspunkt var Sveriges komparativa fördelar och specifika behov i ett internationellt sammanhang.
Energimyndigheten konstaterade att Sverige tack vare de tidigare uthålliga och långsiktiga satsningarna har en internationellt stark position inom många energirelaterade forsknings- och utvecklingsområden.
Energimyndigheten konstaterade vidare att resultat som tagits fram genom energiforskningsprogrammet har lett till kommersialisering av ny teknik. Resultaten har varit väsentliga för omställning av energisystemet och för en kontinuerlig effektivisering av både energianvändningen och -tillförseln. Det gäller exempelvis etableringen av värmepumpsindustrin som är en internationell tillväxtbransch med starka svenska företag, den närmast totala omställningen av fjärrvärmesystemen från oljeberoende till mycket hög andel förnybar energi och effektivisering av såväl industrins som bebyggelsens energianvändning. Dessa lyckade kommer-siella resultat har föregåtts av långa förberedelsetider. Inom andra områden som idag bedöms ha en kommersiell potential i Sverige och globalt sker i dag sådana förberedelser i form av forskning och utveckling, utveckling av nätverk och organisationer samt förberedelser för kommersialisering.
Energimyndigheten framhöll verksamheten inom det s.k. EUFORI-projektet, vilket syftar till att öka såväl effektiviteten på insatta statliga
Prop. 2005/06:127
18 resurser. Energimyndigheten prövar här nya arbetssätt, stödjer
kluster-bildning mellan finansiärer, forskare, näringsliv och användare, samt organiserar en affärsutvecklingsfunktion vid myndigheten.
Myndigheten framhöll också att även långsiktig forskning och utveckling av för framtiden intressant kunskap och teknik måste beredas en plats i ett nytt energiforskningsprogram. Det är svårt att planera för framgång och ännu svårare att ”plocka vinnartekniker” i ett tidigt skede och det är därför nödvändigt att upprätthålla en bredd och flexibilitet i den långsiktiga forskningen.
Energimyndigheten föreslog att forskning om energisystemets funk-tion, styrmedel, institutioner, implementeringsfrågor, m.m. även fortsatt skulle vara prioriterad, och att denna forskning måste komplettera och påverka urvalet av satsningar inom den tekniska forskningen. Det finns å andra sidan behov av att komplettera de insatser som görs inom ramen för åtgärder på kort sikt, dvs. teknikupphandling, informationsinsatser, demonstrationsinsatser för t.ex. vindkraft, program för energieffektivi-sering i industrin, m.m. med långsiktiga utvecklingsinsatser och policy-inriktade analyser.
Energimyndigheten konstaterade att energiforskning är sektors-forskning och därför målstyrd. Energisektors-forskning är inte ett ändamål i sig, utan ett medel för att uppnå de energipolitiska målen. Vid övervägande om satsningar är den första frågan därför alltid: Är forskning, utveckling och demonstration rätt medel för att bidra till måluppfyllelse?
Prioriterade områden för omställning av energisystemet stöds enligt myndigheten i många fall mer effektivt genom andra insatser, som förändrade styrmedel, förändrade lagar, regler och institutioner, genom informationsinsatser, teknikupphandling, m.m., under förutsättning av att den tekniska kunskapen finns för handen.
Energimyndigheten föreslog i FOKUS I ett stort antal kriterier för prioritering, bl.a. hög energirelevans (dvs. stor potential för omställning av energisystemet), hög vetenskaplig kvalitet, god utväxling av statliga insatser genom samfinansiering och samverkan, långsiktigt stor potential för kostnadssänkningar, identifierade mottagare av kunskap och kompetens, sektorsbehov av kunskap och kompetens samt att området är ett nationellt och internationellt tillväxtområde.
Utöver de ovan nämnda kriterierna borde satsningsområden, enligt Energimyndigheten, inkludera en eller flera av de svenska förutsättning-arna naturresurser, infrastrukturer, energimarknaderna eller näringslivet.
Myndigheten föreslog att verksamheten inriktas mot ett antal satsningsområden, vilka är prioriterade områden där Energimyndigheten planerar att genomföra större sammanhållna programsatsningar, samt att områden som inte bedöms vara satsningsområden kan vara bevaknings-områden eller icke prioriterade bevaknings-områden. Bevakningsbevaknings-områden lämpar sig för mindre insatser i form av enskilda projekt, eller mindre program.
Myndigheten framhöll att det finns en öppenhet och flexibilitet i organisationen för att ompröva prioriteringarna kontinuerligt.
Prop. 2005/06:127
19 3.6.2 Energimyndighetens uppdrag att lämna förslag till kriterier,
delmål, indikatorer och prioriterade insatser (FOKUS II) I regleringsbrevet för 2005 gavs Statens energimyndighet i uppdrag att senast den 1 november 2005 dels redovisa uppföljning av de långsiktiga energipolitiska insatserna genom operativa delmål, mätbara mål och indikatorer, dels redovisa prioritering av de långsiktiga energipolitiska insatserna och den fortsatta konkretiseringen och tillämpningen av de kriterier för prioritering som redovisats genom rapporten FOKUS - Prioritering och fokusering av satsningar på forskning, utveckling och demonstration på energiområdet (FOKUS I). Myndigheten valde att redovisa båda uppdragen i form av en rapport, FOKUS II.
Energimyndighetens förslag i korthet
Myndighetens förslag utgår från de långsiktiga strategiska mål som myndigheten fastlagt för sin verksamhet, vilka är en konkretisering av det uppdrag myndigheten har enligt riksdagens och regeringens beslut.
Rapporten innehåller förslag till mål, kriterier, prioriteringar och indikatorer för den verksamhet som skall bedrivas inom ramen för energiforskningsprogrammet. Rapporten är således inte en uttömmande redovisning av vad som behöver åtgärdas och prioriteras för att nå omställningen av energisystemet. Det finns flera faktorer som avgjort vilka insatser myndigheten lyft fram som förslag till prioriterade satsningar för energiforskningsprogrammet, bl.a. huruvida Sverige har de bästa förutsättningarna för ett forskningsområde eller om bättre förutsättningar finns i något annat land och att man då från svensk sida istället för att bedriva egen forskning, utveckling och demonstration bör välja att bevaka området för att möjliggöra att tillgodogöra sig resultaten av andra länders insatser. Ett annat skäl kan vara att angelägen forskning, utveckling eller demonstration prioriteras av näringslivet och att behovet av statligt stöd därmed är begränsat.
Energimyndighetens förslag vad gäller inriktning är att Energimyndig-heten skall bibehålla ansvaret för hela energiforskningsprogrammet.
Ansvaret skall avse hela innovationskedjan.
Kommersialisering och internationell samverkan skall integreras i arbetet i än högre grad.
Energiforskningsprogrammet skall fokuseras och prioriteras i enlighet med lämnat förslag. Återställningen av anslagen innebär att de priori-terade områdena kan ges bättre möjligheter att bidra till utvecklingen av energisystemet.
Energimyndigheten skall arbeta utifrån ett ”portföljtänkande”, dvs. de insatser kring forskning, utveckling och demonstration som myndigheten finansierar skall täcka alla temaområden och innehålla satsningar med både lång och kort tidshorisont, både djup och bredd, både högre och lägre risk.
Energimyndigheten skall fortsätta att bygga strategiska allianser och starka kompetensmiljöer för att stimulera till ett ökat engagemang för samverkan mellan universitet och näringsliv samt medverka till att etablera kompetenscentra och bibehålla noder med spetskompetens och
Prop. 2005/06:127
20 tillräcklig kritisk massa för att upprätthålla en kreativ miljö och
utvecklas.
Energimyndigheten skall fortsätta det interna arbetet med att utveckla verktyg för beställningar av forskning, utveckling och demonstration som effektivt bidrar till utvecklingen av energisystemet.
Energimyndigheten skall fortsätta arbetet med omvärlds- och behovs-analys med hjälp av utvecklingsplattformar för att identifiera behov utifrån ett användarperspektiv och för att förankra insatserna bland avnämarna av resultaten, prioritera verksamhet utifrån ett system-perspektiv och åstadkomma en bättre samverkan mellan forskning och andra styrmedel.
Energimyndigheten har vidareutvecklat de kriterier som togs fram i FOKUS I och föreslår att de modifierade kriterierna skall användas för att prioritera mellan insatser inom de sex temaområdena. Kriterierna sorteras i tre kategorier: Utveckling av energisystemet, Kunskap och kompetens samt Kommersialisering och övrigt nyttiggörande. Kriterierna redovisas i bilaga 3.
Energimyndigheten föreslår att prioriteringar av insatser inom de valda temaområdena skall baseras på ovan nämnda kriterier.
Energimyndigheten föreslår vidare indikatorer och resultatmått för att säkerställa en systematisk uppföljning av genomförda insatser. De föreslagna indikatorerna redovisas i bilaga 4.
Vidare föreslår myndigheten att arbetet med utvärderingar och syntes-rapporter, i vilka insatser och resultat sätts i ett större sammanhang, skall utvecklas.
3.6.3 Svenska kraftnäts uppdrag att utreda forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamhet inom elkraftteknikområdet
Regeringen framhöll i budgetpropositionen för 2005 att ambitionen skall ökas när det gäller insatser för att omsätta resultaten från forsknings- och utvecklingsinsatser inom energiområdet i kommersiella produkter, vilka kan bidra till såväl omställningen till ett hållbart energisystem som till Sveriges ekonomiska tillväxt. Det finns därför anledning att överväga om staten kan spela en mer aktiv roll för att främja forskning, utveckling, demonstration och tillverkning av produkter och system inom viktiga teknikområden. Ett sådant område är det elkrafttekniska.
Regeringen uppdrog därför i januari 2005 åt Affärsverket svenska kraftnät att utreda i vilken omfattning och på vilket sätt verket kan medverka i och stödja teknisk forskning, utveckling och demonstration inom dels allmänna elkrafttekniska områden, dels teknikområden av direkt betydelse för kraftöverföring och distribution. Målet bör vara att åstadkomma en samverkan med forskningsmiljöer och tillverknings-industri för att främja ekonomisk och tillverknings-industriell tillväxt i Sverige.
I oktober 2005 inkom Svenska kraftnät med rapporten Elkraftteknisk samverkan (dnr M2005/5339/E). I rapporten görs en genomgång av svensk forskning inom området överföring och distribution av el samt en översiktig omvärldsanalys. Svenska kraftnät konstaterar i rapporten att det finns grundläggande förutsättningar för en framgångsrik
utvecklings-Prop. 2005/06:127
21 verksamhet inom området kraftöverföring och eldistribution i Sverige,
men att omreglering och internationalisering gör att detta inte auto-matiskt leder till inhemsk forskning, utveckling och demonstration.
Svenska kraftnät föreslår därför att verket ges möjlighet att medverka i en förstärkt forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamhet inom elkraftteknikområdet. Därigenom skulle Svenska kraftnät dels kunna förstärka kompetensuppbyggnad och bidra till ett ökat antal seniora forskare vid högskolorna, dels medverka till att ny teknik utvecklas och demonstreras till gagn för såväl kraftsystemet som tillverkande industri.
Svenska kraftnäts rapport remissbehandlas för närvarande.
4