Engagerade och konstruktiva arbetsgrupper

I dokument Verksamhetsberättelse 2013 (sidor 7-12)

Målsättningen i verksamhetsplanen var att arbetsgrupperna skulle utföra sina uppdrag och rapportera skriftligen till styrgruppen enligt de mål för arbetet som beslutats i direktiv. Därtill skulle arbetsgrupperna ha de resurser som behövs för att kunna utföra sin uppgift. Det gäller ledning, deltagande och engagemang i arbetsgruppen och stöd och engagemang från kansliet.

Styrgruppen bestämmer inriktning och följer upp verksamheten

I bredbandsforums styrgrupp ingick under 2013 gruppens ordförande It- och

energiminister Anna-Karin Hatt, Jimmy Ahlstrand, Sveriges Television, Åsa Sundberg, Net1, Mikael Ek, Svenska Stadsnätsföreningen (SSNf), Anne-Marie Fransson, IT &

Telekomföretagen, Malin Frenning, TeliaSonera, Mats Lundquist, Telenor Sverige, Mattias Grafström, Telekområdgivarna, Carola Gunnarsson, Sveriges kommuner och landsting (SKL), Göran Marby, PTS, Eva-Marie Marklund, AC-Net samt Max Falk, Västra Götalandsregionen.

Styrgrupp har under 2013 haft tre möten, den 24 januari, den 29 maj och den 2 oktober.

Styrgruppen har bl.a. mottagit redovisningar från arbetsgrupper och beslutat om två nya arbetsgrupper enligt nedan. Styrgruppen följer även genomförandet av

arbetsgruppernas förslag. Under året har styrgruppen även diskuterat forumets funktion och långsiktiga utveckling. Det har skett genom att styrgruppens medlemmar

intervjuats av kansliet och genom diskussion i styrgruppen.

Byanätsgruppen – lokalt ledarskap och engagemang

I Sverige bidrar lokal grupper till utbyggnaden av bredband på landsbygden av s.k.

byanät i områden där inte är kommersiellt lönsamt. Bredbandsforum styrgrupp beslutade den 21 maj 2012 att tillsätta en arbetsgrupp kallad Byanätsgruppen med Åsa Odell som ordförande. Åsa Odell är förtroendevald för LRF och med i

Bredbandsforums styrgrupp. Gruppen slutrapporterade i maj 2013.

Gruppens uppdrag var att uppmärksamma de huvudsakliga utmaningar som planering, byggnation och förvaltning av s.k. byanät medför.

Gruppen arbetade öppet och konsensusinriktat. Gruppen har haft fem möten varav tre under 2013. Allt material från gruppen gjordes också löpande fritt tillgängligt för alla intressenter, dvs. även de som inte deltog i gruppens arbete hade goda möjligheter att följa och influera arbetet. Tid investerades dessutom i att säkerställa att de att de lärdomar som gruppens experter och sakkunniga hade togs till vara fullt ut. Möten med gruppen hade därför en interaktiv karaktär där vikten av erfarenhetsutbyte underströks.

Vidare var ansatsen att nå vetenskapligt underbyggda förslag varför samarbete med forskare inom Uppsala universitet initierades. Doktor Susanne Stenbacka gjorde en sammanställning av underliggande mekanismer och drivkrafter för byanätssamverkan som gett viktiga insikter för fortsatt utveckling av byanätsmodellen.1

1 http://www.bredbandivarldsklass.se/Documents/stenbacka.pdf

Som ett stöd för byanäten tog gruppen fram ”Bredband på landsbygden” – en

beskrivning av byanätsprocessen vilken spridits i över 8 000 exemplar och laddats ner digitalt.2

Gruppens lyfte fram och belyste de huvudsakliga utmaningar som kan identifieras när bredbandsnät på landsbygden skall byggas och förvaltas:

1. Analys av hur nuvarande information till bylag hittills använts och hur den skulle kunna komma till ökad användning.3

2. Aspekter att beakta när överlåtelse byanät sker.4 3. Rekommendationer angående marktillträde.5

4. Genomlysning av förutsättningar att bilda en nationell samarbetsorganisation för byanäten.6

5. Framsyn av byanät, dvs framtidsscenarion som analyserar hur byanäten kan tänkas utvecklas med beaktande av bredbandsmarknaden som helhet.7

6. Förslag på en byanätsdeklaration - en samling nyckeltal kring byanät för att få bättre överblick på näten.8

7. Estimering av efterfrågan av bredband på landsbygden och illustration av olika byanätsmodeller samt samarbete mellan byalag, operatörer och kommuner.9 Bredbandsutredningen har hanterat och bekräftat många av de frågor och förslag som lyfts av Byanätsgruppen exempelvis förslag om regionala bredbandskoordinatorer, en mer långsiktig och enhetlig struktur för bredbandsstöd och utvecklande av en

byanätskarta, en interaktiv webbplats som ka bidra till att aggregera efterfrågan på landsbygden.

Robusthet i fokus

Samhällets beroende av elektroniska kommunikationer ökar. För att minska denna sårbarhet krävs en robusthetsnivå som följer utvecklingen. Med denna bakgrund har två arbetsgrupper tillsatts i Bredbandsforum med syfte att identifiera utmaningar, (Robusthet I) och föreslå lösningar (Robusthet II) för ökad robusthet i elektroniska kommunikationer.

Robusthet I – utmaningar för att uppnå robusthet

Bredbandsforum styrgrupp beslutade den 21 maj 2012 att tillsätta en arbetsgrupp kallad Robusthetsgruppen med Ann-Marie Fransson, förbundsordförande hos IT- och Telekomföretagen, som ordförande. Gruppen slutrapporterade i maj 2013. I gruppen ingick tio aktörer från lika många organisationer.

Gruppens uppdrag var att identifiera utmaningar för att vidmakthålla och utveckla robusthetsnivån i den fiberinfrastruktur som används för att förmedla elektroniska

kommunikationstjänster.

Arbetet genomfördes i form av en intervjuundersökning med ett 20-tal olika branschaktörer samt en hearing med syfte att diskutera och förankra de initiala resultaten av intervjustudien. Resultaten från intervjuer och hearing behandlades därefter i Robusthetsgruppen och resulterade i ett urval av prioriterade utmaningar för att uppnå en mer robust infrastruktur för elektroniska kommunikationstjänster.

Följande utmaningar identifierades som särskilt relevanta i arbetet med att vidmakthålla samt utveckla fiberinfrastrukturen:

 Brist på gemensam syn och förståelse för begreppet robusthet

 Ofullständig eller felaktig dokumentation av nät samt brist på nätinformation

 Bristande kunskap kring behov

 Avsaknad av tydliga krav för driftsäkerhet och robusthet

 Avsaknad av krav på samhällsviktig verksamhet

 Avsaknad av standardiserade anläggningstekniker

Robusthet II – lösningar för robustare kommunikation

Vid slutrapporteringen av robusthetsgruppens arbete beslutade Bredbandsforums styrgrupp att fortsätta arbetet i en ny arbetsgrupp, Robusthet II. Ann-Marie Fransson, förbundsordförande hos IT- och Telekomföretagen, är ordförande även för denna grupp. Två aktörer har tillkommit i arbetsgruppen utöver de organisationer som deltog

På bilden: Bredbandsforums Robusthetsgrupp

i Robusthet I. Arbetsgruppen inledde sitt arbete den 1 september 2013 och kommer att slutrapportera den 11 juni 2014.

Gruppens uppdrag och mål är att utifrån de utmaningar som beskrivs i

Robusthetsgruppens slutrapport hitta lösningar för identifierade utmaningar och skapa bättre förutsättningar för ökad robusthet i de fiberbaserade näten.

Gruppen har identifierat bristen på gemensam syn och förståelse för begreppet robusthet som en övergripande utmaning. Genom att skapa en större samsyn kring begrepp kan även övriga utmaningar inom området påverkas positivt. Ett fokus i arbetet har därför varit att skapa en gemensam syn och förståelse för centrala robusthetsbegrepp.

Som ett led i att hantera den identifierade utmaningen ”avsaknad av standardiserade anläggningstekniker” har arbetsgruppen genomfört en förstudie om standardisering av anläggningstekniker under hösten 2013, se vidare nedan under ”Förstudie om

standardisering av anläggningstekniker”.

Arbetsgrupp Mobilt bredband i hela landet – mobilt bredband ett gemensamt ansvar

Arbetsgruppen Mobilt bredband i hela landet (Mobilgruppen) tillsattes i juni 2013 och slutredovisade i februari 2014. Göran Marby, generaldirektör för PTS och medlem i Bredbandsforums styrgrupp var ordförande för gruppen. Arbetet har inneburit att ta fram en gemensam problem- och målbild avseende frågan om ökad täckning och kapacitet i trådlösa internettjänster utifrån direktiven för gruppen samt att föreslå åtgärder för att öka täckning och kapacitet i tjänsterna. Som underlag fanns Bredbandsforums tidigare arbete samt Post- och telestyrelsens (PTS) förstudie.

Direktiven för arbetsgruppen angav att arbetet skulle inriktas på att:

 uppnå bredbandsmål

 möta efterfrågan på trådlösa internettjänster i stort

 öka täckning och kapacitet i trådlösa internettjänster på landsbygden, inbegripet modeller för privat-offentlig samverkan

 öka kunskapen om trådlösa bredbandstekniker, bl.a. funktionalitet i tjänster och samspelet med trådbunden bredbandsinfrastruktur och

 öka användarnas tillit till trådlös bredbandsinfrastruktur.

Arbetsgruppens deltagare har varit representanter från de fem mobiloperatörerna med egna nät i Sverige, företrädare för kommuner, län och regioner, Ericsson, Jämtland-Härjedalen Turism, Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), PTS och Vattenfall. De av PTS och regionala aktörer anordnade dialogmötena om täckning under hösten 2013 har bidragit till gruppens arbete.

Mobilgruppen träffades vid fem tillfällen för att diskutera och enas om prioriterade åtgärder. Det kompletterades med möten och kommunikation med och mellan enskilda deltagare i arbetsgruppen och med referenspersoner till arbetsgruppen samt utbyte av

erfarenheter mellan Lantmäteriet och Mobilgruppen. Vidare diskussion kring

samverkansfrågor, bl.a. mobiloperatörers tillgång till andra aktörers infrastrukturer och olika aktörers nyttjande av infrastruktur med påverkan på annan infrastrukturägare.

En avgränsning i arbetet gjordes mot Konsumentverkets (KOV) och PTS pågående regeringsuppdrag att utreda förutsättningarna för mobiloperatörer att förbättra

informationen om mobila internettjänster till slutkunder bl.a. avseende täckningskartor.

En slutsats var att hushåll, företag och övriga verksamheter på landsbygden har liknande – och på grund av stora geografiska avstånd förmodligen större - behov av tillgång till tjänster via internet som de i tätorter. Tillgången kan vara avgörande för nyetablering, inflyttning och om man väljer att bo kvar. Behoven blir stundtals

påtagliga genom säsongsvariationer framför allt vad gäller besöksnäringen. Mobilitet i internettjänster är en förutsättning för vissa näringar som är särskilt viktiga för

landsbygden, bl.a. jord- och skogsbruk. Internettjänster via mobila nät medger utökad tillgänglighet exempelvis mobilt arbetssätt vilket i sin tur kan medföra ökad vistelse på landsbygden med följd att den blir mer levande.

En viktig utgångspunkt för Mobilgruppen har varit att tydligt beskriva användarnas upplevda täcknings- och kapacitetsproblem samt dess effekter för att bidra till ökad tillit till trådlösa internettjänster. Utifrån detta har arbetsgruppen föreslagit åtgärder i vilka bibehållandet av en affärsmässig utbyggnad har eftersträvats. Totalt har arbetsgruppen lagt 17 förslag av varierande påverkansgrad. Fyra av dessa har prioriterats då de bedöms ha störst effekt på kort sikt för utbyggnaden av trådlös bredbandsinfrastruktur. Dessa är:

 Ambitionen att alla som bor, verkar och vistas i Sverige bör ha tillgång till internettjänster där man är bör införas i Bredbandsstrategi för Sverige och en digital agenda för Sverige

 Bredbandskoordinatorer bör finnas i samtliga län, regioner och kommuner samt motsvarande funktion hos operatörer för att underlätta privat-offentlig samverkan i utbyggnaden av trådlösa nät

 PTS bör få i uppdrag att genom samverkan med berörda aktörer föreslå åtgärder för ökad täckning och kapacitet inomhus

 (Trådlös) bredbandsinfrastruktur bör beaktas tidigare än idag i kommunernas planering.

Mobilgruppen har också redogjort för trådlösa bredbandsteknikers bidrag till

måluppfyllsele samt allmänt eftersträvat att bidra till ökad kunskap om mobilt internet och tillhörande tekniker. Mobilgruppen har genom sitt arbete bidragit till att sätta fokus på trådlösa bredbandstekniker vilket var huvudsyftet med arbetsgruppen. Det har varit ett stort intresse kring arbetsgruppen. Det kommunikativa utbytet mellan olika

användare tillika aktörer - bl.a. genom dialogmötena - har varit stort vilket har bidragit till att arbetet redan har dragits igång på regional nivå. Detta arbete behöver nu stödjas.

14 (10) 22 (14)

5 (5)

Genomförda På gång

Inte genomförda

I dokument Verksamhetsberättelse 2013 (sidor 7-12)