Enkätstudien omfattar 464 elever i årskurs 7–9 från fem skolor i Malmö. Syftet med enkäten var att, utifrån resultatet från intervjuerna, utvidga det geografiska området och på så sätt få ett bredare underlag i förhållande till ungas syn på och erfarenheter av sin stad. Skolorna finns i tre delområden (Kirseberg, Bunkeflostrand och Husie enligt den gamla stadsdelsindelningen) och de är valda för att det är områden som skiljer sig åt vad gäller placering i staden, medelinkomst och typ av boendeformer. Själva genomförandet gick till på två sätt, antingen besöktes klassen av projektledaren som informerade eleverna om enkätens syfte och upplägg, eller så informerades klass- läraren både muntligt och skriftligt och sedan informerade denne eleverna och delade ut enkäten. Vad gäller enkätfrågorna, ville vi ställa dem på ett sätt som skulle göra det lätt för eleverna att förstå och svara på frågorna, och därför baserades de i hög grad på de teman samt uttryck och ordval som kommit fram i intervjustudien. Hela enkäten är indelad i sex delar och i detta kapitel har vi valt att analysera de delar som handlar om syn på och erfarenheter av staden, det egna bostadsområdet och mediabilden.

103

Unga i Malmö om staden, bostadsområdet och talet om

Vad gäller urval finns en jämn fördelning utifrån kön och årskurs. I förhållande till bostadsområde fick de medverkande själva ange vilket område de bor i. Det visade sig att de är utspridda i fler av Malmös områden, med dominans av elever boende i Hu- sie. Svaren från boende i Husie kontrollerades mot boende i övriga bostadsområden och inga tydliga skillnader hittades. För att få en uppfattning om fördelningen utifrån områden kopplat till ”låg” respektive ”hög” socio-ekonomisk bakgrund, skapades tre kategorier utifrån medianinkomst i de områden de deltagande angett att de bor i. Som framgår i tabell 1 finns det en jämn fördelning mellan svarande från ”låg” respektive ”hög” medan ”övriga” står för huvuddelen av de medverkande i enkätstudien. Tabell 1. Boende utifrån medianinkomst i bostadsområde

Antal Procent

Hög – Limhamn/Bunkeflo 69 16%

Låg – Rosengård Fosie 71 16%

Övriga 302 68%

Vi har varit särskilt intresserade av att undersöka om det finns skillnader i resulta- tet utifrån kön, boendeområde och etnicitet1. Bivarata analyser genomfördes därför i

förhållande till dessa kategorier. Vad gäller etnicitet var det inte möjligt att göra till- förlitliga analyser på grund av ett lågt antal svarande i speciellt kategorin födda inom Europa, och därför är fokus i resultatdelen på kön och boendeområde.

RESULTAT

Mediabilden

I både intervjuerna och i enkäten ställs frågor om mediabilden av Malmö. Det som framkommer är att medverkande anser att mediabilden är överdrivet negativ. I inter- vjuerna svarar samtliga när de ombeds att beskriva den bild som media ger av Malmö, att bilden är onyanserad och att den i huvudsak fokuserar det negativa. Flera menar att media inte bryr sig om att rapportera om positiva händelser och aktiviteter som pågår i staden, utan att de mest fokuserar på problemen som våldsamma händelser, som till exempel skottlossning och granater:

Johan: Katastrof [om mediabilden av Malmö]

Jakob: Personligen har jag aldrig upplevt något dåligt i Malmö, kanske ibland så. Men inte så att jag går på gatan och någon vill döda mig. Det är nästan det media får Malmö att låta som, det låter nästan som Baghdad eller något sådant. Nu när 1 Här menas kategorierna född ”Utanför Europa”, ”Inom Europa” och ”Norden/Sverige”

104

Harju, Ingemansson & Tornberg

alla bomber, allting, alltså det låter som värsta skitstaden. (Intervju med Johan och Jakob)

I citatet framkommer - genom referens till rapportering om granater, skottlossning, bomber - en uppfattning av att Malmö i media framställs som en farlig stad. Samtidigt framgår att Johan och Jakob själva inte upplever Malmö som en så farlig, vilket också framkommer i andra intervjuer:

Stora medier skriver ju mest om att det är skjutningar och sådant här. Och det kan- ske inte är riktigt sant eftersom jag inte har upplevt någonting. Mest negativa grejer som händer här uppmärksammas mest. (Intervju med Karin)

Vad jag har sett så skrivs inte så mycket bra och roligt om Malmö. Men det finns ju massa kul som man kan göra här, det finns ju alltid något att hitta på i Malmö. Och alltid någonstans att gå. (Intervju med Angelica)

Ur intervjuerna framträder en bild av att de medverkande tycker att mediabilden är orättvis. De förnekar inte att det finns problem men anser samtidigt att dessa får för stor uppmärksamhet i förhållande till allt positivt som finns i staden.

Utifrån hur unga i intervjuerna upplever mediabilden av Malmö, bad vi svarande i enkäten ta ställning till påståendet ”Tidningar, TV och sociala medier visar ofta upp en negativ bild av Malmö”. I tabell 2 framgår att om man tar fasta på svaren ”håller med mycket”, ”helt” och ”lite grann” visar resultatet, precis som intervjuerna, att sva- rande upplever att mediabilden av Malmö är problemfokuserad.

Tabell 2. Påstående: Tidningar, TV och sociala medier visar ofta upp en negativ bild av Malmö

Antal Procent

Håller inte alls med 67 15%

Håller med lite grann 205 46%

Håller med mycket 100 23%

Håller helt med 70 16%

Det finns inga skillnader utifrån kön och var man bor i förhållande till påståendet om den negativa mediabilden av Malmö. Däremot finns skillnader vad gäller frågan om man tycker att den negativa mediabilden är rättvis eller orättvis jämfört med egna er- farenheter. Här svarar killar i högre utsträckning än tjejer att de tycker att den är orätt- vis eller mycket orättvis. Det finns också en skillnad utifrån var man bor. Svarande från Rosengård/Fosie anger i högre utsträckning än de från Limhamn/Bunkeflo och övriga att mediabilden av Malmö är orättvis eller mycket orättvis jämfört med egna erfarenheter. Svarande från Rosengård/Fosie anger också i högre utsträckning att den

105

Unga i Malmö om staden, bostadsområdet och talet om

negativa mediabilden påverkar dem negativt. Även andra studier visar att boende i områden liknande Rosengård och Fosie känner sig utpekade och stigmatiserade av media (Ericsson m.fl. 2002; Ristilammi 2006; Hallin m.fl. 2010; Stigendal 2011, 2016a; se också Egnell och Ivert samt Sixtensson i denna antologi).

I dokument Drömmar och röster : en antologi om barns och ungas livsvillkor i Malmö (sidor 102-105)