BYGGNADSDELEN GODTAS
5.3. Enkäter
5.3.1. Introduktion
I detta kapitel beskrivs två olika former av enkäter som kan användas för att undersöka hur brukarna upplever innemiljön i en byggnad. Det beskrivs översiktligt hur enkäterna är utformade och hur utvärdering av enkäter sker.
5.3.2. Stockholmsenkäten
Stockholmsenkäten var från början framtagen på initiativ av Stockholms Stad 1991-1993 (Engvall 1999). Man gjorde då en relativt omfattande enkät omfattande många hushåll.
Denna enkät har sedan utvecklats och förbättrats. Till en början innehöll enkäten ca 250 frågor. De frågor som gav mest information sammanställdes till nuvarande enkät som har drygt 30 frågor (Hult 1999; Engva1l2000). Enligt Engvall som satt samman enkäten finns det en förutfattad mening att frågeformulärens längd påverkar svarsfrekvensen; långt formulär ger låg svarsfrekvens. Erfarenhetsmässigt är det dock inte så enligt Engvall, utan det är utseendet, tydligheten, rytmen och känslan av att skapa engagemang som är viktigt.
Korta formulär kan till och med skapa frustration om de frågor som brukarna upplever som viktiga inte fmns med. Det anses mycket viktigt att svarsfrekvensen är hög i denna sorts undersökningar. Oftast är nämligen underlaget ror undersökningen litet, och för att skapa så stor säkerhet som möjligt är det därför mycket viktigt att det är hög svarsfrekvens (Fyrhake 1998).
Förutom den hälsorelaterade delen av frågeformuläret, anges bland annat kön, ålder, eventuell allergi samt upplåtelseform av bostaden. Dessa faktorer har alla visat sig viktiga för att bedöma frekvensen av hälsobesvär i flerbostadshus. Även byggnadsår för huset efterfrågas. På detta sätt kan den information som tas fram neutraliseras mellan olika byggnader så att inte befolkningssammansättningen påverkar resultatet~tanatt det enbart är byggnadens påverkan på brukarna som visas (Engvall 2000). Genom detta förfarande anses man kunna identifiera vilka hus som är "högriskhus", "riskhus" och "icke riskhus".
I "högriskhus" och "riskhus" anses det att man bör genomföra ytterligare undersökningar omfattande såväl både hus som brukare.
I enkäten ingår frågor om sju olika sjukahussymptom (Fyrhake 1998):
1. Irriterad och rinnande näsa 2. Irriterade eller svidande ögon 3. Heshet och torr hals
4. Hosta
5. Torr eller rodnad hud i ansiktet 6. Trötthet
7. Huvudvärk
Brukarna tillfrågas om de har besvär och i så fall om de uppträtt ofta eller vid enstaka tillfällen under de senaste tre månaderna. Brukare som haft besvär tillfrågas om de anser att dessa beror på innemiljön i hemmet (Hult 1999).
Detta är en enkät som är mycket omfattande, och som ger bra svarsfrekvens efter några påminnelser (Engvall 2000). I de fall en omfattande undersökning av byggnaden anses nödvändig verkar denna enkät vara tillräckligt omfattande och kunna användas :för att till viss del särskilja problem som härstammar från byggnaden från de som härstammar från annan källa. Det är dock viktigt att man vid användning av enkäten är medveten om att kunskapen om sambandet mellan hur brukarna upplever en byggnad och eventuella problem med byggnaden är bristfällig och att enkäten där:för inte är något helt säkert verktyg (Engva1l2000).
Sammanfattningsvis kan sägas att Stockholmsenkäten sorterar hus efter storleken på den risk som finns. Risken baseras inte bara på i vilken omfattning brukarna har problem utan även på bland annat kön, ålder, :förekomst av allergi samt upplåtelseform av bostaden.
Detta medför att denna enkät till viss del tar hänsyn till socioekonomiska faktorer. Detta medför att resultatet från enkäten är mer välunderbyggt än resultat från andra enkäter som ej tar med dessa faktorer. Enkäten är dock relativt omfattande och det krävs ett relativt omfattande arbete :för att utvärdera den. Stockho1msenkäten är troligtvis bra för att ta fram statistik för stora områden. För att undersöka hur brukare upplever innemiljön i enstaka hus kan troligtvis enklare former av enkäter användas med tillräckligt bra resultat.
Stockho1msenkäten utvärderar inte orsaken till byggnadsrelaterade problem. Slutsatsen av enkäten är bara att problemen med rätt stor sannolikhet beror på byggnaden. För att komma fram till om en specifik byggnad med:för problem ger därför troligen även enklare enkäter ett lika bra resultat som Stockholmsenkäten.
5.3.3. Örebroenkäten
Örebroenkäten är framtagen av Yrkes- och Miljömedicinska kliniken i Örebro (Andersson 1990). Syftet med enkäten är att ta reda på om problem som brukarna upplever beror på byggnaden. Denna enkät har använts i stor omfattning i Sverige. Det fmns olika enkäter ror bostäder (för barn och för vuxna), arbetsplatser, låg- och mellanstadieskola, (där föräldrarna fyller i barnens upplevelser och symptom), skola (alla stadier) och daghem (besvaras av förälder). Enkäten tar upp främst två olika huvudområden: innemiljö och symptom (Andersson 1993). Kontroll av astma, allergi, ålder, kön och rökvanor görs oftast också. Enkätfrågor som rör sjukdomssymptom är:
~ Trötthet
~ Tung i huvudet
~ Huvudvärk
~ Illamående/yrsel
~ Koncentrationssvårigheter
~ Klåda, sveda, irritation i ögonen
~ Irriterad, täppt eller rinnande näsa
~ Heshet, halstorrhet
~ Hosta
~ Torr eller rodnad hud i ansiktet
~ Fjällning/klåda i hårbotten/öron
~ Torr, kliande, rodnad hud på händerna
Följande faktorer rörande innemiljön behandlas av enkätfrågorna:
~ Luften känns instängd
~ Luften känns dammig
~ Irriterande lukt
~ Eget matos sprids
~ Matos från grannar
~ Tobaksrök eller annan lukt från grannar
-v
Lukter utifrån (trafIk och dylikt) -V Imma regelbundet på fönstren vintertid -V Imma på fönstren vid matlagning-V Små möjligheter att vädra p.g.a. bullerstörningar -V Små möjligheter att påverka ventilationen
I en del formulär ställs även allmänna frågor om hur byggnaden upplevs och frågor om fukt i byggnaden. Alla enkätsvar från den undersökta byggnaden sammanställs i ett rosdiagram. Detta diagram jämförs sedan med förväntat utfall som baseras på byggnader som är normala och inte har några rapporterade problem, se figur 5 och figur 6.
Referensdiagrammens utseende varierar för de olika enkäterna. I de fall det fmns förhöjda värden inom något område anses att man på detta sätt kan härleda vilken sorts problem det fmns i byggnaden; om det beror påfukt, ventilation eller någon annat faktor.
MILJÖFAKTORER (ofta besvärad) %
Belysning
Buller
Andras tobaksrök
Statisk elektricitet
Damm och smuts
Drag
Förhög rums-temperatur
... t--t--+--lf---t-80-+-% Varierande rumstemperatur
För låg rums-temperatur
Instängd
"dålig" luft Torr luft
Figur 5 Exempel på rosdiagram för normal byggnad med avseende på miljöfaktorer.
Genom att fylla i resultaten av en enkät från en undersökt byggnad kan man jämjOra de olika miljöfaktorerna i den undersökta byggnaden med motsvarande faktorer i en normalbyggnad.
BESVARISYMTOM (ja, ofta)0/0
Trötthet
Torr. kliande, rodnad hud påhändema
Fjällning/klådai hårbotten/öron
Torr eller rodnad hudiansiktet
Huvudvärk
~--+--oo+--o+---+-+- IIlamåendelyrsel
Koncentrations-svårigheter
Klåda, sveda, irritation i ögonen
Irriterad, täppt eller rinnande näsa
Figur 6 Exempel på rosdiagram fOr normal byggnad med avseende på besvär och symptom. Genom att fylla i resultaten av en enkät från en undersökt byggnad kan man jämföra de olika miljöfaktorerna i den undersökta byggnaden med motsvarande faktorer i
normalbyggnaden.
Örebroenkäten är mycket enkel för en brukare att fylla i. Resultatet jämförs enkelt i referensrosdiagrammet, se figur 5 och figur 6. På detta sätt rar man ett entydigt svar på om de brukare som vistas i byggnaden har mer problem än vad som är normalt. Detta svar kan användas till att utvärdera varför det finns problem; om problemen beror på byggnaden eller på något annat. Men precis som för 8tockho1msenkäten är inte svaret entydigt;
kunskapen om sambanden mellan dos och respons är nämligen för dåliga när det gäller problem med inomhusluften. För att förhållandevis objektivt utreda om det finns problem i en byggnad eller inte är dock Örebroenkäten bra. Efter genomförd enkät krävs dock också en undersökning av byggnaden rör att utreda om det är den som ger upplevda problem.