• No results found

4. Praktisk metod

4.1 Forskningsdesign och strategi

4.3.3 Enkätfrågornas konstruktion

De faktorer vi valt att undersöka har undersökts i många forskningsstudier tidigare. I dessa studier har vi sett att vissa enkätfrågor har återkommit och därför används i stor utsträckning av olika forskare (se tabell 2). Därför har även vi valt att använda oss av dessa frågor.

När det gäller upplevd risk, upplevd användbarhet och upplevd användarvänlighet har vi använt oss av en studie som Lee (2008) gjorde angående internetbaserade banktjänster. Lee (2008) gjorde en enkät med en likertskala, precis som vi har för avsikt att göra. Gällande upplevd nytta har vi hittat två liknande studier, en av Akturan & Tezcan (2012, s. 453) och en av Lee (2008, s.140). Dessa två studier har varit till hjälp för oss vid utformningen av våra enkätfrågor. När det gäller självtillit har Luarn & Lins (2005, s. 888) studie där de har undersökt beteende intentioner vid användandet av mobila banktjänster varit till hjälp för oss. Vi har även haft avsikt att undersöka respondenternas teknologiska beredskap. De forskningsstudier som vi har funnit inom

detta ämne har samtliga använt sig av Parasuramans (2000) studie angående teknologisk beredskap. I denna studie finns en stor mängd enkätfrågor som behandlar teknologisk beredskap med hjälp av fyra olika dimensioner; optimism, innovativitet, osäkerhet och obekvämlighet (Parasuraman, 2000, s. 311-312). Vi valde ut två frågor per dimension av de frågor vi ansåg vara mest relevanta för vår enkät. Genom dessa frågor hoppas vi kunna testa vilken grad av teknologisk beredskap våra respondenter har. När det gäller frågor angående attityd och beteende mässig intention att använda mobila banktjänster har vi använt oss enkätfrågor från Akturan & Tezcan´s (2012, s. 453) studie.

Faktorer Källa

Upplevd risk Lee, 2008, s. 140

Upplevd nytta Akturan & Tezcan, 2012, s.453; Lee, 2008, s. 140

Upplevd användbarhet Lee, 2008, s. 140

Upplevd användarvänlighet Lee, 2008, s. 140

Självtillit Luarn & Lin, 2005, s. 888

Teknologisk beredskap Parasuraman, 2000, s. 311-312

Attityd Akturan & Tezcan, 2012, s.453

Intention Akturan & Tezcan, 2012, s.453

Tabell 2. Enkätfrågornas ursprung.

Samtliga enkätfrågor vi har använt oss av vid utformningen av enkäten har prövats tidigare och visat sig mäta det som har varit avsett att mätas, därför anser vi att även vi kan använda oss av dessa i vår enkätundersökning. Vi har dock varit tvungna att översätta enkätfrågorna till svenska eftersom de har varit skrivna på engelska. Vi har även använt oss av frågor från olika studier för att få frågor som passar in i vår specifika undersökning. När vi har översatt dessa frågor har vi bland annat haft fem regler i åtanke som används för att utforma korrekta enkätfrågor (Spector, 1992, s. 23-26):

1. Att varje fråga enbart ska utrycka ett påstående. 2. Att använda både positiva och negativa påståenden. 3. Undvika jargonger i påståendena.

4. Ta hänsyn till respondenternas språkkunskaper.

5. Undvika att använda negationer för att vända ett påstående.

4.3.4 Pilotstudie

Vi valde att genomföra en pilotstudie innan vi skulle börja med vår enkätundersökning. I en pilotstudie testar man enkäten på en mindre grupp människor. Syftet med en pilotstudie är att få svar på om de som svarar på undersökningen tolkar frågorna och

svaren på samma sätt som vi som konstruerat den menar (Ejlertsson, 1996, s. 31-32). Pilotstudien kan även avslöja om något svarsalternativ saknas på någon fråga vilket resulterar i att vissa inte kan besvara frågan. Pilotstudien kan även ge svar på hur ordningsföljden på frågorna upplevs (Ejlertsson, 1996, s. 32). En pilotstudie blir särskilt viktig när man gör en enkätundersökning eftersom det inte finns någon som intervjuar närvarande som kan besvara frågor som upplevs vara oklara (Bryman & Bell, 2011, s. 276). Enligt Bryman & Bell (2011, s. 277) behöver man inte göra en pilotstudie när man använder sig av beprövade frågor, det vill säga frågor som andra forskare har använt i sina studier. Vi har översatt våra enkätfrågor från engelska till svenska och därför har vi valt att utföra en pilotstudie än fast vi har använt oss av beprövade frågor. Vi anser att det är ett bra sätt för att få återkoppling på språket och på frågornas ordningsföljd. Det ger oss möjlighet att rätta till eventuella brister som framkommer innan den riktiga enkätundersökningen.

Man kan dela upp en pilotstudie i två delar, i del ett testar man enkäten på några bekanta. Efter det ändrar man enkäten efter de synpunkter som framkommit. Därefter är det dags för del två, då testar man den uppdaterade enkäten på helt utomstående personer vilka då gärna får likna den population man har för avsikt att undersöka i den riktiga enkätundersökningen (Ejlertsson, 1996, s. 32-33). Vi började med att testa enkäten på fem närmare bekanta. De gav oss bland annat synpunkter på en del ord som var felstavade. De hade även en del åsikter om ordningsföljden. Vi var bland annat tvungna att ändra om frågorna så att de som inte använder mobila banktjänster inte behövde besvara påståenden som enbart berörde de som använder tjänsten. Efter att vi hade korrigerat enkäten hade vi ett möte med vår handledare som gav oss ytterligare synpunkter. Han tipsade bland annat oss att lägga till instämmer varken eller i mitten på skalan i enkätformuläret. Handledaren ordnade även så att vi fick träffa en person som har stor kunskap inom denna typ av undersökningar. Detta möte var mycket givande och resulterade i ytterligare ändringar:

• Vi lade till ett par frågor för att kunna testa om faktorerna i vår studie påverkade attityden angående mobila banktjänster.

• Vi lade till frågor som syftade till att undersöka om själva attityden påverkar intentionen att använda dessa tjänster.

• Vi valde att göra undersökningsmodellen mindre komplex, genom att minska på antalet samband.

När vi gjort dessa korrigeringar genomförde vi den riktiga pilotstudien på utomstående personer. Vi valde personer som såg ut att passa in i vår målgrupp, det vill säga personer i åldrarna 18-80 +. Vi valde att närvara då enkäten fylldes i för att direkt kunna svara på eventuella frågor, samt för att ta del av eventuella allmänna synpunkter. Pilotstudien genomfördes på tjugo personer vilket Ejlertsson (1996, s. 33) menar är tillräckligt.

I den slutliga pilotstudien framkom det endast ett par synpunkter. Det var bland annat ett stavfel vi behövde korrigera. Efter att vi gjort de sista korrigeringarna och visat det

nya enkätformuläret (se appendix 1) för vår handledare var det dags att genomföra den riktiga enkätundersökningen.

Related documents