• No results found

Enkätresultat

In document Undervisningen av tal i bråkform (Page 37-42)

I detta kapitel presenteras resultaten från enkäten om hur eleverna ser på svårigheten angående tal i bråkform. Resultaten kommer att presenteras utifrån årskurserna med start i årskurs fyra. Slutligen kommer ett samlat resultat från alla årskurser redovisas utifrån frågorna som eleverna har svarat på.

3.4.1 Enkätresultat av svårigheter

På frågan om eleverna tycker att det är lätt eller svårt med bråkräkning, svarar 63% i årskurs 4 att de tycker att det är svårt, medan 75% i årskurs 5 och 83% i årskurs 6 tycker att det är enkelt.

Eleverna i årskurs 4 beskriver att det är svårt att visualisera talen, men om de får hjälpmedel blir detta betydligt enklare. Eleverna i årskurs 4 beskriver även att allt är svårt med

bråkräkning. En pojke i årskurs fem svarade att han tycker att det är svårt eftersom han inte kan avgöra hur stor del det är av den hela biten/mängden.

Fråga 6 är en fråga om vilket tal i bråkform som är störst. Eftersom många i årskurs 6 svarar fel visar detta på att eleverna tycker detta är svårt.

Alla elever i en av klasserna har svarat fel på fråga 6 och de står för alla felsvar som finns presenterade i enkäterna i denna årskurs. Eftersom deras matematiklärare har ytterligare en klass i matematik där dessutom alla elever har svarat rätt, visar det att problematiken kanske inte ligger hos läraren. På en förfrågan till matematikläraren som har den klass där alla elever har svarat fel, berättar läraren att en konflikt uppstod utanför klassrummet innan

genomförandet hunnit börja. Därför fanns inte läraren på plats vid genomförandet av enkäten.

Eleverna tog själva initiativet till att dela ut och starta testet.

Fråga 7 är en fråga om vilket divisionstal som är störst. Jag har valt 0,3 och 0,25 eftersom 0,25 kan uppfattas som ett högre tal om eleven följer det naturliga talens värde i

positionssystemet. I fråga 7 har 57% av eleverna i årskurs fyra svarat fel. Detta visar att eleverna inte har utvecklat förståelsen för tal i decimalform riktigt än. Eleverna följer positionssystemet i de naturliga talen, där talet 3 har ett lägre värde än talet 25. Denna fråga har därför utformats med detta i åtanke. Denna fråga finns i flera av de vetenskapliga

artiklarna som finns representerade i denna studie (Kilborn 2014, s 16; Clarce m. fl. 2010, s 7;

Avgerinou & Tolmie 2019, s 246; Löwing 2016, s 219).

3.4.2 Enkätresultat av bråkets förståelse

En pojke från årskurs 4 beskriver bråkräkningen som enkel eftersom han har många syskon.

Det kan vara hur pojkens föräldrar delar godis, pizza eller kakor mellan syskonen.

I frågan där eleverna får uppskatta sin säkerhet i bråkräkning, svarar 63% i årskurs 4 att de är ganska säkra till mycket säkra i området. På frågan om vilket tal i bråkform som är störst, svarar över 73% av eleverna rätt. Dessa siffror visar att eleverna har goda förkunskaper om bråktalen redan i årskurs fyra.

På frågan om vad eleverna i årskurs 5 anser är lätt eller svårt med bråkräkning, svarar flertalet att de inte vet varför de tycker att det är lätt. 21% av eleverna svarar att det är enkelt eftersom de har haft en lärare som har lärt dem bråktalen ordentligt. Eleverna svarar exempelvis att läraren lärde dem allt som finns att lära eller hon slutade aldrig att lära oss. En elev beskriver sin bråkundervisning på följande sätt, min lärare visade bråk hela tiden, när vi var i skogen fick vi dela granar, kottar och en stam. En flicka i årskurs fem berättar att hennes lärare tog med eleverna till skogen där de fick räkna träd inom ett givet område och sedan dela dessa träd på antalet elever i klassen samt dela träden på antalet pojkar och flickor. Eleverna fick på detta sätt fundera på vilken strategi som de kunde använda för att dela och snabbast komma fram till lösningen på problemet. Läraren plockade även kottar som eleverna fick dela mellan sig i olika konstellationer. Vidare fick de addera eller subtrahera för att se vilken skillnad det kan bli av att bara lägga till eller ta bort några kottar. Till sist fick eleverna dela på en stubbe för att öva på delning av fasta föremål. Dessutom fick de jämföra hur olika deras tredjedelar blev beroende på hur stor stubben var från början.

Hela 96% av femteklassarna svarar rätt på frågan om vilket bråktal som är störst. Det är endast en elev som svarar fel. När det kommer till tal i decimalform, svarar alla elever i klassen rätt. Detta kan bero på flera olika faktorer och det troligaste är att dessa elever arbetar med tal i decimalform i skolan vid tillfället då de genomför enkäten. Eleverna i denna klass känner sig säkra på bråkräkning och de visar att de kan räkna på ett adekvat sätt som stärker deras egna tankar om deras prestationer. Eleverna har arbetat mycket med tal i bråkform i årskurs fyra. Läraren tog med eleverna till skogen, som nämnts ovan, för att kunna praktisera bråkräkning på ett annorlunda sätt. De har även gjort en tallinje över hela klassrummet där eleverna själva pekat ut bråktalen på tallinjen genom att stå på rätt ställe.

Eleverna i årskurs sex förväntas kunna göra enklare operationer av bråk. På frågan om vad som känns lätt eller svårt, svarar majoriteten av eleverna att de bara kan det, alltså räkna bråktal. Elevernas svar på denna öppna fråga visar på en mycket stor säkerhet hos eleverna.

De skriver att de kan allt och att de har tränat mycket på talen i bråkform och därför är det enkelt.

Eleverna i årskurs sex visar en större säkerhet på talen i bråkform. De kan operera tal med olika nämnare samt förlänga och förkorta bråktal. Däremot har en hel klass svarat fel på en enkel jämförelseuppgift i bråkräkning och därför kan inte validiteten säkerställas. Då denna klass plockas bort från undersökningen visar det sig att alla elever i de andra två klasserna svarat rätt på samma jämförelseuppgift.

3.4.3 Lätt eller svårt för bråktal

Fråga 3. Tycker du att det är lätt eller svårt med bråkräkning?

I årskurs fyra tycker eleverna att bråkräkningen är svår, vilket ändras redan i årskurs fem.

Detta diagram blir lite missvisande då det är övervägande elever från årskurs sex som deltar i studien, men procentuellt har årskurs fem högre resultat än vad som visas i diagrammet. I årskurs fyra tycker endast 14% att bråkräkning är enkelt, men i årskurs fem 75% och hela 83% i årskurs sex.

3.4.4 Frisvarsfråga

Fråga 4 är en frisvarsfråga där eleverna får svara på vad de tycker är lätt eller svårt med tal i bråkform.

Eleverna i årskurs 4 svarar bland annat att de börjar lära sig bråk och att allt är svårt. Eleverna i årskurs fem har gett många och långa svar. Det kan handla om läraren som de hade förra läsåret, hur de har arbetat med bråktalen samt hur enkelt de tycker att bråk är. I årskurs sex svarar de flesta eleverna att de inte vet vad som är lätt eller svårt samt att de har övat mycket på bråken och därför är det enkelt.

3.4.5 Självuppskattning

Fråga 5. Skatta hur lätt eller svårt du tycker att bråkräkning är? Där 1 är lätt och 10 är svårt.

Eleverna i årskurs fyra uppskattar sig själva på skalan väldigt olika medan de andra eleverna i årskurs fem och sex uppskattar mer lika. Precis som på föregående diagram är även detta diagram missvisande. I årskurs fem uppskattar 61% mellan 1–2 som visar att de tycker att det är enkelt med bråkförståelsen. I årskurs sex uppskattar eleverna 76% på densamma. I årskurs fyra är det endast 11% som anser att det är lätt att förstå tal i bråkform.

3.4.6 Hantera storleksordning av tal i bråkform

Fråga 6 Vilket tal är störst?

I detta diagram (ovan) har en klass i årskurs sex exkluderats då alla elever i denna klass svarat fel. Detta gör dessutom att årskurserna har ungefär lika många elever representerade.

Procentuellt har eleverna i årskurs fyra 74%, årskurs fem 97% och årskurs sex 100% (65%) rätt svar på denna fråga.

3.4.7 Hantera storleksordning av tal i decimalform

Fråga 7. Vilket tal är störst?

I diagrammet ovan har alla elever i årskurs fem svarat rätt på frågan. Procentuellt har eleverna i årskurs fyra 76%, årskurs fem 100% och årskurs sex 89% rätt svar. Vilket är mycket höga siffror.

Enkätsvaren visar att eleverna som har medverkat i studien är säkra på talen i bråkform.

Eleverna i årskurs fyra är på god väg och dessutom har eleverna goda förkunskaper som kommer att vara till hjälp i deras fortsatta progression. Eleverna i årskurs fem presterade bättre än vad eleverna i årskurs sex har gjort i denna studie.

4 DISKUSSION

Under den här rubriken diskuterar jag slutsatserna i relation till tidigare forskning jämfört med lärares erfarenheter i undervisningen av tal i bråkform. Fakta som framkommit från

litteraturen ställs mot lärares metoder i undervisningen och diskuteras. Vidare beskrivs metoder som har relevans för ökad inlärning och en rekommenderad undervisningsmetod.

Mina egna slutsatser kommer att presenteras i detta kapitel.

In document Undervisningen av tal i bråkform (Page 37-42)

Related documents